Umeå hedrar veteraner genom minnessten i Döbelns park!

Idag har vi tagit ett mycket glädjande beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott! Jag föreslog ju i en motion till fullmäktige i maj 2017 att kommunen skulle inrätta en lokal minnesplats för veteraner i Umeå. Den motionen har ännu inte hunnit bli behandlad av KF, men nu blir förslaget verklighet ändå. KSAU har idag på eftermiddagen i enighet beslutat att uppföra en minnessten för veteraner, i enlighet med förslag från Fredsbaskrarna Västerbotten. Minnesstenen placeras i Döbelns park och ska invigas i samband med veterandagsfirandet den 29 maj 2018.

Sverige har en lång tradition av att delta i internationella – militära eller civila – humanitära operationer runt om i vår värld. I olika oroshärdar har Sveriges genom åren ca 100 000 veteraner ofta varit skillnaden mellan liv och död, ibland med deras egna liv som insats.

Samtidigt har vi som land varit dåliga på att uppmärksamma de kvinnor och män som deltagit i olika insatser. Till exempel var det först 2011 som Veterandagen – den 29 maj – fick sin officiella status. Under Veterandagen genomförs bland annat en ceremoni i Stockholm för att hedra svenskar som deltar eller har deltagit i militära eller civila operationer och för att högtidlighålla minnet av de som omkommit. Efter en riksdagsmotion från Moderaterna har regeringen, den 24 maj 2017, beslutat att Veterandagen ska bli allmän flaggdag från och med 2018.

Moderaterna anser sedan tidigare att Umeå kommun ska göra mer för att hedra Umeås veteraner. En minnessten innebär att veteranernas insatser uppmärksammas och synliggörs för den bredare allmänheten.

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare. Sedan 2011 ökar exempelvis sjukfrånvaron bland vår personal. Den trenden måste vändas.Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis mycket att göra även inom Umeå kommun: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid senaste tertialen 2017 låg sjukfrånvaron på sju procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi moerater att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Den moderata motionen om friskvårdstimme är snart på väg upp till beslut i fullmäktige, efter att ha blivit återremitterad tidigare.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Bekämpa den ökande kriminaliteten i Umeå!

På måndag har jag en interpellation, ställd till Hans Lindberg (S), med rubriken ”Social oro i vissa bostadsområden” som ska behandlas. Jag ser att Lindberg idag kommenterar lite kring just detta på sin egen blogg idag.

Vi ser mycket oroväckande tendenser i de östra stadsdelarna i Umeå. Detta har också diskuterats på vårt senaste sammanträde med brottsförebyggande rådet – UmeBrå. Lindberg nämner att tendenser till ”social oro” har konstaterats i dessa områden av polis, affärsidkare och invånare som bor där. Det finns en slags ”förortsromantik” i de kriminella grupperna, där man vill efterleva situationen i storstädernas förorter. Narkotikahandel, ungdomar rekryteras till kriminalitet, våldsbrottslighet kopplad till narkotikahandeln, samt ökad risk för radikalisering. I Umeå.

Detta måste med kraft bekämpas. På alla plan. Polisen, kommunen, övriga myndigheter, civilsamhället. Alla måste mobiliseras. Ett viktigt steg blir just att lyfta upp problemen till ytan och på allvar börja hantera situationen innan det gått för långt.

Min interpellation bifogas nedan. Och debatten/diskussionen kring detta blir alltså på måndag i kommunfullmäktige.

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Social oro i vissa bostadsområden

Umeå kommun har hittills haft förhållandevis låg kriminalitet, om vi jämför med liknande städer. Däremot har vi på senare tid kunnat notera mycket oroväckande tendenser i vissa bostadsområden.

Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) tar upp detta angelägna ämne på sin blogg den 28 september, där han skriver Umeå har idag inget område som enligt polisens klassificering klassas som ”Social oro” däremot har några av våra bostadsområden utvecklat problem som till viss del klassas som social oro. Jag menar att det är av oerhört stor vikt att vi direkt – när vi får kännedom om den här typen av utveckling – tar tag i problemen och vidtar åtgärder.

I bloggen nämns de östra stadsdelarna, och det faktum att frågan har diskuterats på senaste sammanträdet med UmeBrå – vårt lokala brottsförebyggande råd – där bl.a. Polisen, Umeå kommun och landstinget ingår. I blogginlägget nämns att det kan ”handla om insatser gällande kartlagda individer med ett riskbeteende samt med koppling till våldsbejakande religiös extremism”.

Jag deltog vid UmeBrås möte och delar Lindbergs oro, samt uppfattningen att det måste vidtas åtgärder. Jag anser också att det är av vikt att frågan kommer upp på kommunfullmäktiges bord.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

  1. Kan du inför fullmäktige ge en beskrivning av de problem som möter boende, polis och andra i de aktuella områdena?
  2. Vilka åtgärder anser du måste vidtas – du nämner en hel plan – och när kan kommunen i så fall ta beslut om dessa åtgärder?

Umeå 2017-10-19

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Givande samtal med Lärarförbundet

På förmiddagen idag hade jag bl.a. ett möte med företrädare för Lärarförbundet i Umeå.

Vi diskuterade allmänt om situationen i dagens förskola och skola. Om lärarnas tuffa arbetssituation, hög arbetsbelastning, löneutveckling och svårigheterna som blir alltmer påtagliga att rekrytera till yrket. Något som blev extra påtagligt i diskussionerna är alla “extra” arbetsuppgifter som läggs på lärarna, utöver den direkta undervisningen och sådant som är kopplat till detta i formen av förberedelser och efterarbete. Men det är mycket, mycket annat som lärarna tvingas göra numera, ofta under oerhört tidspress. Inte minst alla digitala system där saker och ting skall beställas, dokumenteras och redovisas. Jag känner igen det från många andra yrkesgrupper och verksamhetsområden som vittnar om samma sak inom Umeå kommun. Här finns mycket att göra.

Vi moderater har varit inne på detta tidigare, när det gäller våra tankar att bl.a. inom Umeå kommun anställa lärarassistenter som skulle kunna lösa mycket av kring-arbetet som inte berör direkt undervisning. Jag påstår inte att vi har alla lösningar, men jag tror det vore av vikt att komma överens över blockgränserna för att underlätta situationen ute på de lokala skolenheterna. Sedan ser det förvisso ut olika från skola till skola. Alla skolor och elever är inte lika, som bekant.

Hur som helst ett riktigt givande samtal med Lärarförbundet idag.

Motionen om friskvårdstimme kommer upp i december

I april 2017 lyckades Socialdemokraterna få igenom en minoritetsåterremiss när fullmäktige behandlade Moderaternas motion om att möjliggöra för alla anställda att träna på arbetstid, genom ett återinförande av friskvårdstimmen. Ett förslag som (S) alltså är motståndare till.

Efter min fråga till Hans Lindberg (S) idag på förmiddagen, där jag efterfrågade ärendet, så kom beskedet att remissen skulle upp i nämnderna i oktober – för att sedan lyftas till kommunfullmäktige i december. Så egentligen har man på fyra månader inte gjort något i ärendet. Tråkigt. Ingen vinner på att dra den här viktiga frågan i långbänk.

Det är väl belagt att träning har en mycket positiv inverkan på människors hälsa. Att erbjuda möjlighet till träning på arbetstid har visat sig vara ett sätt att minska sjukfrånvarokostnaderna, att öka hälsan bland medarbetarna och samtidigt öka produktiviteten. Således en vinst för såväl den anställde som för arbetsgivaren. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Sjukfrånvaro är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen.

År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Sedan år 2011 ökar också sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun.

När får fullmäktige upp ärendet om återinförande av friskvårdstimme?

 

Idag har jag på förmiddagen skickat in nedanstående fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S). Den kommer att besvaras på kommunfullmäktiges sammanträdet i slutet av augusti.

 

Återinförande av friskvårdstimme för alla anställda inom Umeå kommun

I april 2017 lyckades Socialdemokraterna få igenom en minoritetsåterremiss när fullmäktige behandlade Moderaternas motion om att möjliggöra för alla anställda att träna på arbetstid, genom ett återinförande av friskvårdstimmen. Ett förslag som (S) alltså är motståndare till.

Det är väl belagt att träning har en mycket positiv inverkan på människors hälsa. Att erbjuda möjlighet till träning på arbetstid har visat sig vara ett sätt att minska sjukfrånvarokostnaderna, att öka hälsan bland medarbetarna och samtidigt öka produktiviteten. Således en vinst för såväl den anställde som för arbetsgivaren. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Sjukfrånvaro är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen.

År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Sedan år 2011 ökar också sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun.

Det har nu gått fyra månader sedan kommunfullmäktige beslutade om återremiss.

 

Med anledning av detta har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Linberg (S):

– När kommer motionen om återinförande av friskvårdstimme upp till slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige?

 

Umeå 2017-08-14

 

Anders Ågren,

Kommunalråd, M

Sjukskrivningarna inom Umeå kommun fortsätter att öka

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en attraktiv, modern och god arbetsgivare. Här finns det onekligen massor att göra för oss kommunpolitiker, inte minst i Umeå. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis oerhört mycket att göra: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid första tertialen 2017 har sjukfrånvaron ökat till 8,5 procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.

Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att på sikt återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Hur som helst. Umeå kommun måste ta de ökade sjukskrivningarna på högsta allvar. Vår personal förtjänar bättre.

M röstade nej till Guitars-miljonerna

Jag fick idag denna insändare publicerad i VK:

M röstade nej till Guitars-miljonerna

I en insändare (VK 26/5) kritiserar signaturen ”arg skattebetalare” det miljonstöd som kommunen återigen beslutat ge gitarrmuseet Guitars. Jag kan bara instämma.

Det är ingen politisk enighet om detta. Det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet som gång på gång ger mer pengar i bidrag. Den här gången blev det ytterligare 2,5 miljoner kr för 2017. För tredje gången i rad röstade jag nej till förslaget.

Moderaternas huvudinvändning är att detta inte är en uppgift för kommunen. Att inledningsvis vara med och stötta är en sak, via utvecklingsanslaget. Där finns möjlighet att stötta nya idéer och utvecklingsprojekt. Men nu har kommunen sammantaget gått in med stora summor under några år.

Vi har hela tiden sett positivt på initiativet Guitars. Det är en viktig del för besöksnäringen. Men avsikten när detta sjösattes var ju inte att kommunen skulle dra på sig bestående krav på att vara med och finansiera verksamheten. Nu är ju utvecklingen snarare så att Umeå kommun tar på sig hela ansvaret. Det är helt orimligt.

Anders Ågren

Kommunalråd, M. Umeå

Umeå kommuns semesterlägenheter i Hemavan på måndagens KF

På måndagens kommunfullmäktigesammanträde kommer min och Moderaternas motion upp, om att sälja Umeå kommuns samtliga semesterlägenheter i Hemavan.

Läsaren av min blogg kanske kommer ihåg att Umeå kommun äger ett antal lägenheter i Hemavan, Storumans kommun. De inköptes 1987 för att kunna erbjuda kommunens anställda möjlighet att hyra ”fjällstugor” till låga priser. Kommunen äger dessutom, via kommunala bolag, ytterligare några lägenheter där.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Umeå kommun borde inte äga lägenheter för semestersyfte – varken i Hemavan, på Gotland, i Thailand eller någon annanstans för den delen. Det är inte en kommunal uppgift. Vill man hyra lägenhet eller stugor finns det ju privata uthyrare.

Umeå kommun har dessutom en ansträngd budget för renoveringar av alla lokaler där man har ordinarie kommunal verksamhet. Att då satsa pengar på att fortsätta äga semesterlägenheter i Hemavan är en uppenbart felaktig prioritering. Förövrigt är det bara ca en procent av de anställda som under årens lopp har haft möjlighet att utnyttja lägenheterna. Av kommunens ca 11 800 anställda är det alltså omkring 120 personer som använder lägenheterna.

Dags att sälja lägenheterna!

Inga möten i onödan! Tiden kan användas till bättre saker.

Det finns hopp om liv.

Förhoppningsvis har det inte undgått någon att vi moderater under ett antal år har kritiserat utvecklingen inom bl.a. Umeå kommun, där alltmer arbetstid går åt till interna möten. Möten, möten, möten. Kritiken är utbredd från många håll, skall tilläggas. Efter ombyggnationerna på stadshuset för några år sedan, så mer än FÖRDUBBLADES mötessrummen på stadshuset. Från 28 till 63 (!!!). Och de är välbokade.

Det finns tyvärr på sina håll en uppfattning att ju fler och långa möten man kallar till, desto bättre. Vi har en helt annan uppfattning. Möten – om de överhuvudtaget behövs – ska vara korta och effektiva.

Därför är jag mycket glad över att Hans Lindberg (S) gav sitt 100%-stöd till mitt yrkande i KSAU om att alla verksamheter som lyder under kommunstyrelsen ska göra allt för att minimera förekomsten av interna möten, så att alla kan ägna mer tid åt sina övriga arbetsuppgifter. Alla partier utom Vänsterpartiet gav sitt bifall.

Texten är numera inskriven som första punkt i alla ”Kvalitetsdeklarationer” för samtliga verksamheter kopplade till kommunstyrelsen. En tydlig signal som ska tas på allvar.

Jag bloggade lite längre om detta för några månader sedan, och det gav visst positivt gensvar ska tilläggas. Bifogas nedan:

 

Effektivare möten & inga möten i onödan!

Efter att ha varit med i politiska sammanhang sedan ungdomsåren i slutet på 80-talet, och inom kommunpolitiken sedan 90-talet, så kan jag med emfas konstatera att det är alldeles, alldeles åt skogen för många möten – onödiga sådana – på alla möjliga nivåer.  Tyvärr finns det också en märklig kultur, där man ofta premieras utifrån delaktighet: ju fler möten man kan delta i på dagar, helger och kvällar – desto mer engagerad och duktig blir man sedd som. Så kan vi inte längre ha det.

(Bilden ovan är naturligtvis med glimten i ögat, och har florerat på bl.a. sociala medier. Men många kan nog känna igen sig från i alla fall något tillfälle som varit fullständigt bortkastat)

Lika illa är det på många håll inom annan verksamhet, såväl offentlig som privat. Har tappat räkningen på alla dem som vittnar om hur annars produktiva och extremt skickliga personer tvingas tillbringa sin tid i meningslösa interna möten var syften och mål är högst oklara. Timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka. Men det finns fortfarande de som anser att sitta i möten är höjden av viktighet. Att sedan inte mötet leder till något spelar uppenbarligen ingen roll.

Vi har alla ett ansvar. Själv har jag försökt dra mitt strå till stacken genom att i det närmaste halvera mötestiden (eller ännu mer)  i de olika fora där jag själv har möjlighet att sitta som ordförande. Och gissa vad? Det går alldeles utmärkt och ingen klagar över att på kvällen få komma hem till familjen i hyfsat vettig tid. Det blir inte bättre politik för att människor tvingas offra kväll efter kväll på sena sammanträden. Det blir inte heller bättre kommunal verksamhet för att personalen tvingas sitta i ännu fler möten, och ha ännu längre möten.

Här har den som kallar till ett möte ett särskilt stort ansvar. Behövs mötet överhuvudtaget? Är rätt personer inbjudna? Är mötet förberett? Behöver man ens sitta ned, eller kan man ta mötet stående? Var ute på företagsbesök vid ett tillfälle, där de berättade hur de hade stående möten. Erfarenheten visade sig att mötena blev mer effektiva och koncisa då. Som ett exempel.

Inom Umeå kommun har vi moderater upprepade gånger föreslagit att ge uppdrag till förvaltningen att som nytt riktmärke för kommunens interna verksamhet, halvera den tid som går åt till enbart interna möten. Tyvärr har vi fått avslag på förslaget. Talande är också att vid den ombyggnad av stadshuset som genomfördes för några år sedan, så mer än FÖRDUBBLADES antalet mötesrum.

”Antal mötesrum innan ombyggnationen: 28st + Kommunfullmäktige med 5 mötesrum.

Efter ombyggnationen: 63st + Kommunfullmäktige med 5 mötesrum.”

Mitt motto, som jag fick lära mig för många många år sedan, är: När du kallar till ett möte – kom ihåg att du stjäl andra människors tid.

Slutsats: Inga möten i onödan. Tiden kan användas till bättre saker.