Vi möts i nyhetsinslagen av rapporter om våldsamma upplopp i Linköping och Norrköping efter genomförandet av en tillståndsgiven allmän sammankomst. Polisen klarade inte av att stoppa upploppen utan retirerade för att lugna ned situationen. Tre poliser skadades lindrigt och fick föras till sjukhus.
Helt sanslösa klipp sprids. Om hur polisbilar sätts i brand. Stenkastningar och attacker på såväl poliser som räddningstjänst.
Sverige måste klara av att upprätthålla den inre ordningen.
Som Moderaternas partiledare Ulf Kristersson skriver på sin facebooksida:
”Är det mer resurser som krävs måste polisen få det. Är det nya verktyg som krävs, måste polisen få det. Är det andra arbetsmetoder som måste prövas, pröva dem.
En sak är klar: När polisen tvingas retirera och lämna stenkastande och raketskjutande vandaler hoppandes på polisbilars tak – eller överge räddningstjänsten utan beskydd – då är balansen i rättssamhället allvarligt rubbad.”
Som vanligt uttalar sig socialdemokraternas regeringsföreträdare och konstaterar att det är ”oacceptabelt”.
Ord utan mening.
Polisen måste ges de resurser som krävs. Polisen måste få de verktyg som krävs för att inte behöva retirera, utan tvärtom vara de som går vinnande ur konfrontationen med de kriminella ligisterna.
Moderaterna kommer att leverera det som krävs, efter vi vunnit valet i september.
Umeå kommun gör ett mycket starkt ekonomiskt resultat för 2021.
Umeå kommun går plus 484 miljoner kr, vilket är All time high. Jag har dubbelkollat detta med vår ekonomiavdelning, och aldrig tidigare har Umeå kommun gjort ett så starkt plusresultat. Rekord, helt enkelt. Detta är utan de kommunala bolagen.
Tittar vi sedan på hela Umeå kommunkoncern (alltså inklusive de kommunala bolagen) är resultatet plus 705 miljoner kr för år 2021.
Då vi tidigt såg att kommunen gick mot ett stort överskott, så beslutade vi i kommunfullmäktige redan under hösten att göra en särskild pensionsinlösen på 195 miljoner kr.
Så utan det beslutet så hade Umeå kommunens resultat varit ännu högre – i praktiken hade det varit ett plus på 679 miljoner kr, och för kommunkoncernen ett plusresultat på 900 miljoner kr.
Förklaringarna till det starka resultatet går att finna i faktorer som högre skatteintäkter, högre kraftintäkter från Stornorrfors, markförsäljningar och vissa pandemieffekter i nämnderna. Personalen i kommunen har samtidigt gjort oerhörda insatser under pandemin, med att upprätthålla sina verksamheter trots tuffa förutsättningar med pandemin. Flertalet nämnder gjorde bättre resultat än budget.
Samtidigt brukar jag ta dessa tillfällen i akt att påtala att Umeå kommun har två kr högre skatt än jämförbara kommuner OCH svenska kommuners medelskattesats. Två kr högre skatt motsvarar omkring 600 miljoner kr mer per år, än andra kommuner i Sverige. Till detta nettointäkter från vattenkraften på ca 150-200 miljoner kr, lite varierande från år till år.
Umeå kommun har alltså varje år ca 750-800 miljoner kr mer att röra sig med än andra kommuner i vårt land.
750-800 miljoner kr mer varje år. Framförallt för att vi har så extremt hög kommunalskatt.
Det vore ju snarast ett misslyckande av gigantiska proportioner om Umeå kommun skulle hamna på ett minusresultat. Det borde inte vara möjligt om man har 750-800 miljoner kr mer än alla andra kommuner. År efter år. Är det rimligt att umeåborna ska beskattas så mycket mer än övriga kommuninvånare i landet?
Men vi får återkomma till detta. Såväl i budgeten som i valrörelsen.
Om staten inte har råd att skydda landets gränser – då prioriterar staten uppenbarligen fel. Vi måste rusta upp försvaret och snarast möjligt lämna in en ansökan om medlemskap i Nato, om det finns en riksdagsmajoritet för det. Länder som inte är med i Nato kan inte räkna med att få militärt stöd vid ett väpnat angrepp. Så låt oss, gärna hand i hand med Finland, ansöka om medlemskap.
Sveriges försvarsförmåga ska stärkas och då måste också resurserna till försvaret öka. Vi moderater vill se ett försvarsanslag som motsvarar två procent av BNP år 2025. Redan i närtid behövs snabba beslut om extra tillskott för att möta det försämrade säkerhetsläget.
Sverige som land måste kunna skydda sina gränser och bidra till säkerheten i vårt närområde.
Full fart med Moderaternas vårkampanj i Umeå. I måndags var det materialutdelning på Tomtebo och Tavleliden (bilden ovan). Ikväll ska förtroendevalda och aktiva ut på lite dörrknackning och kampanjande på andra områden. Med 158 dagar kvar till valdagen, så gäller det att hålla ett högt tempo. Såväl på sociala medier som ute på gator och torg.
Idag är det 159 dagar kvar till valdagen i september. Du kan redan idag visa ditt stöd för ett borgerligt parti som förenar liberalism och konservatism. Om du delar Moderaternas värderingar och vill engagera dig så är du varmt välkommen till vårt parti som medlem. Som medlem väljer du själv hur mycket du vill engagera dig. Ju fler vi blir, desto starkare kraft blir vi inom politiken.
Välkommen att bli en del i vårt arbete.
Bli medlem i Moderaterna!
Swisha: 100 kronor till 123 336 00 70, uppge namn och personnummer. Eller gå in på moderaterna.se och följ anvisningarna.
Det finns ett starkt stöd bland svenska folket för att rusta upp försvaret, mot bakgrund av Rysslands anfallskrig gentemot Ukraina. 78 procent av svenskarna tycker att budgetanslaget till försvaret bör öka, vilket är mest i hela EU där snittet ligger på 52 procent.
Detta visar en opinionsmätning som redovisas av SR idag, där Gallup international står bakom helheten och där lokala mätningar gjorts i 24 EU-länder.
Nu gäller det för riksdagens partier att snabbt leverera resultat. Sverige som land måste kunna skydda sina gränser och bidra till säkerheten i vårt närområde. Sverige är idag det av länderna runt Östersjön som lägger minst på försvaret som del av BNP.
En moderatledd regering efter nästa val kommer att rusta upp försvaret och leda Sverige in i Nato om det finns en riksdagsmajoritet för det. Sveriges försvarsförmåga ska stärkas och då måste också resurserna till försvaret öka. Vi vill se ett försvarsanslag som motsvarar två procent av BNP 2025. Redan i närtid behövs snabba beslut om extra tillskott för att möta det försämrade säkerhetsläget.
Vårt land har idag världens fjärde högsta skattetryck. Då handlar det om att omprioritera och minska vissa utgifter inom statens åtaganden. Ett uppenbart sådant utgiftsområde är det internationella biståndet, som på 20 år har tredubblats. Biståndet kan minskas rejält. Detta samtidigt som vi håller tillbaka utgiftsökningar på andra områden. Om staten inte har råd att skydda landets gränser – då prioriterar staten uppenbarligen fel.
Lyssna på svenska folket – rusta upp det svenska försvaret!
I dagens Folkbladet har jag fått denna replik publicerad. Läggs som vanligt upp på bloggen också.
Vi ska stärka det svenska försvaret Signaturen Rolf skriver i en replik till mig i Folkbladet, och undrar hur Moderaterna ska finansiera ett Natomedlemskap. Det handlar naturligtvis om prioriteringar. Sverige som land måste kunna skydda sina gränser och bidra till säkerheten i vårt närområde.
Sverige är idag det av länderna runt Östersjön som lägger minst på försvaret som del av BNP. En moderatledd regering efter nästa val kommer leda Sverige in i Nato om det finns en riksdagsmajoritet för det. Sveriges försvarsförmåga ska stärkas och då måste också resurserna till försvaret öka. Vi vill se ett försvarsanslag som motsvarar två procent av BNP 2025. Redan i närtid behövs snabba beslut om extra tillskott för att möta det försämrade säkerhetsläget.
Vårt land har idag världens fjärde högsta skattetryck. Då handlar det om att omprioritera och minska vissa utgifter inom statens åtaganden. Ett uppenbart sådant utgiftsområde är det internationella biståndet, som på 20 år har tredubblats. Biståndet kan minskas rejält. Detta samtidigt som vi håller tillbaka utgiftsökningar på andra områden.
Om staten inte har råd att skydda landets gränser – då prioriterar staten uppenbarligen fel. Stärk det svenska försvaret!
Anders Ågren Förbundsordförande Moderaterna i Västerbotten
I dagens VK skriver jag på debattsidan med de övriga borgerliga gruppledarna i Umeå. Läggs även upp här på bloggen.
Förbättra Umeås företagsklimat!
Ett växande Umeå är i behov av växande och framgångsrika företag – små-, medelstora- och stora företag – som genom arbetstillfällen och skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. Enligt Företagarnas Företagarfakta för år 2022 för Umeå kommun, är 93 procent av företagen i näringslivet små företag med färre än 50 anställda. Småföretagen och deras anställda bidrar med 1,4 miljarder kr till de kommunala skatteintäkterna, vilket motsvarar 21 procent av skatteintäkterna.
Umeå kommun behöver en mer företagsvänlig politik. I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i kommunerna får Umeå kommun mediokra placeringar år efter år. Förra året hamnade Umeå kommun på plats 179 av landets 290 kommuner. Några saker som sticker ut i negativ bemärkelse är konkurrens från kommunens verksamheter, kommunens information till företagare och dialog med kommunens beslutsfattare. Inte ens hälften av alla som svarade på enkäten tycker att företagsklimatet i kommunen är bra. Det tycker inte vi är gott nog.
För att förbättra företagsklimatet i Umeå ville de borgerliga partierna i Umeå kommun bland annat att utmaningsrätt inom kommunal verksamhet införs. Genom att införa utmaningsrätt kan företag som upplever konkurrens från kommunala verksamheter utmana den kommunala verksamheten och på så vis både uppmärksamma och motverka problemet.
Syftet med utmaningsrätten är att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, såväl kostnads- som kvalitetsmässigt. Den största vinsten är att anställda och företag kan bidra till att verksamheten utvecklas på ett ännu bättre sätt. Idag är det 28 kommuner/regioner i landet som tillämpar utmaningsrätt, bland annat Linköping och Halmstad. Utmaningsrätten har utformats något olika i de kommuner som har infört den, men huvudprincipen är densamma.
Vi ser även att kommunen behöver fortsätta att arbeta med att motverka osund konkurrens. Därför vill vi att kommunstyrelsen får i uppdrag att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Vid eventuell förekomst av osund konkurrens ska kommunen skyndsamt ge förslag för att åtgärda detta.
Förutsägbarhet, långsiktighet och tydlighet är tre nycklar till ett starkare företagsklimat. Att införa efterhandsdebitering på all myndighetsutövning tycker vi är viktigt för att säkerställa förutsägbarhet gentemot privatpersoner och enskilda företag. Från och med 2023 kommer det vara obligatoriskt för alla kommuner att efterhandsdebitera för livsmedelskontroller, men vi vill att fakturering efter genomförd tillsyn ska införas inom all form av kommunal myndighetsutövning. Detta skulle stärka legitimiteten för avgiften då det blir en tydligare koppling mellan utförd kontroll och debitering.
Ett bra företagsklimat i kommunen ger fler jobb, högre skatteintäkter och färre i bidragsberoende och utanförskap. Vi behöver förbättra Umeås företagsklimat.
Sverige har världens fjärde högsta skattetryck. Ändå vill nu S-regeringen höja skatten ytterligare. Moderaterna vill göra tvärtom. Svenska hushåll förtjänar att behålla mer av sin lön.Moderaterna vill också sänka kommunalskatten i Umeå, då den är betydligt högre än i jämförbara kommuner.
Igår behandlade kommunfullmäktige förslaget till ny resepolicy för Umeå kommun. Ett dokument som jag och Moderaterna har varit mycket kritisk mot. Folkbladet rapporterar om detta i dagens tidning.
Alla partier blev till slut överens om att förslaget skulle återremitteras, även om det fanns lite olika motiveringar.
Det fanns många märkligheter i dokumentet, vilket jag skrivit om tidigare. Utöver att hantera resor för tjänstemän och förtroendevalda, så hade man i förslaget även lyft in kommunala möten i dokumentets regler. När kommunens ska kalla till möten (för både anställda och politiker), så var det enligt förslaget alltid digitala möten som skulle eftersträvas i första hand. Så löd förslaget till prioriteringsordningen. Om det inte skulle gå av någon anledning, så var det fysiska möten som kunde anordnas. Och om man arrangerar ett möte, så ska den anställde/politikern alltid överväga om det går att genomföra som ett hybridmöte (vissa deltar på plats, vissa deltar digitalt).
Det enklaste vore ju att låta de ansvariga i respektive förvaltning och respektive enhet avgöra vad som passar bäst för verksamheten? Ibland passar det bra med fysiska möten, ibland med digitala. Ibland kanske hybridmöten är bra. Men varför i himlens namn ska kommunfullmäktige besluta att digitala möten alltid är det bästa?
Och gällande resorna. Tidigare har regeln varit att man vid resor som är längre än 50 mil ska man kunna använda sig av flyg. Nu var förslaget att vid såväl nationella som internationella resor skulle det vara tåg i första hand som gäller (och i förekommande fall färja).
En flygresa skulle endast få bokas för tjänsteresor, när förutsättningar för resfritt möte eller kollektivtrafik inte finns.
Det blir i praktiken ett flygförbud. För självklart går det alltid att ordna resa med kollektivtrafik, även om restiden kan förlängas med några dagar om du ska resa internationellt. Likaså förlängs restiden avsevärt för vissa resor inom landets gränser.
Förslaget till ny resepolicy verkade syfta till att göra det så tidsödande som möjligt att resa och delta i möten/sammanträden utanför den egna kommunen. Det rimmar illa med Umeå kommuns arbete att kunna erbjuda goda kommunikationer och för den delen välfungerande flygförbindelser med övriga Sverige, och även vidare i ett internationellt perspektiv.
Men jag välkomnar att ärendet återremitterades.
Nu finns det en möjlighet att göra om – och göra rätt!
