Anders Ågren

Idag den 27 januari hedrar vi minnet av alla som mördades och förföljdes under Förintelsen – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

Låt oss aldrig glömma och låt oss inte heller blunda för den antisemitism som finns i Sverige.

Efter terrorgruppen Hamas blodiga attack på Israel den 7/10, så har antisemitismen exploderat i omfattning runt om i världen, så också i Sverige. Denna ondska måste motverkas på alla plan.

Judar i Sverige ska kunna leva i trygghet och frihet. I går presenterade för övrigt den moderatledda regeringen två nya satsningar för att öka kunskapen om de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks under Förintelsen.

1. Fler unga ska besöka förintelsens minnesplatser

En miljon kronor öronmärks nu till hågkomstresor för skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Totalt finns nu sju miljoner kronor avsatta för hågkomstresor i år. Arbetet måste fortsätta på varje skola i hela vårt land. Men vi vet att deltagandet är ojämnt fördelat. Vi vill därmed jämna ut spelplanen så att barn från hela Sverige får möjlighet att besöka Förintelsens minnesplatser.

2. Forum för levande historia ska utveckla budskapet i boken ”Om detta må ni berätta”

Sedan boken gavs ut för första gången har både kunskapsläget och sättet vi tar till oss kunskap på förändrats. Vi måste säkerställa att bildningen om Förintelsen fortsätter att vara aktuell och uppdaterad för vår tid. Boken som togs fram på tidigare statsminister Göran Perssons initiativ, har varit viktig för att öka kunskapen om Förintelsens fruktansvärda brott mot mänskligheten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har vi stärkt arbetet mot antisemitism på flera sätt.

Regeringen har bland annat byggt ut stödet till Judiska Centralrådet och deras trygghetshöjande åtgärder, skärpt straffen för brott med antisemitiska motiv, och nu satsar vi ytterligare på hågkomstresor till förintelsens minnesplatser.

Vi menar allvar: antisemitism ska bort från Sverige.

I onsdags träffade jag migrationsminister Maria Malmer Stenergard, i samband med att hon besökte den moderata gruppen i SKR vid vårt kvällsmöte i Stockholm.

Det händer mycket på hennes ansvarsområde, och det är bra att kunna diskutera igenom aktuella frågor.

En sådan fråga var det under hösten omdebatterade, höjda, försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Något där det i lokal- och riksmedia har spridits oerhörda felaktigheter om dess konsekvenser. Inte minst Umeå kommun var ute med missvisande uppgifter om att det skulle drabba alltifrån 200-600 anställda inom Umeå kommun, men det visade sig snarare – kanske – beröra omkring 20 personer, enligt de uppgifter vi kunnat få fram så här långt. Umeå har varit ett exempel som använts även nationellt, och det är mycket illa när felaktigheter får spridning. Vi får väl se om det kommer mer säkra uppgifter längre fram.

Malmer Stenergard hade tidigare under dagen redovisat ett antal nya lagförslag. Medborgarskapet har en stor betydelse, och ska inte längre lättvindigt ges till personer som begått eller misstänks ha begått grova brott. Idag kontrolleras det inte om unga är misstänkta för eller har begått allvarlig brottslighet innan de beviljas medborgarskap. Det tycker vi är orimligt. Samtidigt inför regeringen ett förstärkt skydd mot befrielse från svenskt medborgarskap. Ingen ska, till exempel på grund av hedersförtryck, tvingas avsäga sig sitt svenska medborgarskap med syfte att föras ut ur landet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.

Att förbättra det lokala företagsklimatet är centralt för lokal och regional utveckling. Ett växande Umeå är som bekant i behov av växande och framgångsrika företag. Små, medelstora och stora företag, som genom arbetstillfällen och skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. Detta måste tydligt återspeglas i den lokala kommunpolitiken för ett bättre företagsklimat.

Onsdagen har därför ägnats åt företagsbesök och företagsklimat. Vi – ett antal politiker och tjänstemän från kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott – inledde med ett besök hos Svenskt Näringsliv och regionchefen Mats Andersson. Där fick vi en genomgång av den senaste rankingen och vad som kan göras i Umeå för att möjliggöra ett bättre företagsklimat. Detta var förövrigt något vi diskuterade på kommunfullmäktige i september, då jag hade en interpellation om just detta.

Vi fortsatte sedan till Tullkammaren, och ett besök hos House Be. De håller som bäst på att flytta till Tullkammaren, med en imponerande yta på 3800 kvm och fem (!) våningar företagshotell. De kommer att ha plats för 350 fasta arbetsplatser för entreprenörer.

Väl på plats fick vi en intressant genomgång av själva konceptet, av bl.a. Gabriella Wahlström och Ulrika Nilsson. Därefter information från tre av de företag som hyr platser där. Först ut var THNX Innovation AB, med dess grundare Richard Lindberg. Det visade sig att jag – på den tiden jag jobbade som gymnasielärare – hade haft Richard som elev i svenska på Dragonskolan! Världen är liten. Sedan Hans Lidfalk från Clear Street och avslutningsvis Matilda Wickström från Herax Food Solutions AB.

Sedan vidare till en av våra framgångsrika inkubatorer i Umeå – BIC Factory, som genom åren hjälpt många lovande unga företagare att växa och nå framgångar. Lägesuppdatering av de ansvariga Lena Öhlund och Kerstin Edvardsson, där de hjälper entreprenörer mellan 18-40 år att starta företag. Vi hann också med att träffa två av dessa företag. Först eventbyrån Storyact Agency och därefter SEKAI Media, ett produktionsbolag som främst arbetar med reklamfilm.

En fantastiskt givande och inspirerande dag.

Det händer mycket positivt i Umeå!

Företagen i Umeå sysselsätter för övrigt omkring 35 500 personer, vilket motsvarar 10,5 miljarder kr i skatteintäkter. Om det lokala näringslivet som exempel skulle kunna anställa 10 ytterligare personer genererar det skatteintäkter som motsvarar en förskoleklass eller sex undersköterskor.

Det borde ligga i allas intresse att kontinuerligt jobba för ett bättre företagsklimat!

Kommunalskatten i Umeå är extremt hög. Två kronor högre än jämförbara kommuner. Den är mer än två kr högre än snittet av landets samlade kommuner. En familj i Umeå, där den ena jobbar som polis och den andra som sjuksköterska, betalar drygt 19 000 kronor mer i skatt per år än i jämförbara kommuner.

Vi moderater vill successivt sänka Umeås extremt höga kommunalskatt – att sänka skatten är för oss en viktig frihets- och rättvisefråga.

Umeåborna ska inte behöva betala mer kommunalskatt än nödvändigt för att säkra våra gemensamma välfärdsåtaganden. Vår ambition är att under en mandatperiod sänka kommunalskatten med en krona. Tyvärr blev vi nedröstade i samband med budgetfullmäktige i juni.

Sänk Umeås höga kommunalskatt!

Alla trafikslag, även bil, måste ha god framkomlighet i Umeå. En majoritet av hushållen i Umeå kommun har bil och många i vår del av landet är beroende av bilen för att få vardagen att fungera. Alla Umeåbor bor dessutom inte i centrala Umeå, utan i byar och orter på andra platser i kommunen.

Förändringen av Storgatan, där ett av körfälten har tagits bort och gjorts om till cykelväg, har försvårat för biltrafiken till och från centrum. Under vissa tider bildas långa bilköer längs Storgatan. Ombyggnationen har också lett till att parkeringshuset Parketten har blivit otillgängligt.

Moderaternas förslag om att avbryta försöket med att ta bort körfält för biltrafik på Storgatan blev nedröstat av de rödgröna i tekniska nämnden. De vill fortsätta med försöket att begränsa för biltrafiken på Storgatan, medan vi moderater fortsatt driver linjen att avbryta detta misslyckade experiment.

Nu ser vi fram emot ännu ett år av leverans för att steg för steg få ordning på Sverige igen.

Vid årsskiftet genomfördes:

• Slopad reduktionsplikt – billigare diesel med upp till 5,5 kr/litern
• Dubbla straff för grova vapenbrott
• Sänkt skatt på arbete – det förstärkta jobbskatteavdraget innebär 14 000 kronor extra i månaden för en familj på bestående av till exempel en polis och en sjuksköterska.
• Mer pengar i plånboken för pensionärerna

Under 2024 kommer:

• Utbetalningsmyndighet – januari
• Förebyggande vistelseförbud – februari
• Säkerhetszoner (visitationszoner) – mars
• Stärkt skydd för polisanställda – april
• Vräkning av kriminella – maj
• Återta brottsvinsterna – juni
• Hemliga tvångsmedel mot eftersökta personer – juni
• Nya preventiva tvångsmedel – juli

Att knäcka gängen och trycka tillbaka brottsligheten är en av den moderatledda regeringens viktigaste uppgifter. Sprängningar och skjutningar sprider skräck. Generösa ungdomsrabatter och mängdrabatter har lett till alltför korta straff. Det behövs fler poliser och skärpta straff för att bekämpa både gängbrottsligheten och annan kriminalitet som drabbar människor i deras vardag.

Den moderatledda regeringen har nu inlett den största offensiven i svensk historia mot den organiserade brottsligheten. Till år 2026 ökar regeringen anslaget till polisen med drygt 10 miljarder kronor.

Under 2023 gjorde polisen rekordmånga gripanden, beslag av vapen och sprängmedel samt förhindrade många grova våldsbrott. Som det ser ut kommer också avsevärt fler skjutningar och sprängningar att klaras upp och skyldiga att straffas.

Den borgerliga omläggningen av politiken är inledd: rekordstora resurser till rättsväsendet, nya verktyg till polis och åklagare, ny polisledning med uppdrag att öka lokal polisnärvaro och klara upp fler brott m.m.

Under 2024 fortsätter den moderatledda regeringen att rulla ut reformerna, för att månad för månad göra det svårare att vara kriminell – så här ser planeringen ut för det kommande halvåret:

Januari: Dubbla straff för grova vapenbrott och olovliga sprängningar.

Februari: Vistelseförbud för personer som främjar sådana grova våldsbrott.

Mars: Visitationszoner för att hitta vapen och andra farliga föremål.

April: Stärkt skydd för poliser som jobbar nära kriminella nätverk.

Maj: Lättare att vräka när det begås brott i en lägenhet eller i närområdet.

Juni: Effektivare verktyg att ta brottsvinster av kriminella (förverkande)

Juli: Fler tvångsmedel för att förebygga brott, bl.a. husrannsakan.

Arbetet fortsätter i hög takt. Efter åtta bortkastade år med de rödgröna, så har vi äntligen en regering som tar kampen mot de kriminella gängen på allvar.

Lag och ordning ska återupprättas!

I fredagens Folkbladet fick jag och Elmer Eriksson nedanstående insändare publicerad. Läggs som vanligt upp på bloggen.

Viktigt att stärka pensionärernas ekonomi!

Moderaterna vill stärka seniorers rätt till ett gott liv och välbefinnande. Den som under ett helt arbetsliv varit med och byggt Sverige måste känna att det lönat sig – att pensionen räcker till. Många pensionärer får i dag inte ekonomin att gå ihop. Det är dessutom orättvist att pensionärer som arbetat hela sitt liv inte belönas med särskilt mycket mer i pension än de som arbetat lite eller inte alls.

Runt 2,3 miljoner svenskar lever i dag på pension. Av dem räknas drygt 300 000 som fattigpensionärer, varav en majoritet är kvinnor.

Viktigast för att stärka pensionerna och fortsätta en positiv utveckling är att fler kommer i arbete. Samtidigt är det viktigt att pensionärernas ekonomiska marginaler stärks här och nu.

För att omgående stärka pensionerna så sänker den moderatledda regeringen skatten med sammanlagt 2 miljarder i budgeten 2024 för pensionärerna. En pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får därmed 3 400 kronor mer i plånboken varje år. Moderaterna har stärkt de svenska pensionärernas ekonomi genom skattesänkningar sju gånger sedan 2009 och nu sänker vi den en åttonde gång år 2024. Att sänka skatten är nämligen det snabbaste sättet att förstärka pensionärers ekonomi. Därför är det också viktigt att kommunerna försöker att hålla en så låg kommunalskatt som möjligt.

Höjningen av pensionsåldern till 66 år borde förövrigt ha hanterats på ett bättre sätt på nationell nivå. Nu kompenserar regeringen 57:orna för den orättvisa de drabbats av. Informationen från den gamla S-regeringen var sen och bristfällig. Personer födda 1957 har under det gångna året fått betala för det i form av utebliven skattesänkning. Personer födda 1957 ska nu kompenseras genom utbetalning på skattekonto från 1 juli 2024. Ingen ansökning krävs. Sammantaget bedöms kompensationen uppgå till 3,2 miljarder kronor och omfatta 110 000 personer.

Det finns ett stort värde av att ge landets pensionärer större ekonomiska marginaler. Pensionen ska gå att leva på. Mer måste göras för att stärka pensionärernas ekonomi, och sänkt skatt på pension är en viktig del i det.

Anders Ågren

Förbundsordförande

Moderaterna i Västerbotten

Elmer Eriksson

Länsansvarig

Moderata Seniorer i Västerbotten

Läste i ett pressmeddelande att regeringen nu gett Skolverket i uppdrag genomföra en nationell studie om antisemitism i skolväsendet för att identifiera vilka problem och behov som finns.

Mycket bra! Antisemitism är tyvärr ett växande problem i samhället som bland annat påverkar barn och unga och hotar judar runt om i Sverige. Antisemitismen finns som bekant även här i Umeå.

I regleringsbrevet för 2024 ger regeringen Skolverket i uppdrag ”att genomföra en nationell studie om antisemitism i syfte att undersöka barns, elevers och personals upplevelser av nutida antisemitiska uttryck, incidenter och attityder i skolväsendet. I uppdraget ingår även att Skolverket ska beskriva hur skolväsendet arbetar för att motverka antisemitism. Skolverket ska dessutom lämna exempel på insatser som bidrar eller har bidragit till att motverka antisemitism i skolväsendet. Uppdraget ska delredovisas senast den 2 december 2024 och en slutredovisning ska lämnas senast den 1 december 2025.”

Arbetet mot antisemitism ska prioriteras. Det här uppdraget är en av flera åtgärder som den moderatledda regeringen nu vidtar för att motverka antisemitism i alla delar av samhället.

Med anledning av VK:s reportage de senaste dagarna kring rekordhög nivå av hot och våld i Umeås skolor, så lämnade Moderaterna via kommunfullmäktigeledamot Elmer Eriksson igår in nedanstående interpellation. Den kommer att besvaras på fullmäktgie den 29/1.

Interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S)

Det behövs åtgärder för att stoppa utvecklingen av hot och våld i Umeås skolor

Lokalmedia rapporterar om att hot och våld har nått en rekordhög nivå på Umeås skolor. 483 anmälningar om hot och våld rapporterades in under 2022. Mellan januari och augusti förra året hade det rapporterats in 345 incidenter. Både statistiken från 2022 och den prognostiserade statistiken för 2023 visar en fördubbling av anmälningar av hot och våld sedan 2018.

Västerbottens-kuriren har i en granskning lyft några av de allvarligaste incidenterna som har skett på Umeås kommuns skolor mellan 2015 och 2022. En lärare blev exempelvis huggen i låret av en dartpil vid ett akut hembesök. Vid en annan händelse ska en elev ha jagat sina klasskamrater med kofot, kniv och hammare. När en lärare försöker stoppa eleven får den motta två knytnävsslag i ansiktet.

En undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterade år 2022 visade att en av fyra lärare i grundskolan utsatts för våld eller hot om våld under de senaste tolv månaderna. Undersökningen visade också att våldet eller hoten oftast kom från elever. I en intervju med VK menar en sakkunnig från Arbetsmiljöverket att antalet sjukskrivningar hos lärare och annan skolpersonal är hög och den bransch där man har störst risk att råka ut för arbetsorsakade besvär.

Utvecklingen är skrämmande. Skolan ska självklart vara en trygg plats för elever, lärare och annan personal. Den som arbetar inom skolans verksamhet ska inte behöva vara rädd för att bli utsatt för hot eller våld.

För ett år sedan lyfte Moderaterna den här frågan i en interpellation till kommunfullmäktige. Beskedet från för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) var bland annat att hot och våld aldrig ska accepteras och att åtgärder vidtas. I interpellationssvaret menade Brydsten (S) att “en ökning av händelser ska hellre ses som ett resultat av fungerande rutiner och underlag för att vidta åtgärder i stället för ett bristfälligt arbetsmiljöarbete.” Moderaterna anser att frågan är så pass viktig och allvarlig att den behöver diskuteras igen. Givetvis är det viktigt att alla incidenter rapporteras in, men det förändrar inte grundproblemet – att hot och våld ökar mot skolpersonal. Det behöver göras mer för att säkerställa en bra arbetsmiljön för skolans personal.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S):

1. Hur ser den slutgiltiga statistiken ut för år 2023 när det gäller incidenter kopplade till hot och våld?
2. Har det gjorts några åtgärder det senaste året för att försöka stoppa den här utvecklingen?
3. Anser du att det behöver göras ytterligare åtgärder för att säkerställa tryggheten på Umeå kommuns skolor?
4. Hur många av dessa incidenter har polisanmälts?Om inte alla polisanmäls – hur stor andel av hoten och våldshandlingarna polisanmäls?

Umeå 2024-01-03

Elmer Eriksson (M)