Riksintressen och strandskydd hämmar bostadsbyggandet

Anders Ågrens foto.

Igår deltog jag och flertalet övriga politiska gruppledare i paneldiskussion om bostadsbyggandet i Umeå, i samband med arrangemanget “Afternoon Tea” som anordnas av Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna och Umeå kommun. Diskussionen leddes av professor Lars Westin vid Cerum, Umeå universitet.

Det är viktigt att Umeå fortsätter växa! Växa snabbare. Här är det en styrka om politiken i Umeå, både styrande och opposition, är överens om målbild och vision. Att alla vet vilka tillväxtambitioner som gäller. Viktigt för dem som vill bygga och investera. Sedan har vi ofta olika förslag och lösningar på hur vi ska nå dit – i allt ifrån synen på skattenivå, valfrihet i välfärden, företagsklimat, trygghetsfrågor och annat.

Här finns det ju några betydelsefulla milstolpar. 200 000-målet, som vi i november 2007 enades om i fullmäktige  i en debatt mellan mig och Lennart Holmlund (S). Just då var det bara (M) och (S) som var på samma linje, och formellt beslut togs sedan i fullmäktige september 2008. Tio år sedan. Då blev våra tillväxtambitioner TYDLIGA. Sedan dess finns en stark politisk uppslutning kring 200 000-målet.

Likaså de nya Fördjupade översiktsplanerna för Umeå och centrala stadsdelarna, som antogs i augusti 2011. Fokus och uttalade strategier blev förtätning av stadskärnan, att möjliggöra att bygga högre än tidigare. Om jag kommer ihåg rätt fick vi ju länsstyrelsen att ta bort 50% av riksintresset i centrala Umeå, och det var ju en förutsättning för nybyggnationer i centrum.

Storleken spelar roll. Norra Sverige behöver en stark tillväxtmotor. En kommun som tar på sig ledarskapet i norr och som har förmågan att dra till sig nödvändiga infrastruktursatsningar och företagsetableringar. Det mesta talar för fortsatt geografisk koncentration av boende, företag och arbetsplatser. Stora stadsregioner blir större och global konkurrens handlar i växande utsträckning om konkurrens mellan stora stadsregioner. Såväl hushåll som företag attraheras till större geografiska marknader då mångfalden av resurser och tjänster är större där än i mindre regioner med små lokala marknader.

Fler invånare innebär ökad mångfald. Ju fler umeåbor, desto attraktivare blir det att flytta hit. Människor söker sig till människor. En kommun i norr med det bästa utbudet av utbildning, kultur, nöjen, handel, uteliv, möjligheter till shopping etc. En växande kommun, som samtidigt tar trygghetsfrågorna på allvar.

Mycket av förutsättningarna för byggande styrs ju som bekant av lagar och regelverk som beslutas på nationell nivå. I gårdagens debatt lyfte jag några av de problem jag ser, bl.a. alla riksintressen och strandskyddet.

Statens riksintressen måste bli betydligt färre och täcka en betydligt mindre andel av Sveriges yta än i dag. Det har gått inflation i riksintressen sedan staten började peka ut dem på sjuttiotalet. Bara områden som är verkligt unika i ett nationellt perspektiv ska få anges som riksintressanta. I Västerbotten har vi 15 riksintressen, ibland överlappar de varandra.

Strandskyddet är en lagstiftning som de flesta svenskar är missnöjd med. Behöver omarbetas radikalt. Strandskyddet stoppar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Reglerna måste lättas upp. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) fungerar inte och reglerna behöver ändras omgående. Kommuner måste själva få avgöra hur stora eller hur många LIS-områden man vill peka ut.

Det klart att regelverk, lagstiftning och krav måste anpassas, så att det uppmuntrar till byggande. Trots den täta stadens fördelar är den svår att förverkliga beroende av otidsenliga regler. De normer och krav som nu finns gör det mycket svårt att bygga den typen av miljöer som många efterfrågar. Det nationella regelverket för buller hindrar kommuner att förtäta städer och tätorter. Det är allvarligt för både bostadsbristen och miljön.

Moderaterna är en tydlig röst för ett fortsatt växande Umeå – det framkom även vid gårdagens diskussion! Positivt också att det finns en stark uppslutning kring detta.

Infrastruktursatsningar behövs i hela landet!

Skriver på insändarplats i dagens VK. Bifogas nedan.

Infrastruktursatsningar behövs i hela landet!

Moderaterna har sagt nej till planerna på ny höghastighetsjärnväg, som syftade till att binda ihop storstadsområdena i södra Sverige. Det välkomnar jag verkligen! Tyvärr fortsätter S/MP-regeringen med planerna.

Kostnaderna för projektet är nu uppe i 230 miljarder kr, men slutnotan lär bli högre. Trafikverket har konstaterat att skulle leda till en samhällsekonomisk förlust för samhället på 250 miljarder kronor.

Projektet skulle tränga undan praktiskt taget allt annat vad gäller satsningar på nödvändig infrastruktur i vårt land underöverskådlig tid. Vi måste istället prioritera det järnvägssystem, liksom vägnät, som vi redan har. Kraftiga underhållsinsatser som ska kombineras med investeringar i kostnadseffektiva kapacitetshöjande åtgärder liksom vissa strategiska satsningar som är viktiga för vårt näringsliv. Exempelvis Norrbotniabanan. Industrins behov av pålitliga godstransporter liksom det regionala pendlandet ska stå i centrum för nationens investeringar. Det är där pengarna gör störst nytta.

Vi behöver infrastrukturinvesteringar i hela landet. Alltså inte bara kring storstäderna i söder, utan även i norr där näringslivet har en stor betydelse för hela Sveriges ekonomiska utveckling. Nationen är starkt beroende av att norra Sveriges transportintensiva näringsliv har ett robust och kapacitetsstarkt transportsystem för att bidra till välfärden. Det verkar av någon märklig anledning ofta glömmas bort i debatten.

Jag noterar att såväl S-kommunalrådet Niklas Nordström i Luleå som fd kommunalrådet Lennart Holmlund i Umeå delar moderaternas uppfattning. Men vad tycker egentligen länets ledande socialdemokrater? Det är dags att bekänna färg. Jag utgår ifrån att Hans Lindberg, Lilly Bäcklund m.fl med kraft agerar mot regeringens planer på nya höghastighetsbanor i södra Sverige.

Anders Ågren

Förbundsordförande

Moderaterna i Västerbotten

 

Orimligt bygga de planerade höghastighetsbanorna i söder

EdelPhoto-5812

Moderaterna på riksplanet har i veckan sagt nej till investeringarna i ny höghastighetsjärnväg, som syftade till att ytterligare binda ihop storstadsområdena i södra Sverige. Det välkomnar jag – som förbundsordförande för Moderaterna i Västerbotten och kommunalråd i Umeå – verkligen!

Har fört fram detta i olika sammanhang att satsningen är orimlig på flera sätt. Kostnaderna för detta projekt har skenat och är nu uppe i 230 miljarder kr, men slutnotan lär bli betydligt högre. Men 230 miljarder ofinansierade…. Projektet beräknas vara samhällsekonomiskt mycket olönsamt. Trafikverket har konstaterat att skulle leda till en förlust (!) för samhället på 250 miljarder kronor.

Projektet skulle tränga undan praktiskt taget allt annat vad gäller satsningar på nödvändig infrastruktur i vårt land under överskådlig tid.

Vi måste istället prioritera det järnvägssystem, liksom vägnät, som vi redan har. Kraftiga underhållsinsatser som ska kombineras med investeringar i kostnadseffektiva kapacitetshöjande åtgärder liksom vissa strategiska satsningar som är viktiga för vårt näringsliv. Industrins behov av pålitliga godstransporter liksom det regionala pendlandet ska stå i centrum för nationens investeringar. Det är där pengarna gör störst nytta. Moderaterna kommer under hösten att presentera vilka satsningar som Sverige behöver för att bli starkare framåt och för att vi ska ha tillväxt i hela landet.

I hela landet. Alltså inte bara kring storstäderna i söder, utan även i norr där näringslivet har en stor betydelse för hela Sveriges ekonomiska utveckling. Nationen är starkt beroende av att norra Sveriges transportintensiva näringsliv har ett robust och kapacitetsstarkt transportsystem för att bidra till välfärden. Det verkar av någon märklig anledning ofta glömmas bort i debatten.

Larmklockorna borde ringa

Läser Hans Lindbergs (S) blogg om falska rykten om Västra Länken. Likaså skriver tidigare kommunalrådet Holmlund om detta.

Bra så. Moderaterna är på samma sida som Socialdemokraterna lokalt i denna fråga.  Jag är den första att välkomna om uppgifterna från SVT och Folkbladet inte stämmer. Det har jag också sagt de två senaste två dagarna, även i intervjuer – jag hoppas verkligen att det blivit något missförstånd någonstans. Västra Länken måste byggas.

Men är det bara jag som ändå är bekymrad? Varför ger Trafikverket centralt helt andra signaler?

Både i intervju med Västerbottensnytt och Folkbladet bekräftar de ju de nya uppgifterna. De bekräftar att de fått i uppdrag att göra nya bedömningar av ett 20-tal infrastrukturprojekt i nationella planen, däribland den sista etappet i Umeåprojektet: Västra Länken. Men självklart kan de inte i detta läge uttala sig om slutsatserna – tidigast nån gång under år 2017 ska de lägga fram sina förslag om de olika projektens framtid. Först då vet de om det får någon effekt på Västra Länken……

Så här säger Trafikverkets presschef i Folkbladet:

“Finns det ändå en risk att Västra Länken slopas helt?

– Det är att alldeles för långtgående spekulationer i dagsläget. Det är för tidigt att säga att man stänger projekt bara rakt av. Däremot kan projekt mycket väl skjutas på framtiden, om de inte tillför tillräckligt bra för att nå miljö- och klimatmålen, säger Bengt Olsson.”

Hallå! Oavsett vilken regering som styr, så måste vi Umeåpolitiker alltid kämpa för Umeå och Umeås bästa. Det gäller i synnerhet infrastruktursatsningar. Jag är då inte lugnad av Trafikverkets uttalanden. De bekräftar att se ser över även byggandet av Västra Länken.

Larmklockorna borde ringa högt hos alla tillväxtvänliga partier i Umeå!

På väg till Stockholm

Tidig morgon för att hinna med flyget som går 06.35. Det är den tiden i månaden då vi har sammanträde i Stockholm med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Idag väntar först träff med de moderata partikollegorna, som har uppdrag i SKL:s olika beredningar. Genomgång av alla ärendelistor inför deras sammanträden.

Därefter samlat informationsmöte för alla partier på Hilton: f.d finansministern Kjell-Olof Feldt (S) på temat "Välfärden kommer att kosta mer pengar – var hittar vi pengarna". Glädjande är att vi även får besök av infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M) som ska prata om innehållet i infrastrukturpropositionen: "Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem". Högintressant och högaktuellt, på många sätt. Så sent som igår hade vi i Umeå överläggningar med Trafikverket tillföljd av just infrastrukturpropositionen, som innebär den sammantaget största satsningen i modern tid på vägar och järnvägar. Ramen har aldrig varit större för infrastrukturen.

Dagarna i Stockholm, då det är SKL-möten, är mycket bra tillfällen att hinna nätverka och lobba för olika frågor i direktkontakt med andra ledande politiker i landet, såväl de "tyngsta" kommun- och landstingspolitikerna som ledande rikspolitiker. Så utöver själva sammanträdena som äger rum torsdag-fredag, så är det värdefulla tillfällen att kunna sätta sig i lugn och ro för mer informella överläggningar. Så blir det även denna gång.

På återhörande!

Information om nytt badhus

Ny vecka. Vi inleder på morgonen med sedvanligt månadsmöte med de ledande företrädarna för Alliansen i Umeå, vilket bl.a. innebär gruppledarna, styrelser och nämnders viceordföranden från respektive parti.

Idag är Bertil Hammarstedt, VD för Umeå Badhus AB samt projektledare Gunnar Isaksson inbjudna för att redogöra för förslaget till nytt badhus, innehåll, tidplan etc. En av Umeås sista kvarvarande gamla politiska "långbänkar" är nu på väg mot sin lösning. Vi har klarat av många av dessa under de senaste åren.

Iövrigt är det full fart hela veckan. Ett axploxk: Ikväll månadsmöte med Moderaterna i Umeå, imorgon kommunstyrelsens sammanträde, i mitten av veckan en särskild hearing med Trafikverket om infrastrukturpropositionen samt arbetet med Nationell transportplan 2014-2025, torsdag-fredag bär det av till Stockholm för möte med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Önskar er en bra vecka – vi hörs!

S-politiken hotar jobben i Umeå

I dagens Folkbladet skriver jag tillsammans med ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott, Elisabeth Svantessson (M), om de uppenbara riskerna för jobben med socialdemokraternas politik. Debattartikeln bifogas nedan.  

 

S-politiken hotar jobben i Umeå

Att jobben blir fler är en prioriterad fråga för oss moderater. Sysselsättningen nationellt har ökat med 200 000 personer sedan år 2006. Det är därför Sverige står starkt när andra länder krisar, och det är därför vi i årets höstbudget fortsätter att stärka jobbpolitiken. Samtidigt kan vi konstatera att Socialdemokraternas politik på flera områden utgör ett reellt hot mot jobben. Både i Umeå och i övriga landet.

Vi vet att Socialdemokraterna vill ta bort eller förändra de populära RUT- och ROT-avdragen för hushållsarbete och renovations- eller byggtjänster. I Umeå använde över 13 000 människor dessa tjänster under 2011. Den höga efterfrågan på tjänsterna har skapat förutsättningar för en stark lokal marknad att växa fram. Denna marknad är i dag över 500 företag i Umeå, som är verksamma inom dessa näringar, beroende av.

Vad händer med dessa företag och deras anställda om Socialdemokraterna tar bort eller skär ner på RUT- och ROT-avdraget? Hur påverkas Umeås 77 företag som erbjuder hushållstjänster? Kommer de 506 byggföretagen som finns i kommunen att tvingas till nedskärningar?

Vi vet också att Socialdemokraterna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Detta samtidigt som ungdomar är en av de samhällsgrupper som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Hur skapas fler ungdomsjobb genom att Socialdemokraterna höjer kostnaden för Umeås arbetsgivare – privata såväl som kommun och landsting – att anställa unga med över 250 miljoner kronor per år?

Under Alliansregeringen har trösklar till arbetsmarknaden sänkts och utbildningssystemet stärkts. Det har skapats incitament för arbete genom jobbskatteavdragen och det har blivit billigare att anställa ungdomar. I årets höstbudget presenterades nyligen ytterligare satsningar, bland annat på infrastruktur, utbildning och forskning samt sänkt bolagsskatt, som kommer att skapa fler jobb – både kortsiktigt och långsiktigt.

Detta är några exempel på hur Nya Moderaterna och Alliansen arbetar för att få fler människor i arbete. Det är på detta sätt, genom att kontinuerligt sänka trösklar till arbetsmarknaden och skapa nya incitament för arbete, som vi kommer att fortsätta arbeta för att fler människor ska få ett jobb.

Nu det Socialdemokraternas tur att berätta hur de vill skapa fler arbeten i Sverige. I Umeå, liksom övriga landet, väntar företagare och deras anställda som hotas av den socialdemokratiska politiken sedan länge ivrigt på svar.

Anders Ågren (M)
kommunalråd i Umeå

Elisabeth Svantesson (M)
ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Kommunledningen från Halmstad på besök i Umeå

Torsdag till fredag var Halmstads kommunledning på besök hos oss i Umeå. Den moderata kommunstyrelseordföranden Carl-Fredrik Graf (M), som jag känner sedan tidigare, liksom kollegorna Henrik Oretorp (C) och Aida Hadzialic (S). Även deras VD för Halmstad Hamn, Björn Alvengrip, deltog vid besöket.

På programmet stod studiebesök på Nordic Logistic Center (NLC): nya godsbangården och Umeå Hamn. De fick också information om det utvecklingsarbete som pågår i Umeå, med fokus på tillväxtfrågor och infrastruktur. Fotot ovan taget vid lunchen på Messen på gamla I20-området.

Ett första steg i utbyggnaden!

Igår tog kommunstyrelsens arbetsutskott ett enigt beslut om att ställa upp på medfinansiering av utbyggnad etapp 1 på Umeå Airport. I sak ska det slutgiltiga beslutet tas av fullmäktige senare denna månad. Det är dock Swedavia som är projektägare i detta, och som står för den största delen av finansieringen.

Det här var ett mycket positivt beslut. Jag har det senaste året engagerat mig hårt i att Umeå kommun, liksom övriga delar av regionen, borde vara en del i att förverkliga planerna för flygplatsen. För en utbyggd avgångs- och ankomsthall är nödvändig.

Men detta är bara ett första steg. Det finns planer på en etapp 2, vilket vi också kunde läsa om i dagens tidning. Då möjliggörs en påbyggnad med ytterligare en våning av flygplatsbyggnaden, med tillbyggnad av gater så att man ska kunna ta sig till och från planen utan att behöva gå utomhus. På samma sätt som i exempelvis Luleå eller för den delen Arlanda.

Våra invånare och våra besökare förtjänar en bättre flygplats. Nu möjliggör vi detta!

Ett första steg i utbyggnaden!

Igår tog kommunstyrelsens arbetsutskott ett enigt beslut om att ställa upp på medfinansiering av utbyggnad etapp 1 på Umeå Airport. I sak ska det slutgiltiga beslutet tas av fullmäktige senare denna månad. Det är dock Swedavia som är projektägare i detta, och som står för den största delen av finansieringen.

Det här var ett mycket positivt beslut. Jag har det senaste året engagerat mig hårt i att Umeå kommun, liksom övriga delar av regionen, borde vara en del i att förverkliga planerna för flygplatsen. För en utbyggd avgångs- och ankomsthall är nödvändig.

Men detta är bara ett första steg. Det finns planer på en etapp 2, vilket vi också kunde läsa om i dagens tidning. Då möjliggörs en påbyggnad med ytterligare en våning av flygplatsbyggnaden, med tillbyggnad av gater så att man ska kunna ta sig till och från planen utan att behöva gå utomhus. På samma sätt som i exempelvis Luleå eller för den delen Arlanda.

Våra invånare och våra besökare förtjänar en bättre flygplats. Nu möjliggör vi detta!