En nyhet som inte dragit till sig några större rubriker, men som faktiskt förtjänar lite uppmärksamhet, är regeringen beslut nyligen om att tillsätta en parlamentariskt kommitté som ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet.
Nuvarande valsedelssystem har ju genom åren fått upprepad kritik, bl.a. från både Valmyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I erfarenhetsrapporten från valen 2022 konstaterade Valmyndigheten återigen att ”valsystemet är i behov av förändringar för att förenkla, förbättra och skapa ett mindre sårbart system.”
Många av de problem och incidenter som förekom under 2022 är kopplade till just valsedelssystemet. I valen 2022 trycktes enorma mängder valsedlar – totalt över 710 miljoner valsedlar – utifrån 3 605 olika unika listor. Dessa levererades sedan till partierna genom cirka 6 000 unika försändelser. Dessa ska sedan transporteras ut till förtidsröstningslokaler och de ordinarie vallokalerna.
Systemet med så många valsedlar för med sig stora utmaningar och risker vad gäller till exempel logistik, säkerhet och tillgänglighet. Det är också utmanande för kommunerna att hantera med köer under röstmottagningen, kopplat till avskärmningarna med valsedelsställen. Nytt från valet 2022 var dessutom att det var kommunernas röstmottagare som ansvarade för att placera ut partiernas alla valsedlar. Även om kommunerna generellt uppfattade att detta fungerade väl, så uppgav över 40 procent av partierna att utläggningen av valsedlar inte fungerade särskilt bra eller inte fungerade alls.
Nuvarande valsedelssystem innebär alltså utmaningar i stort som smått. Och det är ingen nyhet, men problemen blir successivt mer omfattande.
Detta har nu regeringen tagit till sig, och en översyn av valsedelssystemet fanns också med som en av punkterna i Tidöavtalet.
Kommittén ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet, inklusive att analysera för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar.
I andra länders valsedelssystem så är det nämligen vanligt att väljaren i stället lägger sin röst på ett parti genom att använda en valsedel som är gemensam för alla partier som ställer upp i valet och där samtliga partibeteckningar finns på valsedeln. På en gemensam valsedel kan också partiernas alla kandidater framgå. Väljaren måste i ett sånt system på valsedeln markera vilket parti som ska få rösten. Länder som använder gemensamma valsedlar är t.ex. Danmark, Österrike och Nederländerna.
Återstår att se vad som är bäst.
Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 2025. Det ska bli intressant att följa detta, och sedan se resultatet.