Månad: september 2021

Att bekämpa brottsligheten är en av vår tids största frihetsfrågor.

År 2020 var ett dystert rekordår. I genomsnitt ägde mer än en skjutning eller sprängning rum per dag. Sedan år 2014 har antalet personer som utsatts för sexualbrott tredubblats. Under samma period har utsattheten för ungdomsrån mer än fördubblats. Enligt den Nationella trygghetsundersökningen är den upplevda otryggheten större än någonsin.

Det räcker inte längre med småjusteringar samt att lappa och laga i befintliga regelverk. Det behövs ett systemskifte för att få ordning på Sverige. Moderaterna vill därför genomföra en fullständig översyn av brottsbalken.

Den nya brottsbalken ska innehålla följande:

✅ Skärpta straff för ett stort antal brott genom höjda minimistraff: Till exempel för våldsbrott, sexualbrott, övergrepp i rättssak, våld mot tjänsteman och överlåtelse av narkotika.

✅ Skärpta straff för flerfaldig brottslighet: Mängdrabatten i sin nuvarande form ska avskaffas.

✅ Skärpta straff för återfall i brott: Återfall ska i princip undantagslöst leda till fängelse och ett högre straffvärde

✅ Metoden för straffmätning ska ändras: Utgångspunkten ska inte längre vara att minimistraffet döms ut.

✅ Presumtionen mot fängelse ska avskaffas: Principen om att rätten ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för annan påföljd än fängelse ska avskaffas.

✅ Färre skäl för strafflindring: Straffskalan ska aldrig ska kunna underskridas. 

✅ Förvaringsstraff införs för samhällsfarliga brottslingar: Utgångspunkt ska vara att ingen frigivning ska ske om det finns stor risk för återfall i allvarlig brottslighet.

✅ Effektivare program i fängelse och under frivård för att förebygga återfall: Fokus ska ligga på återfallsförebyggande program och metoder som har evidens för att ge alla en andra chans i livet.

Underhållet av landets vägar är eftersatt. Som följd har hastighetsgränserna sänkts på många vägar. Värst är situationen för oss som bor i de nordliga länen.

Moderaterna satsar i vår nationella budget på att förbättra vägunderhållet så att hastigheten på alla statliga vägar, där den sänkts på grund av bristande underhåll, på sikt kan återställas.

I gårdagens VK skrev jag tillsammans med de övriga borgerliga gruppledarna om vikten av att motverka osund konkurrens. Läggs upp här på bloggen också.

Umeå förtjänar ett bättre företagsklimat!

Företagare har ofta påtalat snedvriden konkurrens – från Umeå kommun gentemot det privata näringslivet – som ett bekymmer. I senaste rankingen från Svenskt Näringsliv hamnar Umeå riktigt illa till. När det gäller området ”konkurrens från kommunen”, så hamnade Umeå kommun på plats 282 av landets 290 kommuner. När de lokala företagarna tillfrågas, så placerar sig Umeå alltså nästan sämst i landet.

Sedan är det så att alla kanske inte vill eller orkar ta strid mot kommunen. Antalet anmälda ärenden är få. För några år sedan införde kommunen en funktion där företagare kunde anmäla osund konkurrens och för två år sedan gjordes insatser för att synliggöra funktionen. Listan med väckta ärenden omfattar bara ett fåtal fall sedan 2019. Däribland ersättningen till de privata hemtjänstföretagen och hyresnivån för TC/Umeå Folkets Hus.

Snedvriden konkurrens skadar den enskilde näringsidkaren men är även skadligt för företagsklimatet som sådant. Våra fyra borgerliga partier har upprepade gånger föreslagit att kommunfullmäktige borde besluta att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Samt att Umeå kommun skyndsamt ska återkomma med förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens. Senast röstades vårt förslag ned i juni 2021.

Det finns faktiskt ingen anledning att sitta och avvakta tills företag hör av sig med en konkret anmälan. Vi vet att det finns en stark kritik mot Umeå kommun gällande förekomsten av osund konkurrens. Umeå kommun kan därför vara proaktiv och själva genomföra en noggrann genomlysning av all kommunal verksamhet.

År 2007 beslutade vi om att detta skulle genomföras i tämligen bred politisk enighet i Umeå kommun: Våra fyra borgerliga partier tillsammans med S och MP. Såväl kartläggning av snedvriden konkurrens som att återkomma med förslag på hur det skulle kunna åtgärdas.

Men det har nu gått 14 år sedan dess. Det är hög tid att göra en genomlysning igen och beslut borde kunna tas i bred enighet även denna gång. Umeå förtjänar ett bättre företagsklimat!

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Mattias Larsson

Gruppledare, C

Björn Kjellsson

Gruppledare, L

Veronica Kerr

Gruppledare, KD

I dagens Folkbladet skriver jag om vikten av att Umeå fokuserar på ett bättre företagsklimat. Läggs upp här på bloggen också.

Umeå borde sikta på topp-10 gällande bäst företagsklimat!

Ett gott företagsklimat i kommunen ger fler jobb och färre i bidragsberoende. De privata företagen är grunden för att kommuner och regioner i nästa led ska kunna satsa pengar på välfärden. Genom låg skatt, en tydlig arbetslinje och bra villkor för näringslivet kan kommunen främja ekonomisk tillväxt. Umeå borde sikta på att vara i topp-10 när det gäller det lokala företagsklimatet i Sverige.

I Svenskt Näringslivs kommunranking erhåller Umeå kommun mediokra placeringar. En av landets högsta kommunalskatter, konkurrens från kommunen gentemot privata näringslivet, service och bemötande samt negativ attityd bland politiker och tjänstemän till företagande är sådant som sticker ut. Umeå kommun tappade i årets ranking 12 placeringar till plats 179 av landets 290 kommuner.

I SmåföretagarIndex, som genomförs varje år av Småföretagarnas riksförbund, hamnar Umeå på plats 151 av 290 kommuner. I undersökningen kartläggs förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges 290 kommuner.

I undersökningen som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2020 – hamnar Umeå kommun på plats 133 av de sammanlagt 181 kommuner som ingått i rankingen. Bland kommuner med över 40 000 invånare, så är Umeå på plats 51 av 60 kommuner.

Moderaterna har lagt en rad förslag, ibland tillsammans med andra borgerliga partier, för att förbättra Umeås företagsklimat.

Det handlar om att motverka osund konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Ökad konkurrensutsättning och införande av utmaningsrätt. Möjliggöra ökad turism genom att skapa förutsättningar för dels en privat byggd och driven gästhamn i centrala Umeå, dels ställplatser för husbilar och husvagnar. Införande av den s.k. Rättviksmodellen, vilken handlar bl.a. om att minska regelkrångel för företagare utan att förändra lagar och regler.

Kommunalskatten i Umeå är omkring två kronor högre än jämförbara kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj där två vuxna arbetar betalar ca 12 650 kr mer per år i skatt än dem som bor i jämförbara kommuner. Av landets 20 största kommuner har Umeå kommun högst kommunalskatt. Vi moderater har i ett första steg lagt förslag om en sänkning med 15 öre.

Viktigt är också att centrumhandeln kan utvecklas. En konkurrensfördel som brukar pekas ut för de halvexterna handelsområdena är att de erbjuder gratis parkering. För att undanröja en del av konkurrensnackdelen finns möjligheten att erbjuda avgiftsfri parkering i de P-anläggningar och p-platser som UPAB ansvarar över för Umeå kommuns räkning. Moderaterna har upprepade gånger föreslagit försök med avgiftsfri parkering i centrala Umeå, och detta förslag kvarstår. En majoritet av partierna har dock röstat ned våra förslag, senast nu i samband med KF den 21 juni.

Vi måste också få fart på bostadsbyggandet, genom att bl.a. möjliggöra för fler privata aktörer att bidra i byggandet. Öppna upp fler områden för byggnation och öka takten på ärendehanteringen. Det behövs fler villor, fler bostadsrätter och fler hyresrätter. Utbudet av villor är extremt lågt, vilket vi måste förändra under kommande år. Under det senaste decenniet har småhusens andel av den totala produktionen legat på låga 17 procent. Småhusen är en viktig, men ibland förbisedd förutsättning, för kommunens utveckling.

För att skapa ett bättre företagsklimat måste näringslivsarbetet integreras i hela kommunen. Att ge företagen ett gott bemötande ska åligga varje förvaltningschef och varje handläggare, inte bara en näringslivsenhet. Målet måste vara att alla medarbetare ger en bra service och ett gott bemötande till de företagare som är i kontakt med kommunen. Det finns mycket att göra inom den egna kommunala organisationen, för att förbättra service och dialog med de lokala företagarna.

Umeå borde rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller företagsklimat. Med våra förslag blir detta möjligt.

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

I helgen har det varit traditionsenlig Norrlandskonferens med Moderaterna! Denna gång i Östersund. Ca 140 deltagare med förtroendevalda från Västerbotten, Jämtland, Norrbotten och Västernorrland. För två år sedan sågs vi i Umeå.Kul att äntligen få ses fysiskt igen! Bra med Covid-snabbtest för alla deltagare dessutom. Ordning & reda. I skrivande stund så inväntar besök av vår partiledare Ulf Kristersson. En perfekt avslutning på en perfekt helg! 350 dagar kvar till valdagen!

År 2009 beslutade kommunfullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. Avsikten var att den nya organisationen bl.a. skulle ge effektivare politisk styrning, och riva ”stuprören” mellan kommunens olika verksamhetsområden. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2010. Tio förvaltningar blev en enda förvaltning.

Experimentet pågick sedan i mer än sju år – innan de flesta partier insåg att det var ett stort misslyckade. Från tjänstemannahåll fick vi politiker höra att den nya organisationen skulle kunna ge besparingar på hela 100 miljoner kronor – pengar som skulle frigöras för att förstärka verksamheten i välfärden.

Trots upprepade frågor i fullmäktige från oss moderater – under de år som Umeå kommun hade EN förvaltning – så kunde inte några besparingar överhuvudtaget påvisas. Tvärtom hade det nog resulterat i ökade kostnader, om man beaktade all den arbetstid som gick åt för våra anställda till att sitta i interna möten vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år – för att försöka få detta med en förvaltning att fungera.

Allt sedan starten hade vi fått höra från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya organisationen tvärtom hade gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlighet om roller och ansvar, till sämre stöd. Väldigt många anställda vittnade dessutom om att ”stuprören” hade blivit ännu värre än när vi hade olika förvaltningar.

Sammantaget verkade inga av de förväntade resultaten ha uppnåtts. Inga ekonomiska besparingar, samtidigt som ”stuprören” och revirbevakandet hade ökat i styrka.

PwC utvärderade effekterna av organisationsförändringen i en rapport, som överlämnades till Umeå kommun. De konstaterade att inga av syftena kunde sägas ha uppnåtts, efter sju år. Det fanns inget mätbart överhuvudtaget att påvisa.

Moderaternas uppfattning var därför att vi skulle riva upp beslutet om en förvaltning, och återgå till flera olika förvaltningar. Detta i syfte att tydliggöra ansvar, befogenheter och roller. Då skulle också den kommunala organisationen som helhet att få arbetsro och kunna fokusera på det egentliga uppdraget. Inte fortsätta ägna en stor del av arbetstiden till interna möten, för att diskutera arbetsprocesser och värdegrunder i sju år till……

Det var bra att vi kunde hitta bred politisk enighet om att släppa detta experiment med en förvaltning och återgår till flera olika förvaltningar. Något som formellt skedde i januari 2019.

Svenskt Näringsliv publicerade idag sin årliga ranking av kommunernas företagsklimat. Umeå kommun tappar placeringar jämfört med föregående år.

I årets ranking försämrar S-styrda Umeå kommun sitt resultat med 12 placeringar – till plats 179 av landets 290 kommuner. Det är alltså inte helt oväntat fortsatt negativa placeringar för Umeås vidkommande.

Detta duger inte. Umeå borde ligga bättre till. Bland det som sticker ut negativt i undersökningen är hög kommunalskatt, konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet, kommunpolitikers attityder till företagande, tjänstemäns attityder till företagande samt service och bemötande. För att nämna några faktorer.

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Moderaterna är rösten för företagsamhet och tillväxt. Vår ambition, är att Umeå kommun borde ligga i topp-10 när kommunernas företagsklimat rankas i Sverige.

Vi har också politiken för detta. Vi har upprepade gånger, ofta tillsammans med övriga borgerliga partier, lagt förslag just för att förbättra företagsklimatet. Men de rödgröna röstar nej.

Hög tid för maktskifte i valet 2022!

Skrev i måndagens Folkbladet om vikten av att öka bostadsbyggandet i Umeå, såväl lägenheter som villor. Läggs som vanligt upp här på bloggen.

Umeå behöver både fler lägenheter och fler villor

I en replik till mig i Folkbladet (14/9) skriver signaturen ”COEUR-DE-LEON” att fler småhus är fel väg att gå och att det som behövs är fler hyreslägenheter. Skribenten verkar emellertid medvetet ha feltolkat mitt budskap. Jag och Moderaterna anser att det behövs såväl fler lägenheter som fler villor.

Vi är överens om att det är brist på bostäder. Jag konstaterade också i min insändare att det behöver byggas fler lägenheter, liksom fler radhus och villor i Umeå.

Alltfler uppmärksammar att utbudet av villor är extremt lågt. Under det senaste decenniet har småhusens andel av den totala produktionen legat på låga 17 procent. Umeå borde, enligt min och Moderaternas uppfattning, bli bättre på att erbjuda attraktivt boende i villa runt om i vår kommun.

Av någon anledning är skribenten motståndare till just småhus.

Småhusen är en viktig förutsättning för kommunens utveckling. Många undersökningar genom åren visar att det är just i småhus som en majoritet av befolkningen helst vill bo. I en Sifo-mätning från 2019 så angav 75 procent av svenskarna att de ville bo i villa, radhus eller kedjehus. I en undersökning från Demoskop från år 2019 angav över 70% i åldern 25-49 att de helst ville helst bo i småhus. Så efterfrågan finns.

Umeå behöver öka takten på bostadsbyggandet. Moderaterna vill möjliggöra både fler lägenheter och fler småhus i vår kommun.

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

I dagens VK gör jag ett inlägg i den pågående debatten om centrala Umeå och tolkningen av riksintresset. Passar också på att ge en liten bakgrundsbeskrivning, vilket verkar behövligt. Läggs upp här på bloggen i sedvanlig ordning.

Länsstyrelsens agerande ett allvarligt bekymmer för Umeås utveckling

Hösten 2011 innebar ett tydligt paradigmskifte i Umeås stadsplanering. Efter fyra års arbete tog kommunfullmäktige den 22 augusti beslut kring två mycket strategiskt viktiga översiktsplanedokument. Med förslaget till dels ny fördjupning för Umeå, dels ny fördjupning för de centrala stadsdelarna så gav vi de planmässiga förutsättningarna för byggandet av storstaden i norra Sverige. En stadsplanering som nu hotas av länsstyrelsens oförutsägbara agerande.

Umeå hade under lång tid lidit av en i många delar inaktuell översiktsplan, vilket hade försvårat byggandet i kommunen och försenat många intressanta stadsutvecklingsprojekt. Umeå var känt för en lång rad ”långbänkar”. Men efter beslutet år 2006, med efterföljande direktiv 2007, om att ta fram en ny översiktsplan så kunde vi äntligen gå till beslut. Ett beslut som togs i det närmaste total enighet i fullmäktige. Från höger till vänster.

En stor del av den kommande befolkningstillväxten förväntades ske i de centrala stadsdelarna, vilket skulle innebära en förtätning av centrum genom att vi tillät högre hushöjder, uppmuntrade förtätning och kompletteringsbebyggelse samt bättre utnyttjande av marken.

Detta var ett arbete från Umeå kommuns sida som gick hand i hand med Länsstyrelsen i Västerbotten. Förändringarna hade inte varit möjliga om inte länsstyrelsen först gjorde en revidering av riksintresset för kulturmiljö för centrala stan. Revideringen innebär sänkta krav inom ungefär hälften av riksintresseområdets areal, vilket öppnade för en förtätning. Beslut om detta togs av länsstyrelsen i april 2010.

Jag deltog vid möten och överläggningar där länsstyrelsen var tydlig med att man ville jobba tillsammans med Umeå kommun för att möjliggöra en positiv utveckling för Umeå. Detta självklart med respekt för att länsstyrelsen och Umeå kommun har olika roller. Man hade också en förståelse för Umeå kommuns ambitioner och avsikter.

Det gav också resultat – länsstyrelsens reviderade riksintresse för centrum var alltså en förutsättning för det paradigmskifte som sedan skedde i Umeå kommuns stadsplanering.

De investeringar, de satsningar och byggnationer som sedan skett i de centrala stadsdelarna har varit positiva och värdefulla för Umeå.

Men att bygga storstad innebär ett stort ansvar att också värna det offentliga rummets kvaliteter och parker, skapa mötesplatser och uppmuntra höga ambitioner i stadsbyggandet. Ju mer stad vi bygger, desto viktigare blir det exempelvis att vårda bl.a. våra parker och grönområden. Dessa är viktiga för att åstadkomma en attraktiv livsmiljö. Något som det också råder bred politisk enighet om.

För företag och investerare är det samtidigt en styrka att veta att det råder politisk enighet om alla större planeringsfrågor – oavsett om Umeå styrs av de rödgröna eller de borgerliga i framtiden så vet man långsiktigt vad som kommer att gälla.

Därför blir man ju mycket förvånad, för att uttrycka sig diplomatiskt, när länsstyrelsen nu kommer med en utvärdering av riksintresset – och förslag på ny riksintressebeskrivning – som riskerar sätta stopp för den utveckling som vi i stora drag varit överens om.

Efter tio år tycker länsstyrelsen tvärtemot det man tyckte inför fullmäktigebeslutet i augusti 2011. Länsstyrelsens beskrivning signalerar att riksintresset under senare tid har tagit påtaglig skada genom enskilda projekt, kumulativa effekter och att riksintresset därför i flera avseenden bedöms som mycket sårbart. Dessa slutsatser känns mycket märkliga, då vi i stora drag var överens i synen på utvecklingen av centrala Umeå så sent som för tio år sedan.

Ännu märkligare blir det då det samtidigt pågår ett nationellt uppdrag om en översyn av samtliga riksintressen, i avsikt att minska riksintresseanspråken. Länsstyrelsen i Västerbotten agerar tvärtemot även denna nationella ambition, genom att vilja skärpa riksintresset lokalt i Umeå.

Umeå kommun, privata aktörer och andra måste kunna lita på att en myndighets viktiga ställningstaganden inte oförutsägbart svänger fram och tillbaka med några års mellanrum. Det försvårar det långsiktigt arbetet i att utveckla Umeå. Om länsstyrelsen inte väljer att lyssna på Umeå kommuns synpunkter kommer vi sannolikt tvingas riva upp gällande översiktsplaner, med allt vad det innebär.

De nya översiktsplanedokumenten från 2011 innebar ett paradigmskifte för planeringen av Umeå. Det möjliggjorde att bygga på höjden och förtäta i centrum. Detta paradigmskifte hade inte varit möjligt, om inte länsstyrelsen året dessförinnan gjorde en revidering av riksintresset som innebar sänkta krav inom ungefär hälften av riksintresseområdets areal. Det öppnade för den utveckling som vi har sett sedan dess. Det vore mycket illa om länsstyrelsen genom sitt agerande nu sätter stopp för detta.

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

Idag är det 358 dagar kvar till valdagen år 2022. Du kan redan idag visa ditt stöd för ett borgerligt parti som förenar liberalism och konservatism. Om du delar moderaternas värderingar och vill engagera dig så är du varmt välkommen till vårt parti som medlem. Som medlem väljer du själv hur mycket du vill engagera dig. Ju fler vi blir, desto starkare kraft blir vi inom politiken.

Välkommen att bli en del i vårt arbete.

Bli medlem i Moderaterna!

Swisha: 100 kronor till 123 336 00 70, uppge namn och personnummer. Eller gå in på moderaterna.se och följ anvisningarna.