Författare: Anders Ågren

I dagens VK har jag och vår vice gruppledare Lena Andersson fått en debattartikel publicerad. Läggs som vanligt upp här på bloggen.

Rekryteringen till kriminella gäng måste brytas nu

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge, där allt fler unga vistas i den kriminella miljön. Äldre kriminella tar kontakt med yngre personer, i syfte att rekrytera dem in i gängen. På nationell nivå är det cirka 1 725 barn under 18 år som ingår i de kriminella gängen. Samtidigt finns det ett stort mörkertal som inte går att beräkna.  Gängen finns etablerade i hela landet, och numera även i Umeå. Enligt Polisen kan de koppla omkring 170 unga personer till miljön med organiserad brottslighet. I början av året låg samma siffra på 100 personer, vilket visar på en stor ökning.

Läget är extremt allvarligt. Att bekämpa gängkriminaliteten i Sverige är en av politikens absolut viktigaste uppgifter. På nationell nivå har regeringen en tydlig strategi för att bekämpa de kriminella gängen. Det handlar om slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.

För att klara det sistnämnda krävs en omläggning av det brottsförebyggande arbetet så att inga fler unga dras in i gängkriminaliteten. Insatserna görs brett över hela linjen; på socialtjänsten, föräldrarna, skolan och på idrotts- och fritidsverksamhet.

Regeringen gör t.ex. en stor satsning på fritidskort för barn och unga. Fritidsaktiviteter, som exempelvis idrott, har en starkt brottsförebyggande effekt. Från och med nästa år avsätts 200 miljoner kronor årligen på utökade hembesöksprogram. Familjer vars barn befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet ska få bättre, tydligare och tidigare hjälp från samhället. 400 miljoner kronor ska därför gå till föräldraskapsstöd, som kombineras med ökat föräldraansvar.

En ny förebyggande socialtjänstlag tas fram, som till skillnad från dagens reaktiva lag gör det möjligt för socialtjänsten att gå in med tidiga insatser innan det är för sent. Den nya lagen väntas vara på plats sommaren 2025. Regeringen satsar också på att socialtjänsten ska ställa om till att arbeta mer förebyggande, på skolsociala team och på lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. Utöver det görs ett historiskt stort anslag till SiS för att höja tryggheten, säkerheten och stärka vårdkvaliteten.

Nu har regeringen presenterat ett nytt paket för att stoppa rekryteringen till kriminella gäng:

• Samverkansstruktur för arbete med barn och unga i grov kriminalitet, som knyter samman nationell, regional och lokal nivå.
• Möjlighet till fotboja för unga som vårdas på grund av brottslighet eller koppling till grov kriminalitet ska utredas.
• Förkortad utredningstid för utvidgad ungdomsövervakning.
• Förstärkningsteam inom socialtjänsten för att stötta socialtjänsten i särskilt utsatta kommuner.
• Fler platser och höjd säkerhet på SiS. Tungt kriminella ungdomar ska på sikt flyttas över till särskilda ungdomsfängelser, men förstärkningar måste göras här och nu i befintlig verksamhet då allt fler och allt yngre ungdomar är i behov av placeringar på SiS.

På lokal nivå behöver också fler åtgärder göras för att bekämpa den grova kriminaliteten, liksom rekryteringen till densamma. Moderaterna i Umeå har genom åren lagt en rad förslag för att öka tryggheten i Umeå. Vi vill bland annat se ökad kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser och av kommunens fastigheter, anlita kommunala ordningsvakter och införa frivilliga slumpvisa drogtester på Umeås gymnasieskolor som en del i skolans förebyggande arbete. Tyvärr har våra förslag inte fått stöd av majoriteten i Umeå.

Polisens larmrapporter till oss i Umeås brottsförebyggande råd (UmeBrå) under hösten har dock gett en gemensam lägesbild för alla ledande politiker i Umeå. Det är därför positivt att en omfattande satsning nu sker inför 2024, genom att kommunfullmäktige förändrar redan fastställda ramar för ett flertal nämnder och tillskjuter extra pengar just för att förstärka det förebyggande arbetet. Den extra satsningen är möjlig, tack vara att den M-ledda regeringen i sin budget för 2024 har tillfört 10 miljarder kronor i de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Att vi nu under bred politisk enighet ökar våra gemensamma insatser för att stärka det brottsförebyggande arbetet i Umeå är positivt.

Den organiserade brottsligheten har allt för länge tillåtits breda ut sig i samhället. Vi måste göra allt vi kan för att bekämpa den och återbygga tryggheten i samhället.

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

Lena Andersson

Vice gruppledare, M

Umeå

Full fart på dagens fullmäktigesammanträde i Umeå.

Inledde dagen med att tala om vikten av ungas delaktighet, och att det måste bli enklare för partiernas ungdomsförbund att kunna besöka kommunens skolor. Om vi verkligen menar allvar med att fler unga ska bli delaktiga i det politiska och demokratiska arbetet.

Dagordningen i övrigt på sammanträdet är lång. Kollektivtrafik, välfärdsbrottslighet, parkeringar i centrum, ökade insatser för att motverka gängkriminalitet och förebygga att unga dras in i kriminalitet, lokala ordningsföreskrifter och mycket, mycket annat.

Nedan kommer mitt inlägg som jag hade på frågan om ungas delaktighet. (det talade ordet gäller, som vanligt. Jag hann inte med allt jag hade förberett i skrift.)

Ordförande, ledamöter!

Ungas delaktighet och inflytande i samhällslivet är avgörande för en livskraftig demokrati. Ungas delaktighet är viktig för Umeå kommun.

Men jag skulle vilja lyfta fram det allra viktigaste när det gäller ungas inflytande och delaktighet. Det saknas helt i diskussionen.

Det gäller den roll som våra politiska ungdomsförbund har. Om man som ung vill påverka och ha inflytande på riktigt – då ska man engagera sig i ett politiskt ungdomsförbund. Oavsett om det gäller SSU, MUF, LUF eller något annat ungdomsförbund. Då får man direkt kontakt med dem som på riktigt bestämmer, istället för att gå omvägen via olika projekt. Som parti så har ju vi löpande kontakt med vårt ungdomsförbund här i Umeå, i stora som små frågor. Det är ju en viktig instans, inför att vi som parti ska ta beslut som rör unga i Umeå.

Det bästa – och viktigaste – Umeå kommun kan göra för att uppmuntra ungas engagemang är att göra det enkelt för Umeås skolelever att komma i kontakt med ungdomsförbunden. Och då gäller det att göra det enklare för ungdomsförbunden att komma in på våra skolor. För idag är det inte enkelt.

I min roll som ordförande i SKR:s demokratiberedning så diskuterar vi detta återkommande. Senast förra månaden. De politiska ungdomsförbunden på nationell nivå, från höger till vänster har alla uppmärksammat hur svårt det är för ungdomsförbunden att komma i kontakt med unga på skolorna.

Det har blivit sämre sedan skollagen ändrades 2018 och beslutanderätten flyttades helt till respektive rektor. Många rektorer väljer att vägra ungdomsförbunden tillträde till skolorna och när de faktiskt får komma på besök är detta ofta belagt med så många förbehåll och detaljer att besöken blir svåra att genomföra.

I Umeå är de politiska partierna och ungdomsförbundet bara välkomna vissa dagar och tider. De får maximalt besöka skolan två gånger per termin och de får endast vara två personer som kommer dit från varje organisation.

Så här kan vi inte ha det. Om vi vill att ungdomar ska engagera sig i samhället och i politiken. Om vi vill att unga ska få ökad delaktighet – då kan inte det största hindret för delaktighet vara att skolorna själva helst inte vill släppa in ungdomsförbunden.

Hur ska ungdomar få kunskap om politiska frågor, och på riktigt få lära sig att påverka, om de aldrig träffar ungdomsförbunden? Hur ska ungdomsförbunden kunna attrahera nya medlemmar och väcka intresse och engagemang hos unga om de förvägras möjligheten att komma till skolorna och träffa eleverna?

Enligt en slutrapport från MUCF om Skolvalet 2022, så engagerar elever sig mer politiskt om de har mött politiska partier i skolan. Det handlar både om intresset för politik och att bli medlem i ett parti eller ungdomsförbund.

Det är av yttersta vikt att landets skolor välkomnar de politiska ungdomsförbunden. Detta borde vara en självklarhet för såväl Umeå kommun som för övriga kommuner i landet.

Det är dags att öppna upp skolorna så att eleverna kan ta del av det demokratiska arbetet i praktiken. Det kostar ingenting extra – varken projektpengar eller projektanställningar.  

Det krävs bara lite god vilja. Det är det viktigaste vi kan göra för att uppmuntra ungas engagemang i Umeå.

Ett öppet politiskt möte i Göteborg med statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson saboterades under tisdagskvällen av en grupp aggressiva och gormande personer, som förefaller ha varit Hamasanhängare. Mötet kunde inte genomföras som planerat.

Det är fullständigt oacceptabelt att människor tar sig in på demokratiska politiska möten för att förstöra varje möjlighet att föra ett seriöst politiskt samtal. Så gör man helt enkelt inte.

I Sverige har vi en fin tradition av att lyssna på varandra, tala en i taget och inte avbryta. Och att inte försöka tysta den som inte tycker som man själv, utan respektera också den som tycker annorlunda. Det är så det fungerar i en demokrati.

Det här är tyvärr inte första gången som våra offentliga politiska möten störs. Nyligen var det på ett motsvarande möte i Malmö – då var det klimataktivister som störde.

I Sverige har vi en fin demokratisk tradition som ska vårdas. Att störa och förstöra andras politiska sammankomster strider mot denna tradition och är på riktigt ett hot mot demokratin.

Här vore det välkommet om alla politiska partier i Sveriges riksdag satte ned foten och tydligt markerade mot dessa antidemokratiska krafter – till försvar för demokratin!

Ett år med moderat försvarspolitik har inneburit stora förstärkningar av det svenska försvaret.

Med en moderat försvarsminister och en moderat minister för civilt försvar har mycket arbete gjorts för att stärka försvaret på kort och lång sikt. Det militära försvaret har fått förstärkningar på över 40 miljarder. Sverige kommer nå Natos tvåprocentsmål redan nästa år. Det militära stödet till Ukraina har tiodubblats.

Moderaterna prioriterar arbetet med det civila försvaret som försummats under åtta års S-styre. Vi aktiverar civilplikten, tillsätter nya utredningar och ger viktiga uppdrag till myndigheterna. Arbetet framför oss är stort men lika stor är vår vilja att säkra Sverige.

Försvarsdepartementet leds av två moderata statsråd – försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Statsråden arbetar nu hårt med att rusta upp totalförsvaret.

Bland annat har de:

• Flyttat över ansvaret för det civila försvaret från justitiedepartementet till försvarsdepartementet.

• Tidigarelagt försvarsbeslut 2026-2030 till 2025-2029.

• Påbörjat arbetet med att rensa bort och förkorta tillståndsprocesser för försvarets utveckling.

• Prioriterat försvaret genom ytterligare höjningar av försvarsanslagen i samtliga budgetar.

• Tillsatt en rad centrala utredningar för det civila försvarets långsiktiga förmåga.

Och mycket annat:

• Ökat stöden för regionala beredskapsflygplatser.

• Finansierat två nya isbrytare.

• Investerat i nya regementen.

• Kraftigt ökat Försvarsmaktens och FMV:s beställningsförmyndiganden.

• Klassificerat ammunition som ett väsentligt säkerhetsintresse.

• Uppdrag till FOI, FMV, FM om att dra lärdomar från kriget i Ukraina.

• Höjt kadettersätttningen med 1 000kr i månaden.

Nu rustar vi upp det svenska försvaret – hela Sverige skall försvaras!

Det är viktigt att det går bra för Umeås besöksnäring. Den bidrar till fler arbetstillfällen, fler besöksanledningar, ökade skatteintäkter och helt enkelt till att göra Umeå till en bättre kommun att leva och bo i.

Jag tittade igenom ett pressmeddelande från Visit Umeå tidigare i veckan, och av allt att döma är Umeås besöksnäring på väg mot ytterligare ett rekordår:

”Vi ser tillbaka på en månad fylld av konferenser och evenemang som drivit på efterfrågan av besöksnäringens utbud i Umeå och genererat en liten ökning jämfört med samma period föregående år. Trycket som hittills har präglat 2023 fortsätter alltså under hösten och det vi ser är en kombination av konferenser som flyttats fram på grund av pandemin, årligen återkommande evenemang som är tillbaka och fått upp farten, samt ett antal nya evenemang och möten för staden. Förutom drivkraften kring evenemang och möten ser vi en fortsatt allmän stor lust och benägenhet att vilja resa och uppleva som verkar överbrygga den osäkerhet som råder. Blickar vi framåt så är dock osäkerheten stor kring hur ekonomi och världsläge ska slå mot både affärs- och privatresande samt övrig spendering kopplad till besöksnäringens utbud.”

Det är viktigt att vi lyckas locka hit arrangemang och dessutom skapa evenemang av olika slag. Ett av de arrangemang som lyftes fram av Visit Umeå var Moderaternas partistämma som genomfördes här i oktober. Sådant bidrar till att fylla hotellen med gäster, att det går bättre för handeln liksom för restaurangerna i staden. Jag är verkligen glad att vi lyckades få hit Moderaternas nationella partistämma. Senaste gången det begav sig var år 1997.

Under januari-september har 606 000 gästnätter gjorts i Umeå kommun, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med motsvarande period 2022 som var ett rekordår. Detta enligt SCB:s statistik.

Så vi får alla hjälpas åt att locka hit fler arrangemang. Det stärker Umeå och vår region.

Det är viktigt med ett tillgängligt centrum – även för bilister. Om detta blev jag intervjuad av SRP4 tidigare idag.

Att minska antalet parkeringsplatser i Umeå centrum, som Miljöpartiet föreslår, är fel väg att gå.

Umeå är en växande stad. Umeå är ett regionalt centrum. Det måste vara lätt att ta sig in till centrala Umeå med alla trafikslag, även med bil.

Och då måste det finnas gott om P-platser.  Det handlar främst om p-platser för besökare till Umeå, för boende i centrum och kunder som ska in och handla – de måste ju kunna ställa bilen någonstans.

Att minska antalet p-platser skulle vara förödande för centrumhandeln. Tvärtom kommer det att inom några år behöva byggas fler P-platser, och då i första hand ett nytt P-hus i centrumfyrkanten.

Beläggningsgraden varierar förvisso. Vi har sett det mellan åren. Men om P-husen är fullbelagda eller upplevs fullbelagda, så leder det till söktrafik. Att bilar får åka runt och leta lediga platser i centrum. Det är inte heller bra för miljön.

Miljöpartiets egentliga mål – det är ju ett bilfritt centrum. MP vill ju ha bort alla bilar från centrumfyrkanten. Så det här är ju bara ett led i den ambitionen. P-platser ska bort. Körfält ska bort. Man vill helt enkelt försvåra för dem som är beroende av bilen.

Till skillnad från MP, så vill vi moderater att centrum ska vara tillgängligt även för alla som är beroende av bilen för att få sin vardag att fungera.

I dagens VK har vi moderater nedanstående debattartikel införd. Läggs som vanligt upp här på bloggen.

För en levande demokrati – släpp in de politiska ungdomsförbunden på skolorna!

Ungas delaktighet och inflytande i samhällslivet är avgörande för en livskraftig demokrati. Att lyfta fram demokratiska värderingar och visa hur demokrati fungerar i praktiken är lika angeläget. Om vi menar allvar med vikten av att unga engagerar sig i det demokratiska arbetet, så behöver tröskeln för att göra det vara så låg som möjligt. Detta borde gälla särskilt på landets skolor.

De politiska ungdomsförbunden på nationell nivå, från höger till vänster, liksom Sveriges elevkårer har alla uppmärksammat hur svårt det numera är för ungdomsförbunden att komma i kontakt med unga på skolorna, vilket historiskt har varit den viktigaste mötesplatsen. Att besöka skolor, ställa upp bokbord och bjuda in till dialog med förbipasserande elever och kanske värva några medlemmar – har varit ett av de vanligaste sätten för unga att komma i kontakt med ett parti och ett ungdomsförbund. Det är också så som många av dagens förtroendevalda i kommun, region och riksdag först kom i kontakt med politiken.

Ungdomsförbunden vittnar idag om stora problem att besöka skolorna runt om i vårt land. Det har blivit sämre sedan skollagen ändrades år 2018 och beslutanderätten flyttades helt till respektive rektor. Många rektorer väljer att vägra ungdomsförbunden tillträde till skolorna och när de faktiskt får komma på besök är detta ofta belagt med så många förbehåll och praktiska detaljer att besöken i praktiken blir svåra att genomföra.

I Umeå är de politiska partierna och ungdomsförbundet bara välkomna vissa dagar och tider. De får maximalt besöka skolan två gånger per termin och de får endast vara två personer som kommer dit från varje organisation. 

Så här kan vi inte ha det. Moderaterna i Umeå har därför lämnat in en motion om detta. Om vi vill att ungdomar ska engagera sig i samhället och i politiken – då kan inte det största hindret för delaktighet vara att landets skolor vägrar att släppa in ungdomsförbunden. Hur ska ungdomar få kunskap om politiska frågor och lära sig respekt för andras åsikter i en demokratisk kontext om de aldrig träffar ungdomsförbunden? Hur ska ungdomsförbunden kunna attrahera nya medlemmar och väcka intresse för politik hos unga om de förvägras möjligheten att komma till skolorna och träffa eleverna? När varje rektor själv får bestämma blir svaret alltför ofta nej.

Möjligheten för ungdomar att träffa politiska partier och deras ungdomsförbund är en viktig demokratifråga. Enligt en slutrapport om Skolvalet 2022, utförd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, engagerar elever sig mer politiskt om de har mött politiska partier i skolan. Det handlar både om intresset för politik och att bli medlem i ett parti eller ungdomsförbund.

Det är av yttersta vikt att landets skolor välkomnar de politiska ungdomsförbunden. Detta borde vara en självklarhet för såväl Umeå kommun som för övriga kommuner i landet. Vi uppmanar till öppen dialog i syfte att återigen öppna upp skolorna så att eleverna kan ta del av det demokratiska arbetet i praktiken. Om man inte redan tagit diskussionen lokalt, så är det hög tid att göra det nu.

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Izabel Riedl

Vice ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (M)

Joline Göttfert

Kommunfullmäktigeledamot (M) och ordförande MUF Umeå

Madelene Nord

Kommunfullmäktigeledamot (M)

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2023, som redovisades av Brå förra veckan, visar att 29 procent av de förtroendevalda utsattes för hot, hat och våld under valåret 2022. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de har utsatts.

Men anmälningsbenägenheten till Polisen är tyvärr låg. Totalt 16,3 procent av händelserna som rör antingen hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld under 2022 ska ha anmälts till Polisen.

Hot, hat, trakasserier och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin.

Den vanligaste händelsen 2022 var hot och påhopp via sociala medier, liksom tidigare år. Totalt 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för det. 5,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag. Andelen som utsatts för det här har varit större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren.

Vi har tyvärr många exempel på politiker som har utsatts, inte minst i Västerbotten och Umeå. Vi har politiker i Umeå, som fått gå eller går utrustade med personlarm, för att ta ett exempel.

Ett problem i trygghetsarbetet är vanligtvis den otydliga ansvarsfördelningen. Det är en gråzon, mellan partierna och kommunen/regionen. Detta då vi som politiker inte är anställda utan just förtroendevalda.

SKR, där jag är ordförande i beredningen för demokratifrågor, arbetar mycket med dessa frågor och skickade en hemställan i juni 2022 om att regeringen bör förtydliga att kommuner och regioner har ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet, antingen i kommunallagen eller på annat sätt.

SKR har också fått igenom att lagstiftningen skärptes den 1 januari 2020, med hårdare straff för de som hotar och trakasserar förtroendevalda i kommuner och regioner.

Kommuner ska emellertid inte kunna avstå från att arbeta med frågan, genom att skylla på att det är otydligt gällande ansvaret. Men generellt så är det ju så, att stöd till förtroendevalda som utsätts för hot och hat i första hand ges av respektive kommun eller region. SKR är dock ett bra bollplank. Kommuner och regioner kan få stöd och råd av SKR när enskilda förtroendevalda blivit utsatta. SKR erbjuder också utbildningar till såväl säkerhetsansvariga i kommunerna, som förtroendevalda i dessa frågor.

Polismyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans publicerat skriften ”Anmäl alltid hot, hat och våld. Det handlar om demokratin”. Om fler anmäler brott blir det enklare för polisen och säkerhetsansvariga att se mönster och utveckla ett systematiskt arbete för att förebygga och lagföra brott. Det bidrar också till att synliggöra brotten mot politiker. Brott, som i förlängningen är ett hot mot demokratin.

Säkerhetspolisen har gett ut handboken ”Personlig säkerhet” som innehåller råd och stöd till politiskt aktiva, men kan också användas av andra yrkesgrupper.

I Umeå har vi ju sedan några år tillbaka skärpt säkerheten på stadshuset. Förr var det ingen kontroll på vilka som kom in i stadshuset – det var bara att promenera rakt in. Numera (sedan 2016, 2017?) är stadshuset låst efter receptionsdisken. Man måste anmäla sig i receptionen, meddela vem man ska träffa och sedan hämtas man av den man ska träffa. Dte är ett sätt att öka säkerheten. Vi har också tydliggjort att man, då man utsätts för hot eller brott kopplat till politikerrollen, ska meddela säkerhetsenheten.

Välkommet att det också inom kort ska komma på plats en tydlig rutin och struktur för detta arbete i Umeå kommun.

I dag faller mycket mellan stolarna och många förtroendevalda avstår som synes från att polisanmäla, och kan t.o.m. tycka att det litegrann hör till vad man får tåla. Så ska det inte vara: fler förtroendevalda måste anmäla de hot och trakasserier som de utsätts för.

Vår M-ledda regeringen har tidigare beslutat om en ny lag som innebär att investeringar som kan utgöra säkerhetsrisker ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet och, om det är nödvändigt, förbjudas. Regeringen har utsett Inspektionen för strategiska produkter (ISP) till granskningsmyndighet.

Utländska direktinvesteringar är helt klart en viktig del av det svenska näringslivets utveckling. Men samtidigt är strategiska förvärv ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå fördelar mot andra stater. Den nya lagen om utländska direktinvesteringar med kompletterande förordningar skapar förutsättningar för att, om nödvändigt, hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.Regelverket träder i kraft den 1 december 2023. Mycket positivt att detta äntligen kommer på plats.

Det har gått 85 år sen Kristallnatten inträffade den 9 november 1938 i Tyskland. En natt där synagogor brändes ned, judiska butiker fick skyltfönster krossade, människor fick sina hem vandaliserade och hundratals judar mördades. De förbrytelser som under de kommande åren skedde har alltsedan dess fått symbolisera människans ondska och människans förmåga att göra omänskliga gärningar.

Antisemitism finns än idag. Tyvärr är den på frammarsch. I december 2018 publicerade EU:s byrå för grundläggande rättigheter en undersökning som visade på en ökad otrygghet bland Europas judar. Undersökningen byggde på svar från 16 000 judar inom EU. 90 procent upplevde att antisemitismen hade ökat de senaste fem åren. 85 procent såg antisemitismen som ett stort problem. Ungefär samma siffror när man tittar på de nedbrutna siffrorna för Sverige.

Under senare år har vi sett att antisemitismen har ökat. Men den senaste månaden har det exploderat. Med Hamas terrorattack, så har världen fått bevittna det värsta massmordet på judar sedan andra världskriget. På flera håll i Europa har antalet antisemitiska hatbrott ökat lavinartat under de senaste veckorna. Synagogor attackeras, Davidsstjärnor klottras på väggar. Judar drabbas av hot och våld.

I Sverige har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med nästan 50 procent den senaste månaden.

Antisemitismen är en av historiens äldsta farsoter. Den har genom historien odlat sina konspirationsteorier och nu enar den höger- och vänsterextremister med islamister. Nynazister och extremvänster har länge hotat judar. Nu ökar den hatiska propagandan som sprids av personer med sina rötter i Mellanöstern.

Det är allvar nu. För oss som menar allvar med orden ”Låt oss aldrig glömma”, så är det hög tid att markera på alla plan. När judar återigen utsätts för hot, mord och förföljelser, så är det inte tid för tystnad.

Att påminna och uppmärksamma Kristallnatten en dag som denna är viktigt.

Idag, torsdag 9/11, samlas vi kl. 18.00 på Rådhustorget i Umeå för en manifestation till minne av Kristallnatten och för att manifestera mot den ökande antisemitismen.