Ge möjlighet för ALLA kommunanställda att träna på arbetstid

Pressmeddelande 2017-04-11

Umeå kommuns anställda kan ges möjlighet att träna på arbetstid. Ågrens (M) motion bifölls i kommunstyrelsen efter votering.

Efter votering, så beslutade kommunstyrelsen på tisdagen med röstsiffrorna 8-7 att förorda bifall till moderata kommunalrådet Anders Ågrens motion om att ge kommunanställda möjlighet att träna på arbetstid. S och MP ville avslå motionen, men blev nedröstade av övriga partier. Nu går ärendet vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt avgörande

– Det är väl belagt att träning har en positiv inverkan på hälsan. Att erbjuda möjlighet till träning på arbetstid har visat sig vara ett sätt att minska sjukfrånvarokostnaderna, att öka hälsan bland medarbetarna och samtidigt öka produktiviteten. Således en vinst för såväl den anställde som för arbetsgivaren, säger Anders Ågren i en kommentar.

Umeå kommun avskaffade friskvårdstimmen för de anställda år 2010, och har sedan dess haft en ökande sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ligger idag på över sju procent och Umeå kommun förlorar över 200 miljoner kr per år i kostnader för sjukskrivningarna. Ågren har i en motion föreslagit att alla kommunanställda ges möjlighet att träna på arbetstid, genom ett återinförande av friskvårdstimmen.

Inom Umeå kommun har flera kommunala bolag redan infört möjligheten till träning på arbetstid. Bland de kommunala bolag som erbjuder detta för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaro är också betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med kommunen i övrigt.

– Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på. Kostnaderna för sjukfrånvaron minskar och medarbetarna blir friskare. Detta finns som sagt redan hos flera av våra kommunala bolag, men bör ju självklart gälla alla anställda inom Umeå kommun, avslutar Ågren.

 

 

Motionen i dess helhet bifogas nedan.

 

Motion

Ge möjlighet att träna på arbetstid för alla anställda inom Umeå kommun

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare.

Det är väl belagt att träning har en mycket positiv inverkan på människors hälsa. Att erbjuda möjlighet till träning på arbetstid har visat sig vara ett sätt att minska sjukfrånvarokostnaderna, att öka hälsan bland medarbetarna och samtidigt öka produktiviteten. Således en vinst för såväl den anställde som för arbetsgivaren.

Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaro är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen.

År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Sedan år 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, även om vi ligger under snittet bland kommunerna i landet. Det är förenat med stora kostnader: ca 107 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år. Umeå kommun förlorar alltså uppskattningsvis 210-220 miljoner kr per år p.g.a. sjukskrivningarna.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv.

Detta finns som sagt redan hos flera av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna – det handlar ju om att anpassa scheman och annat utifrån situationen inom verksamheten.

Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov.

Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad att kommunfullmäktige beslutar:

Att  Umeå kommun möjliggör för alla anställda att träna på arbetstid, genom ett återinförande av friskvårdstimmen.

Ge kommunens personal arbetsro

År 2009 beslutade fullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. Avsikten var att den nya organisationen bl.a. skulle ge effektivare politisk styrning, och riva ”stuprören” mellan kommunens olika verksamhetsområden. Tio förvaltningar blev en enda förvaltning.

Nu har experimentet pågått i sju år. VK skriver om det i dagens tidning (se bilden ovan)

Från Moderaterna har vi ifrågasatt om det verkligen blev lyckat. Allt sedan starten har vi fått höra från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya organisationen har gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlighet om roller och ansvar, till sämre stöd. Väldigt många anställda upplever dessutom att ”stuprören” har blivit ännu värre än när vi hade olika förvaltningar. Sammantaget verkade inga av de förväntade resultaten ha uppnåtts. Inga ekonomiska besparingar, samtidigt som ”stuprören” och revirbevakandet har ökat i styrka.

PwC har nu utvärderat effekterna av organisationsförändringen i en rapport, som överlämnades i veckan. De konstaterar att inga av syftena kan sägas ha uppnåtts, efter sju år. Finns inget mätbart överhuvudtaget att påvisa.

Men S-politikerna anser uppenbarligen i intervjuerna att omorganisationens syften ”i stort sett uppfyllts”, vilket låter mycket märkligt. T.o.m. PwC-rapporten skriver ju att det inte går att säga att de önskade syftena kunnat infrias.

PwC anser dock att Umeå kommun är på ”rätt väg”. Jag delar inte den uppfattningen. De pekar ut en rad saker som måste göras, bl.a. fler regelbundna möten för att diskutera den interna organisationen samt mer jobb med kommunens ”värdegrund”?! Allvarligt? Vi har hållit på i 7 år. Kanske behövs 7 år, 10 år till av interna dialogmöten och fördjupade diskussioner om värdegrund…….

Nej, det är exakt vad vi INTE ska hålla på med. Vi dränker redan kommunens personal i interna möten, som inte leder någonstans. Nu ordineras ännu mer diskussionsmöten för att diskutera värdegrund och annat.

Moderaternas uppfattning är att vi ska riva upp beslutet om en förvaltning, och återgå till flera olika förvaltningar. Det kommer att tydliggöra ansvar, befogenheter och roller. Då kommer också den kommunala organisationen som helhet att få arbetsro och kunna fokusera på det egentliga uppdraget. Låt vår personal arbeta med det som de är anställda för – minska antalet interna möten.

Det här experimentet har hållit på i sju år. Finns ingen motsvarighet i övriga kommuner i Sverige. På de ställen man trots allt har en gemensam förvaltning, så har den politiska organisationen förändrats. Nämnderna har avskaffats och ersatts med utskott under kommunstyrelsen. Men några sådana planer finns ju inte i Umeå. Kanske dags att erkänna att det här blev fel trots goda intentioner? Och återgå till någon variant med flera olika förvaltningar.

På samma sätt som i stort sett alla andra kommuner i Sverige. Ge kommunens personal arbetsro.

Positivt med överskott i bokslutet för Umeå kommun!

Idag har vi hanterat bokslutet för Umeå kommun 2016. Glädjande nog ett positivt resultat på 85 miljoner kr, med tanke på att prognosen i augusti pekade på ett underskott på -16 miljoner kr. Mycket är kopplat till externa faktorer och engångshändelser.

Men likväl ett efterlängtat plus, så att tidigare års underskott för Umeå kommun därmed kan återställas.

Jag ser att såväl Hans Lindberg (S) som Nasser Mosleh (MP) slår sig för bröstet, och är väldigt nöjda över att varningarna från oss i Alliansen på något sätt skulle ha varit felriktade. På Facebook kallar Lindberg oss i Alliansen för “olyckskorpar”.

Vi har ju som bekant nu i mer än två års tid försökt förklara för Hans Lindberg och Nasser Mosleh vikten av att Umeå kommun håller budgeten.

Att man håller i pengarna, inte genomför ofinansierade försök med arbetstidsförkortning och faktiskt tar detta med budgetansvar på allvar. Bara under 2016 röstade Socialdemokraterna och Miljöpartiet – två gånger inom loppet av fyra månader – ned Alliansens förslag att vidta åtgärder för att minimera det prognosticerade underskottet för 2016. Vid två tillfällen! Vän av ordning kommer dessutom ihåg att Lindberg och övriga inom (S) vid kommunfullmäktige i april 2016 bröt mot de rekommendationer som RKR (rådet för kommunal redovisning) hade meddelat hösten 2015, beträffande hur en kommun ska hantera balanskravsresultatet. Detta trots påpekande från både tjänstemännen inom Umeå kommun och de förtroendevalda revisorerna.

Men efter två år av underskott blev det nu på målsnöret ett överskott för 2016. Missförstå mig inte. Jag är mycket glad över att det blev så, och att Umeå kommun därmed kan återställa tidigare års underskott. Mycket glad. Men det har ju inte direkt något med S/MP-politiken i Umeå att göra. Kolla bilden från bokslutet nedan, och förklaringen till varför det landade i ett överskott:

Statlig byggbonus + 35 miljoner kr

Bättre skatteprognos + 20 miljoner kr

Exploateringsförsäljningar, netto + 45 miljoner kr

Nämnder/styrelser + 22 miljoner kr

Och när det gäller arbetet i styrelser och nämnder har Allianspartierna i högsta grad varit delaktiga i ansträngningarna för att hålla budget och minska de befarade underskotten.

Tänkte att det kunde vara bra med ett klargörande på bloggen, efter att ha läst de underhållande inläggen idag från S och MP.

 

Umeå kommun saknar handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Har idag lämnat in nedanstående interpellation. Den kommer – förhoppningsvis – upp till behandling vid nästa kommunfullmäktigesammanträde i slutet av mars.

Umeå kommun saknar en handlingsplan mot våldsbejakande extremism, men vi har dock gett i uppdrag att en sådan ska tas fram. Det är en oerhört viktig fråga – att motverka alla former av extrema våldsbejakande rörelser som hotar vårt demokratiska samhälle. Frågan är bara när handlingsplanen kommer att stå färdig.

 

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

 

När blir Umeå kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism färdig?

Umeå kommun saknar en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Samtidigt uppmanades kommunerna under våren 2016 att ta fram just detta, efter synpunkter från den nationella Samordnaren mot våldsbejakande extremism. Arbetet för att värna demokratin mot vänsterextremism, högerextremism och våldsbejakande islamistisk extremism måste ha hög prioritet. Nya siffror från Säpo visar t.ex. att antalet personer som sympatiserar med våldsbejakande islamistisk extremism fortsatt att ökat det senaste året. Det är en oroande utveckling som måste tas på allvar.

Sedan 2014 arbetar Umeå kommun aktivt med att förebygga våldsbejakande extremism genom att arbeta i befintliga och välfungerade strukturer. I september 2016 beslutade dock styrgruppen för UmeBrå att även Umeå kommuns arbete mot våldsbejakande extremism skulle samlas i en handlingsplan.

Min fråga till Hans Lindberg (S) blir därför:

– När bedömer du att Umeå kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism kommer att vara färdig?

 

Umeå 2017-03-06

Anders Ågren, Kommunalråd (M)

Tidigare betyg ökar motivationen i skolan!

I oktober beslutade Umeå kommunfullmäktige att avslå en motion från moderaten Elmer Eriksson om att på försök införa betyg från årskurs fyra i en eller ett flertal kommunala skolor i Umeå. Den möjligheten finns nämligen sedan regeringen och Alliansen på riksplanet har kommit överens om en försöksverksamhet.

Vi moderater ser vikten av tidiga kunskapsuppföljningar av elevernas resultat. Svenska elever får fortfarande sina första betyg sent jämfört med elever i andra länder. Eleverna inom EU/OECD är ofta mellan 6-9 år när de får sina första betyg. Det finns många fördelar med betyg från årskurs fyra. Det ger tidig uppföljning och information till föräldrar, elever och skola. Tidig uppföljning av elevernas kunskaper är nödvändigt för att se vad de behöver för stöd och stimulans och för att sätta in tidiga insatser. Likaså är det en värdefull morot för dem som vill anstränga sig ytterligare.

Ett av motiven för att avslå motionen när ärendet debatterades i oktober var att man ännu inte hade utvärderat den senaste förändringen – betyg från årskurs 6.

Nu har den utvärderingen gjorts.

Skolverket presenterade i januari 2017 en utvärdering av betygen som infördes från årskurs sex. Utvärderingen visar att drygt hälften av lärarna upplever att elevernas motivation är högre efter att betygen från årskurs sex införts. Bland eleverna uppger 80 procent att de arbetar hårdare när de vet att de får betyg. I utvärderingen framkommer det att många lärare anser att betygen gjort det lättare att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd. Dock ges inte fler elever extra stöd. Där brister således kommunerna.

Moderaterna anser att Umeå kommun självklart bör gå vidare med möjligheten att ge betyg till eleverna redan från årskurs fyra. Därför har jag lyft ärendet till fullmäktige i februari, och ställer följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

– Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna – är ni beredda att ompröva beslutet att säga nej till försöksverksamhet inom Umeå kommun med betyg från åk 4?

 

Flagga med svenska flaggan på Veterandagen den 29 maj!

 

Pressmeddelande 2017-02-10

Ågren (M) vill hedra svenska veteraner:

 Umeå kommun borde flagga med den svenska flaggan på Veterandagen den 29 maj!”

Sedan år 2008 högtidlighålls den 29 maj som Veterandag inom Försvarsmakten. På veterandagen hedras personal som deltar eller har deltagit i militära insatser, och minnet av stupade och omkomna högtidlighålls. Sedan 2011 har Veterandagen statsceremoniell status.

Kommunalrådet Anders Ågren (M) föreslår nu i en motion till kommunfullmäktige att Umeå kommun ska flagga med svenska flaggan på Veterandagen, på liknande sätt som när kommunen t.ex. uppmärksammar Europadagen den 9 maj eller de nationella minoriteternas dagar.

Ågren (M) lyfter fram de militära veteranernas viktiga insatser för Sverige och uppmanar Umeå kommun att årligen uppmärksamma veteranerna och hedra deras insatser genom att göra dagen till flaggdag. I Umeå finns det en också tydlig militär historia, med bl.a. två tidigare regementen som satte sin uppenbara prägel på staden. Även idag finns det viktig militär verksamhet i Umeå.

– Sverige har en lång tradition av att delta i både nationella och internationella militära operationer. Ett engagemang som spelar en allt större roll i en orolig omvärld. Samtidigt har vi i Sverige varit dåliga på att uppmärksamma de män och kvinnor som deltar och har deltagit i insatserna, ibland med livet som insats, säger Ågren i en kommentar.

Moderaterna har i riksdagen motionerat om att göra Veterandagen till allmän flaggdag. Men i väntan på att riksdagen tar ett beslut i frågan vill moderaterna i Umeå att kommunen börjar flagga med den svenska flaggan på Veterandagen den 29 maj.

Rent konkret skulle i så fall ”Riktlinjer för flaggning – Umeå kommuns flaggstänger i Umeå tätort” kompletteras med att även Veterandagen den 29 maj blir flaggdag. Idag sker flaggning på Sveriges allmänna flaggdagar. Bland övriga flaggdagar kan nämnas Europadagen den 9 maj, Finlands nationaldag den 6 december liksom de nationella minoriteternas dagar samt under Pride-veckan

 

Motionen i dess helhet bifogas nedan.

 

Motion

Umeå kommun borde flagga med svenska flaggan på Veterandagen den 29 maj

Sedan år 2008 högtidlighålls den 29 maj som Veterandag inom Försvarsmakten. På veterandagen hedras personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära insatser, och minnet av stupade och omkomna högtidlighålls.

Sedan 2011 har veterandagen statsceremoniell status, vilket garanterar att den firas på samma datum varje år. De ceremonier som anordnas under veterandagen samordnas av Försvarsmakten, men ofta deltar officiella företrädare för andra statliga myndigheter och Försvarsmaktens ideella samarbetsorganisationer samt medlemmar av kungafamiljen.

I Umeå finns det en tydlig militär historia, med bl.a. två tidigare regementen som satte sin uppenbara prägel på staden. Även idag finns det viktig militär verksamhet i Umeå.

Många länder högtidlighåller en veterandag och i flera länder är dagen allmän flaggdag för att hedra veteranernas insatser. Moderaterna har i riksdagen motionerat om att göra Veterandagen till allmän flaggdag. Att högtidlighålla den svenska veterandagen som allmän flaggdag skulle ge möjlighet för de svenskar som inte kan delta vid statsceremonierna att privat visa sin uppskattning. Flaggdagsstatus skulle även utgöra ett erkännande gentemot veteranerna att deras insatser är uppmärksammade och vara en påminnelse till oss andra om varför de är värda all vår tacksamhet och respekt.

I väntan på att riksdagen tar ett beslut i frågan vill vi moderater att Umeå kommun börjar flagga med den svenska flaggan på Veterandagen den 29 maj. ”Riktlinjer för flaggning – Umeå kommuns flaggstänger i Umeå tätort” skall således kompletteras med att även Veterandagen den 29 maj blir flaggdag. Den kan i sammanhanget likställas med den flaggning som sker på FN-dagen den 24 oktober och Europadagen den 9 maj. Umeå kommun flaggar även på de nationella minoriteternas dagar, liksom under Pride-veckan.

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad

att Umeå kommun kompletterar riktlinjerna för flaggning, så att Umeå kommun skall flagga med den svenska flaggan på Veterandagen den 29 maj.

 

Umeå 2017-02-09

 

Anders Ågren, Kommunalråd, M

 

Effektivare möten & inga möten i onödan!

Efter att ha varit med i politiska sammanhang sedan ungdomsåren i slutet på 80-talet, och inom kommunpolitiken sedan 90-talet, så kan jag med emfas konstatera att det är alldeles, alldeles åt skogen för många möten – onödiga sådana – på alla möjliga nivåer.  Tyvärr finns det också en märklig kultur, där man ofta premieras utifrån delaktighet: ju fler möten man kan delta i på dagar, helger och kvällar – desto mer engagerad och duktig blir man sedd som. Så kan vi inte längre ha det.

(Bilden ovan är naturligtvis med glimten i ögat, och har florerat på bl.a. sociala medier. Men många kan nog känna igen sig från i alla fall något tillfälle som varit fullständigt bortkastat)

Lika illa är det på många håll inom annan verksamhet, såväl offentlig som privat. Har tappat räkningen på alla dem som vittnar om hur annars produktiva och extremt skickliga personer tvingas tillbringa sin tid i meningslösa interna möten var syften och mål är högst oklara. Timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka. Men det finns fortfarande de som anser att sitta i möten är höjden av viktighet. Att sedan inte mötet leder till något spelar uppenbarligen ingen roll.

Vi har alla ett ansvar. Själv har jag försökt dra mitt strå till stacken genom att i det närmaste halvera mötestiden (eller ännu mer)  i de olika fora där jag själv har möjlighet att sitta som ordförande. Och gissa vad? Det går alldeles utmärkt och ingen klagar över att på kvällen få komma hem till familjen i hyfsat vettig tid. Det blir inte bättre politik för att människor tvingas offra kväll efter kväll på sena sammanträden. Det blir inte heller bättre kommunal verksamhet för att personalen tvingas sitta i ännu fler möten, och ha ännu längre möten.

Här har den som kallar till ett möte ett särskilt stort ansvar. Behövs mötet överhuvudtaget? Är rätt personer inbjudna? Är mötet förberett? Behöver man ens sitta ned, eller kan man ta mötet stående? Var ute på företagsbesök vid ett tillfälle, där de berättade hur de hade stående möten. Erfarenheten visade sig att mötena blev mer effektiva och koncisa då. Som ett exempel.

Inom Umeå kommun har vi moderater upprepade gånger föreslagit att ge uppdrag till förvaltningen att att som nytt riktmärke för kommunens interna verksamhet, halvera den tid som går åt till enbart interna möten. Tyvärr har vi fått avslag på förslaget. Talande är också att vid den ombyggnad av stadshuset som genomfördes för några år sedan, så mer än FÖRDUBBLADES antalet mötesrum.

“Antal mötesrum innan ombyggnationen: 28st + Kommunfullmäktige med 5 mötesrum.

Efter ombyggnationen: 63st + Kommunfullmäktige med 5 mötesrum.”

Mitt motto, som jag fick lära mig för många många år sedan, är:
När du kallar till ett möte – kom ihåg att du stjäl andra människors tid.

Slutsats: Inga möten i onödan. Tiden kan användas till bättre saker.

Skänk hellre pengar till hjälporganisationer

I veckans nummer av Umeå Tidning hade jag följande replik införd i tiggeridebatten.

 

Skänk hellre pengar till hjälporganisationer

Kurt Karlsson invänder i en insändare (Umeå tidning 25/1) mot Moderaternas förslag i Umeå om ett tiggeriförbud. Några svar på vad alternativet är ges dock inte, annat än att jag och mina partivänner borde resa till Rumänien och Bulgarien för att se vad som behöver göras på plats där.

Men det arbetet är redan gjort. Den svenska staten har ett samarbete med den rumänska staten just kring utsatta EU-medborgare. Stora summor satsas via EU-medel för att förbättra situationen för dessa grupper i såväl Rumänien som Bulgarien. Även via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där jag själv sitter i styrelsen, har en grundlig studie genomförts på uppdrag av regeringen för att se på vilket sätt situationen kan förbättras i tiggarnas hemländer.

Vidare finns det hela 41 svenska frivilligorganisationer verksamma i Rumänien och Bulgarien, exempelvis ”Hjärta till hjärta” och Röda korset. Det är betydligt bättre att skänka pengar till någon av dessa hjälporganisationer, än att ge pengar till tiggare. Att ge pengar till tiggare cementerar bara utanförskapet.

Andra länder inom EU har förbjudit tiggeri, just för att motverka den situation vi har fått i Sverige idag. Så återigen – Moderaterna, Socialdemokraterna och andra partier borde snarast komma överens om ett tiggeriförbud. Det utesluter inte pågående insatser i hemländerna.

Anders Ågren

Kommunalråd, M. Umeå

 

Ge anställda möjlighet att träna på arbetstid

Pressmeddelande som har skickats ut nu på torsdagmorgonen:

Ågren (M): “Ge möjlighet för alla anställda inom Umeå kommun att träna på arbetstid”

Umeå kommun avskaffade friskvårdstimmen för de anställda år 2010, och har sedan dess haft en ökande sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ligger idag på sju procent och Umeå kommun förlorar över 200 miljoner kr per år i kostnader för sjukskrivningarna. Moderata kommunalrådet Anders Ågren föreslår nu i en motion till fullmäktige att alla kommunanställda ges möjlighet att träna på arbetstid, genom ett återinförande av friskvårdstimmen.

– Det är väl belagt att träning har en positiv inverkan på hälsan. Att erbjuda möjlighet till träning på arbetstid har visat sig vara ett sätt att minska sjukfrånvarokostnaderna, att öka hälsan bland medarbetarna och samtidigt öka produktiviteten. Således en vinst för såväl den anställde som för arbetsgivaren, säger Anders Ågren i en kommentar.

Inom Umeå kommun har flera kommunala bolag redan infört möjligheten till träning på arbetstid. Bland de kommunala bolag som erbjuder detta för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är också betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med kommunen i övrigt.

– Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på. Kostnaderna för sjukfrånvaron minskar och medarbetarna blir friskare. Detta finns som sagt redan hos flera av våra kommunala bolag, men bör ju självklart gälla alla anställda inom Umeå kommun, avslutar Ågren.

En snabb och välkommen reträtt av Umeå kommun

Jag välkomnar att Umeå kommun så snabbt insåg att min kritik var berättigad, gällande den utbildningsdel för personalen som behandlade sociala medier.

Allt som jag kritiserade i mitt blogginlägg har nu tagits bort: sidan med de allmänna råden om hur man borde agera på sociala medier som kommunanställd (inte skriva om arbetstyngd, inte skriva om man ska på semester etc) liksom den sida med frågan som gällde hur man skulle hantera en kollega som kritiserade chefen på sociala medier. Allt borta.

Utmärkt!

Istället finns nu en sida med ”Råd om användning av sociala medier”, som hänvisar till Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer för närvaro i sociala medier. Ja, det är diplomatiskt uttryckt bättre så. Där framgår också med all önskvärd tydlighet att anställda som använder sociala medier i det privata får skriva om kommunens verksamhet. Yttrandefrihet och meddelarfrihet gäller även här. Och istället för någon fråga om kritik mot chefen, så finns nu ingen fråga överhuvudtaget, utan en länk om man vill läsa mer om sociala medier på Umeå kommuns intranät.

En tydlig reträtt. De kommunala pekpinnarna om de kommunanställdas användande av sociala medier på sin fritid är därmed snabbt borttagna från utbildningspaketet.

Ett problem är dock att pekpinnarna hamnade där från första början och att ingen verkar ha reagerat. Men jag hoppas att detta nu också är ett uttryck för att man insett det fullkomligt oacceptabla i att försöka påverka och förhindra de kommunanställdas yttrandefrihet på sociala medier.

Att ens behöva ge sig in och behöva debattera om detta är, om jag ska sammanfatta det hela med ett ord…..bisarrt. Och verkligen inte något jag hade trott att jag skulle behöva göra.

Men det landade rätt. Hur som helst så kommer ärendet upp till diskussion på kommunfullmäktige i slutet av januari.