I dagens VK skriver två företrädare för Svenskt Näringsliv, däribland regionchefen i Västerbotten, Mats Andersson, om vikten av att kommunerna involverar företagen i det lokala brottsförebyggande arbetet. För de är medvetna om den ökande otryggheten och kriminaliteten som drabbar privatpersoner, företagare och hela bostadsområden i Västerbotten.
Jag kan bara instämma.
17% av företagarna i Umeå uppger sig påverkas i mycket eller ganska hög utsträckning negativt av brottslighet/otrygghet enligt en aktuell undersökning. Många företagare drabbas hårt av brottslighet och det är det största problemet företagen möter när företagsklimatet i Sverige mäts. Det handlar bland annat om stölder, rån och skadegörelse. Det orsakar stora kostnader, gör både företagare och anställda otrygga och kan i värsta fall leda till att verksamheter försvinner. Det är helt orimligt. Inget företag ska någonsin behöva överväga att lägga ner sin verksamhet på grund av brottslighet.
Moderaterna i Umeå presenterade i samband med vårt budgetförslag i juni 2021, två förslag på detta område:
Uppdra till kommunstyrelsen att kartlägga vilka problem lokala företag har med kriminalitet.
Uppdra till kommunstyrelsen att i dialog med näringslivet tar fram en åtgärdsplan för att minska företagens brottsutsatthet och otrygghet.
Tyvärr fick vi inget stöd från något annat parti i kommunfullmäktige gällande just dessa punkter.
Men vi moderater kommer fortsätta driva dessa, liksom andra viktiga, trygghetsfrågor.
Vi har under eftermiddagen haft digitalt sammanträde med SKR:s demokratiberedning, där jag sedan valkongressen 2019 har förmånen att vara vice ordförande.
Idag hade vi besök av Kommittén Demokratin 100 år och dess ordförande Peter Örn. Kommittén har till uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Samarbete sker i olika delar med oss i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Jag passade på att lyfta vikten av att engagera – och öka delaktigheten bland – unga i det demokratiska arbetet.
Hur når vi då de unga i större utsträckning?
Ett stort bekymmer i sammanhanget är att politiska ungdomsförbund har svårt att bli insläppta på landets skolor. Detta oavsett vilket parti och ungdomsförbund det gäller.
Hur ska ungdomsförbunden kunna attrahera nya medlemmar, och väcka intresse för politik hos unga, om de förvägras möjligheten att komma till skolorna och träffa skoleleverna? Idag är det upp till varje rektor på varje enskild skola att besluta om ungdomsförbunden ska få besöka skolorna. Alltför ofta blir svaret nej.
Skolorna runt om i Sverige måste öppnas upp för de politiska ungdomsförbunden!
Moderaterna i Umeå driver frågan om att öka andelen lokalproducerat i Umeå kommuns upphandlingar. Att köpa mer närproducerade livsmedel stärker det lokala näringslivet och bidrar till att hålla landsbygden levande.
Kommunfullmäktige beslutade i februari förra året att anta Umeås lokala miljömål 2020. En majoritet av de politiska partierna ställde sig då bakom målsättningen att senast år 2025 erbjuda dels 50 procent ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter, dels 40 procent lokalproducerade livsmedel inom kommunens verksamheter.
Moderaterna stod bakom målet att öka andelen lokalproducerade livsmedel, men röstade nej till målsättningen att kommunen år 2025 ska erbjuda minst 50 procent ekologiska livsmedel i Umeå kommuns verksamheter. Vi moderater lade även förslag om att kravet på ekologiska livsmedel skulle utgå, vid den senaste livsmedelsupphandlingen för Umeå kommun hösten 2019. Tyvärr ville en majoritet annorlunda i båda fallen.
Det saknas vetenskapligt stöd för att ekologisk mat skulle vara bättre för klimatet. I en studie från bland annat Chalmers, drogs slutsatsen att ekologisk mat till och med var sämre för klimatet än konventionellt producerade livsmedel. Detta p.g.a. att större markarealer krävs för ekologisk produktion. I Sverige håller den konventionella produktionen hög kvalitet, med högt krav på djurskydd och lite användning av både antibiotika och bekämpningsmedel.
Vi får nu rapporter om att Umeå kommuns beslut gällande ekologiska livsmedel kan få absurda följder. Innan sommaren genomfördes en nätverksträff med Umeå kommun och berörda företag för att öka andelen lokalproducerad och ekologisk mat i Umeå kommuns verksamheter.
Umeå kommun gav i samband med träffen besked om att i valet mellan två likvärdiga produkter – en ekologisk produkt tillverkad utomlands och en lokalproducerad produkt – så skulle kommunen i en upphandling välja den ekologiska produkten även om den alltså är framställd utomlands. Trots att den lokalproducerade alltså var likvärdig.
Detta är helt absurt.
Umeå kommun har antagit två målsättningar som står emot varandra, och främjandet av ekologiska livsmedel – som vi moderater alltså var emot – riskerar nu medvetet att tränga ut lokala livsmedelsprodukter och lokala producenter i framtida livsmedelsupphandlingar.
Umeå kommun borde fokusera på att öka inköpen av lokalproducerade livsmedel. Och stryka målsättningen om ekologiska livsmedel.
Svensk klimatpolitik behöver en nystart, som bygger på våra stora tillgångar i ren, stabil och konkurrenskraftig elproduktion.
Moderaternas reformagenda för klimatet:
– Öka elproduktion med mer kärnkraft
– Bruka skogen hållbart
– Utvinn mer metaller och mineraler för ny grön teknik
– Bättre miljötillståndsprövningar för näringslivet
– Nya tekniker för industrins omställning och konkurrenskraft
– Global klimatnytta med svensk export
– Hållbara transporter i hela landet
– Mer klimatbistånd
– Globalt pris på koldioxidutsläpp
Sverige har en unik möjlighet att ta ledningen i den globala klimatomställningen. Men det kräver att politiken tar vara på kraften som finns i den tekniska utvecklingen och i det svenska näringslivet.
Moderaterna är beredda att axla rollen som det breda samlingspartiet även i miljöpolitiken.
Moderaterna verkar vara först ut av partierna i länet med att fastställa valsedlarna inför valet 2022.
I helgen genomförde Moderaterna i Västerbotten (och Umeå) nomineringsstämmor och fastställde riksdagsvalsedel inför valet 2022, liksom valsedlar till Södra och Västra regionvalkretsen samt valsedel till Umeå kommun. Partiets nomineringsprocess har pågått under 2021, där föreningar och medlemmar har kunnat nominera kandidater till valsedeln.
Alla val skedde i enighet och följde de olika nomineringskommittéernas förslag. Alla valsedlar är varvade män/kvinnor.
Stort tack för förtroendet att vara etta på Moderaternas valsedel till Umeå kommun!
Extra kul att vi är så många moderata kandidater på valsedeln inför valet 2022. Vi har successivt blivit fler och fler. 64 moderata kandidater står nu redo att söka umeåbornas förtroende. Jämfört med exempelvis valet 2002 har vi mer än dubbelt så många namn på valsedeln.
Nu vet vi laguppställningarna för Moderaterna på de olika valsedlarna – då är det bara att öka takten.
Det behövs betydligt fler övervakningskameror! Såväl i Umeå som i övriga delar av Sverige.
Bra att Moderaterna nationellt lagt in i budgeten att öka Polisens bevakningskameror med ytterligare 2000 kameror. (Idag har Polisen bara 361 fasta kameror.)
Den som går ensam hem på kvällen ska inte behöva vara rädd för att bli rånad eller våldtagen. Ett viktigt steg i att öka tryggheten är 2000 nya övervakningskameror till Polisen.
Kameror kan inte ersätta polisiär närvaro, men utgör ett viktigt komplement i det polisiära arbetet och är trygghetsskapande. Idag finns bara 361 fasta kameror vilket försvårar polisens arbete med att lagföra kriminella.
Moderaternas budgetsatsning innebär att antalet tredubblas på ett år och att 2000 nya övervakningskameror finns på plats till och med år 2024.
I dagens Folkbladet skriver jag om vikten av att öka takten på bostadsbyggandet. Läggs upp även här på bloggen.
Vi måste öka takten på bostadsbyggandet i Umeå!
I samband med senaste fullmäktige diskuterades bristen på bostäder i Umeå. Bristen gäller inte bara lägenheter utan även i stor utsträckning villor. Jag och Moderaterna lyfte förslaget om att fler områden måste öppnas upp för byggande av småhus.
Umeå kommun har som målsättning att bygga 2000 bostäder per år, men hittills har målet inte uppfyllts. Förra året byggdes bara 412 bostäder och 2019 färdigställdes ca 1000 bostäder. Prognosen för 2021 är omkring 800 bostäder. Utbudet av villor i Umeå är samtidigt extremt lågt.
Från moderat sida har vi påtalat bostadsbristen under en lång tid. Vi behöver bygga fler lägenheter, men också fler radhus och villor i Umeå. Den här situationen som vi befinner oss i är ett hot mot Umeås tillväxt.
Så sent som i juni i år lade Moderaterna i Umeå ett förslag i kommunfullmäktige om att uppdra till kommunstyrelsen att skyndsamt möjliggöra en högre takt på byggande av fler småhus (villor, radhus), men förslaget röstades ner.
Nu kom frågan upp till debatt igen. På en fråga om möjligheten att öppna upp fler områden för småhusbebyggelse, så svarade planeringsutskottets ordförande Janet Ågren (S) positivt på detta. Det finnas alltså en politisk majoritet i Umeå för att möjliggöra ökad takt på byggande av småhus. Jag välkomnar det beskedet.
Det finns en stark efterfrågan på småhus och vi borde snarast öppna upp fler områden för byggande av småhus i Umeå. Om vi kan hitta en bred politisk enighet om detta, så är det en viktig signal till såväl byggbranschen som alla umeåbor – och potentiella blivande umeåbor – som vill bo i småhus.
Hösten 2011 innebar ett tydligt paradigmskifte i Umeås stadsplanering. Efter fyra års arbete tog kommunfullmäktige den 22 augusti beslut kring två mycket strategiskt viktiga översiktsplanedokument. Med förslaget till dels ny fördjupning för Umeå, dels ny fördjupning för de centrala stadsdelarna så gav vi de planmässiga förutsättningarna för byggandet av storstaden i norra Sverige. En stadsplanering som nu hotas av länsstyrelsens oförutsägbara agerande.
Umeå hade under lång tid lidit av en i många delar inaktuell översiktsplan, vilket har försvårat byggandet i kommunen och försenat många intressanta stadsutvecklingsprojekt. Men efter beslutet år 2006, med efterföljande direktiv 2007, om att ta fram en ny översiktsplan så kunde vi äntligen gå till beslut. Ett beslut som togs i det närmaste total enighet i fullmäktige. Från höger till vänster.
En stor del av den kommande befolkningstillväxten förväntades ske i de centrala stadsdelarna, vilket skulle innebära en förtätning av centrum genom att vi tillät högre hushöjder, uppmuntrade förtätning och kompletteringsbebyggelse samt bättre utnyttjande av marken.
Detta var ett arbete från Umeå kommuns sida som gick hand i hand med Länsstyrelsen i Västerbotten. Förändringarna hade inte varit möjliga om inte länsstyrelsen först gjorde en revidering av riksintresset för kulturmiljö för centrala stan. Revideringen innebär sänkta krav inom ungefär hälften av riksintresseområdets areal, vilket öppnade för en förtätning. Beslut om detta togs av länsstyrelsen i april 2010.
Jag deltog vid möten och överläggningar där länsstyrelsen var tydlig med att man ville jobba tillsammans med Umeå kommun för att möjliggöra en positiv utveckling för Umeå. Detta självklart med respekt för att länsstyrelsen och Umeå kommun har olika roller. Man hade också en förståelse för Umeå kommuns ambitioner och avsikter.
Det gav också resultat – länsstyrelsens reviderade riksintresse för centrum var alltså en förutsättning för det paradigmskifte som sedan skedde i Umeå kommuns stadsplanering.
Men att bygga storstad innebär ett stort ansvar att också värna det offentliga rummets kvaliteter och parker, skapa mötesplatser och uppmuntra höga ambitioner i stadsbyggandet. Nya stadskvarter fogas till de gamla och ger spännande kontraster mellan gammalt och nytt. Ju mer stad vi bygger, desto viktigare blir det att vårda bl.a. våra parker och grönområden. Dessa är viktiga för att åstadkomma en attraktiv livsmiljö. Något som det också råder bred politisk enighet om.
För företag och investerare är det en styrka att veta att det råder politisk enighet om praktiskt taget alla stora planeringsfrågor – oavsett om Umeå styrs av de rödgröna eller de borgerliga i framtiden så vet man långsiktigt vad som kommer att gälla.
Därför blir man ju mycket förvånad, för att uttrycka sig diplomatiskt, när länsstyrelsen nu kommer med en utvärdering av riksintresset – och förslag på ny riksintressebeskrivning – som riskerar sätta stopp för den utveckling som vi i stora drag varit överens om. Efter tio år tycker plötsligt länsstyrelsen tvärtemot det man tyckte inför fullmäktigebeslutet i augusti 2011. Länsstyrelsens beskrivning signalerar att riksintresset under senare tid har tagit påtaglig skada genom enskilda projekt, kumulativa effekter och att riksintresset i flera avseenden bedöms som mycket sårbart.
Dessa slutsatser känns mycket märkliga, då vi i stora drag var överens i synen på utvecklingen av centrala Umeå så sent som för tio år sedan.
Så här får det inte fungera. Ännu märkligare blir det då det samtidigt pågår ett nationellt uppdrag om en översyn av samtliga riksintressen, i avsikt att minska riksintresseanspråken. Länsstyrelsen i Västerbotten agerar tvärtemot även denna nationella ambition, genom att vilja skärpa riksintresset lokalt i Umeå.
Umeå kommun, privata aktörer och andra måste kunna lite på att en myndighets viktiga ställningstaganden inte oförutsägbart svänger fram och tillbaka med några års mellanrum. Det försvårar det långsiktigt arbetet i att utveckla Umeå. Om länsstyrelsen inte väljer att lyssna på Umeå kommuns synpunkter kommer vi sannolikt tvingas riva upp gällande översiktsplaner, med allt vad det innebär.
De nya översiktsplanedokumenten från 2011 innebar ett paradigmskifte för planeringen av Umeå. Detta paradigmskifte hade inte varit möjligt, om inte länsstyrelsen året dessförinnan gjorde en revidering av riksintresset som innebar sänkta krav inom ungefär hälften av riksintresseområdets areal. Det öppnade för den förtätning som vi har sett sedan dess.
Vattenfall varnar nu för att det kan bli stopp för kärnkraft via Forsmark och Ringhals efter 2024 eller 2025 på grund av regeringens ovilja att ta beslut om kärnavfallet. Vi måste stoppa nedstängningen av kärnkraften för att rädda klimatet och svenska jobb. 30 procent av Sveriges energiproduktion står på spel – det är bråttom nu.
👇 Skriv på – och hjälp till att sprida budskapet! https://www.maktskifte.nu/karnkraft
Igår blev jag vid lunchtid intervjuad av TV4-nyheterna gällande den utredning som regeringen hade beställt om att snabbavveckla Bromma flygplats. Länk till inslaget här.
Det är både provocerande och oseriöst att driva igenom en nedläggning av Bromma flygplats mitt under en pågående pandemi, där självklart flygresandet har minskat. Inrikesflyget måste fungera även efter pandemin.
Den av regeringen beställda utredningen borde kastas i papperskorgen.
Ta gärna en bredare diskussion om framtiden för bl.a. Bromma flygplats, men återkom efter att nödvändiga beslut och investeringar gjorts för att bygga ut Arlandas kapacitet.
