Öka andelen lokalproducerad mat i Umeås upphandlingar

En översyn av Umeå kommuns upphandlingspolicy har skett och ska snart upp till beslut i fullmäktige. Ambitionen från Moderaterna i Umeå har varit att upphandlingspolicyn ska utformas, så att det blir enklare att upphandla lokalproducerad mat.

Denna fråga har genom åren diskuterats mycket inte minst runt om i Västerbottens kommuner. Svenska företag med djurhållning har en tuff konkurrenssituation, där andra länder har lägre krav på djurskydd och annat. I vårt land serveras dagligen flera miljoner måltider i offentlig regi. I Umeå har vi sedan tidigare haft en upphandlingspolicy, där vi ska eftersträva delade upphandlingar för att underlätta för mindre företag att vara med. Detta kommer gälla även fortsättningsvis.

Vid gårdagens sammanträde på kommunstyrelsens arbetsutskott lade jag för Moderaternas räkning ett tilläggsyrkande till förslaget till upphandlingspolicy, om att djurskyddskrav motsvarande svensk lagstiftning skall ställas vid livsmedelsupphandlingar. Jag är mycket nöjd över att övriga partier gav sitt stöd till det tillägget. Varor och tjänster som den offentliga sektorn köper ska ha en sådan kvalitet att de ligger i nivå med kraven i svensk lagstiftning, till exempel svenska miljö- och djuromsorgsregler.

I vårt län finns det goda förutsättningar att producera ännu mer livsmedel än vad som görs idag, och jordbruket har en mycket viktig roll för en levande landsbygd. Vi ser dessvärre en allvarlig trend med färre och färre företag med djurhållning, såväl på nationell nivå som regionalt i Västerbotten.

De är viktiga företag och spelar en viktig roll för sysselsättningen, men de blir som sagt färre. Inte minst konkurrerar de med motsvarande företag från andra länder, där man har betydligt lägre krav på djurskydd och annat vilket gör prisbilden svår. En ökad produktion – oavsett om det är exempelvis mjölkproduktion eller köttproduktion – skulle kunna skapa många nya jobb.

Vi kan alla göra en insats genom att välja lokalproducerat i den mån det finns i våra affärer eller åtminstone svenskt. Därmed gör vi en insats för våra egna jordbruksnäringar och inte minst för att stötta en djurhållning som sker med respekt för djuren. Sedan har vi anledning att som sagt se över hur det går med våra upphandlingar.

Jordbruket har en nyckelroll för en levande landsbygd. Genom ditt aktiva val i butiken, och ute på våra restauranger för den delen – liksom vid offentliga upphandlingar – kan vi främja en livsmedelsproduktion som tar hänsyn till både djuren, miljön och folkhälsan.

Att byta namn på “tjänsteman” till “tjänsteperson” tydligen viktigare än att kartlägga hedersrelaterat våld på våra skolor!

Namnbyte på ”tjänsteman” till “tjänsteperson” är tydligen en viktigare jämställdhetsfråga inom Umeå kommun än att kartlägga s.k. hedersrelaterat våld och förtryck  mot flickor på våra skolor. Det är ju helt sjukt.

Idag togs två diametralt olika beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott i Umeå kopplat till jämställdhet. De rödgröna beslutade att rösta ja till förslaget att byta namn på ”tjänsteman” till ”tjänsteperson” inom Umeå kommun. Ingen av våra ca 11 800 anställda ska längre få använda ordet ”tjänsteman”, trots att det är en lika korrekt språklig beteckning som ”tjänsteperson”. Detta efter en motion från Feministiskt Initiativ. Från Moderaterna så röstade vi nej. Låt våra kommunanställda använda vilken synonym de vill – kommunfullmäktige passar inte som språkdomare! Ska vi verkligen ta enskilda politiska beslut om vilka av alla KORREKTA synonymer som ska få användas i kommunala handlingar?

Samtidigt säger de rödgröna i ärendet därefter på föredragningslistan NEJ till förslaget att kartlägga det hedersrelaterade våldet och förtrycket på skolorna i Umeå. Vad är egentligen det största problemet av dessa två frågor kopplat till jämställdhet? Våld mot kvinnor och flickor pga att de vill leva sina liv fritt från gamla medeltida kulturella och religiösa dogmer – eller att det könsneutrala ordet ”tjänsteman” fortsätter att användas parallellt med synonymen ”tjänsteperson”?

Anser verkligen Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Umeå att ordvalet ”tjänsteman” är ett större problem för jämställdheten än förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor och unga flickor?

Man driver en fullständigt meningslös symbolpolitik – kraftigt påhejade av Feministiskt Initiativ – och blundar för betydligt allvarligare problem i samhället!

 

Ett MYCKET bra besked för Umeå och Västerbotten!

Har just blivit intervjuad i regnet av SVT:s reporter Berno Jonsson angående beskedet att regeringen ger upp planerna på en storregion i norra Sverige!

Detta är sannerligen en glädjens dag. De enda som gråter är förmodligen ett gäng höga socialdemokratiska politiker i Norrland, som redan hade gjort upp allt sinsemellan och tänkte köra över folkets vilja.

Men Moderaternas och västerbottningarnas med fleras motstånd har gett effekt! Ett mycket positivt besked för såväl Umeå som hela Västerbotten!

Ingen kommun i landet får mindre pengar med den moderata budgetmotionen

Bild1

Hans Lindberg (S) verkar av någon anledning vara lite desperat.

Nej, ingen kommun och inget landsting skulle få mindre pengar med Moderaternas budget jämfört med regeringens budget för 2017.

För Umeås kommuns del innebar den moderata budgetmotionen för år 2017 ca 16,8 miljoner kr MER än med regeringens budgetproposition.

Moderaternas nationella budgetförslag för 2017 innebär att välfärden tillförs mer pengar än i S/MP-regeringens budgetalternativ. Ingen ska känna oro för att det kompromissas med kvaliteten eller tillgängligheten i välfärden när det är krävande tider – när Moderaterna får bestämma. Ambitionerna i skolan höjs och välfärden stärks genom mer resurser till kommunerna.

Satsningarna i Moderaternas budgetmotion innebär att skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden tillförs över 10 miljarder kronor redan för 2017. Sammantaget tillförs skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden över 60 miljarder kronor fram till år 2020. Det ska jämföras med regeringen som tillför kommunerna drygt 40 miljarder kronor under samma period. Våra ambitioner för skolan är dessutom betydligt högre jämfört med regeringen. En betydande andel av skolsatsningarna stärker därför kommunernas ekonomi.

Som sagt – med den moderata budgetmotionen går det inte att hitta en enda kommun i landet som får mindre pengar än jämfört med S/MP-regeringens budgetproposition.

Inget kommunalt ansvar ordna boende till EU-medborgare

Hade denna replik införd i fredagens VK. Läggs som vanligt ut även på bloggen.

Inget kommunalt ansvar ordna boende till EU-medborgare

Vad är kommunens ansvar för utsatta EU-medborgare? Frågan aktualiseras i en insändare i VK (17/11), där jag får kritik.

Vi moderater förordar ett lokalt tiggeriförbud i Umeå. Vi noterar en tydlig trend i Sverige, där fler och fler vill förbjuda tiggeri. En tydlig majoritet av befolkningen i hela landet är positiv till förbud. Ju mer frågan har debatterats, desto tydligare blir stödet för ett förbud. Det är en tydlig signal till ansvariga politiker att agera. På samma sätt märker vi att färre svenskar ger pengar till tiggare. Samma sak där – människor inser att det inte leder till något positivt, utan bara bidrar till att cementera ett utanförskap.

Kommunen ska göra det som lagen kräver, men inget mer. Och då är det endast akut nödbistånd som är aktuellt. Det är inte kommunens ansvar att ordna och finansiera boende, skolgång eller annat under den korta tid man som individ utan uppehållsrätt vistas i Sverige. Tiggarna i Sverige är EU-medborgare, med exakt samma rättigheter och skyldigheter som övriga. Inom EU råder fri rörlighet. Tiggarna har rätt att vistas i Sverige i tre månader under förutsättning att de inte är en belastning för biståndssystemet. De ansvarar själva för att planera sitt boende och sin arbetssituation. Efter tre månader har man fortsatt uppehållsrätt endast om personen har arbete, är egen företa­gare, är studerande eller aktivt söker jobb. Den som inte uppfyller kraven har inte rätt att vistas i Sverige och ska därför lämna landet. Tiggarna i Sverige har alltså en skyldighet att inte vara en belastning för biståndssystemet i Sverige under de tre månader de får vara här.

Allt fler politiker blir nu tydliga i denna fråga och det välkomnar jag. Vi moderater har också ett förkrossande starkt stöd bland svenska folket för vår linje i tiggerifrågan.

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Umeå

 

 

 

Riv upp beslutet från 2009 om en gemensam förvaltning inom Umeå kommun

Skriver i dagens VK på debattplats om det misslyckade försöket inom Umeå kommun med att slå ihop tio förvaltningar till en gemensam förvaltning. Riv upp beslutet från 2009.

Riv upp beslutet om en gemensam förvaltning inom Umeå kommun

En viktig del i en kommuns attraktivitet är att vara en modern och bra arbetsgivare. Detta bygger i sig på att man har en välfungerande kommunorganisation. Så är tyvärr inte fallet idag. Vi ser parallellt en oroande trend sedan år 2011, där sjukskrivningarna ökar hos de anställda inom Umeå kommun.

År 2009 beslutade kommunfullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. De gamla förvaltningsgränserna revs bort och avsikten var att den nya organisationen skulle ge effektivare politisk styrning, bättre service till medborgarna och riva ”stuprören” mellan kommunens olika verksamhetsområden. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2010. Tio förvaltningar blev en enda förvaltning.

Organisationsförändringen väckte uppmärksamhet runt om i landet. Tidigare hade detta genomförts främst i ett antal mindre kommuner, där man samtidigt förändrade den politiska organisationen för att den skulle stämma överens med förvaltningsorganisationen. Konkret innebar detta att man avvecklade facknämnderna, och istället inrättade ett antal utskott under kommunstyrelsen för att allt skulle hänga ihop – ledning och styrning. I Umeå valdes emellertid vägen att slå ihop alla förvaltningar till en, men utan att förändra den politiska organisationen.

Från tjänstemannahåll fick vi politiker höra att den nya organisationen skulle kunna ge besparingar på hela 100 miljoner kronor – pengar som skulle frigöras för att förstärka verksamheten i välfärden.

Nu har det snart gått sju år sedan den nya organisationen infördes. Om det hittills har gett några besparingar överhuvudtaget är ytterst tveksamt. Trots upprepade frågor i fullmäktige från oss moderater genom åren, så har detta inte kunnat påvisas. Tvärtom har det nog resulterat i ökade kostnader, om man beaktar all den arbetstid som gått åt för våra anställda till att sitta i interna möten vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år – för att försöka få detta med en förvaltning att fungera.

Samtidigt har vi allt sedan starten fått höra från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya förvaltningsorganisationen tvärtom har gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlighet om roller och ansvar, till sämre stöd. Detta uppmärksammade vi moderater redan år 2011 men situationen har inte förbättrats under de år som passerat sedan dess. Väldigt många anställda upplever dessutom att ”stuprören” har blivit ännu värre än när vi hade olika förvaltningar, trots intentionen om motsatsen.

Sammantaget verkar inga av de förväntade resultaten med en förvaltning ha uppnåtts. Inga ekonomiska besparingar, samtidigt som ”stuprören” och revirbevakandet mellan olika verksamheter har ökat i styrka. Det är skadligt för hela den kommunala verksamheten och tar bort kraft från många anställdas egentliga arbetsuppgifter. Ett avgörande problem är att den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen inte hänger ihop. Det blir en extremt otydlig och oklar styrning av verksamheten.

Detta har fått oss moderater att landa i slutsatsen att en förändring måste till beträffande kommunorganisationen. Även om vi stod bakom beslutet år 2009 är det bara att bita i det sura äpplet och medge att det blev fel. Efter sju år med EN gemensam förvaltning står vi fortfarande och stampar på samma plats – dividerar om gränsdragningar mellan verksamheterna – och värdefull tid och mycket energi har gått åt till internt arbete som inte gett några positiva resultat överhuvudtaget.

I juni föreslog Moderaterna att ett intensivt utreningsarbete borde genomföras denna höst. Utvärdera Umeå kommuns förvaltningsorganisation: vilka ekonomiska konsekvenser har den medfört? Verksamhetsmässiga konsekvenser? Bättre eller sämre service? Vårt förslag avslogs.

Allt pekar enligt Moderaternas uppfattning på att vi ska riva upp beslutet om en förvaltning, och återgå till flera olika förvaltningar. Det kommer att tydliggöra ansvar, befogenheter och roller. Exakt hur det ska se ut får då återkomma för ställningstagande i fullmäktige. Då kommer också den kommunala organisationen som helhet att få arbetsro och kunna fokusera på det egentliga uppdraget. För i dagsläget fungerar inte den kommunala organisationen som den borde – det är skadligt för Umeå kommun som arbetsgivare, det är skadligt för våra medarbetare inom kommunen.

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Umeå

Droppen som urholkar stenen

storregion

Droppen som urholkar stenen. Varje dag kommer nu signaler om att regeringens planer på att i högt tempo driva igenom skapandet av storregioner håller på att falla samman. Moderaterna i Västerbotten säger som bekant nej till förslaget på ny storregion i norra Sverige.

Därför var det glädjande att se denna nyhet på SVT på nätet igår kväll. Det blir alltmer osannolikt att regeringen får majoritet i riksdagen för detta förslag. Kasta planerna på storregioner i papperskorgen.

M på riksplanet säger nej till aktuella förslaget om storregioner

Igår kom ett välkommet besked från vår partiordförande Anna Kinberg Batra om att Moderaterna säger nej till de aktuella förslagen om storregioner. Inga beslut om storregioner bör tas innan åtminstone folket har fått säga sitt i de folkomröstningar som nu är på gång runt om i landet. Vi moderata länsförbundsordföranden och ledande landstingspolitiker deltog i en telefonkonferens kring detta igår timmarna innan det offentliggjordes.

Nu är det upp till de partier som fortfarande är positiva till att snabbt driva igenom regionbildningarna, att förklara varför det är så oerhört viktigt att folket INTE ska få möjlighet att tycka till om dessa stora förändringar. Befolkningen ska ju – om S/MP-regeringen får bestämma – varken få folkomrösta, eller gå till valurnorna i ett ordinarie val däremellan och visa vad man tycker.

Även i Västerbotten är vi nu på gång med en kampanj för att få hålla folkomröstning. Stöd den gärna du med, eller kontakta de politiker som INTE vill att västerbottningarna ska få säga sitt. Exemplet Jämtland visar att det lönar sig att bedriva kampanj och visa vårt motstånd mot planerna.

Rädda Västerbotten – Nej till Stornorrland!

Stoppa planerna på nya storregioner

Enligt samstämmiga uppgifter i massmedia kommer Jämtland att slippa bli intvingad i en norrländsk storregion. Istället försöker S/MP-regeringen nu få stöd av bl.a. centerpartiet för att gå vidare med övriga tre norrlandslän: Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. Anledningen till att Jämtland undantas uppges vara det starka och tydliga motstånd som finns i länet mot bildandet av en ny storregion.

Men samma starka motstånd bland befolkningen finns ju i de övriga länen, inklusive Västerbotten!

Moderaterna i Västerbotten – där jag är länsförbundsordförande – har sagt nej till förslaget. Vi uppmanar nu alla västerbottningar att hjälpas åt att manifestera detta missnöje genom att skriva på namninsamlingen för att få en folkomröstning bland västerbottningarna om detta förslag. Samma arbete med folkomröstningar pågår i övriga norrlandslän.

På denna hemsida hittar du information, samt instruktioner om hur du laddar ner blanketten för att skriva under namninsamlingen för folkomröstning i Västerbotten.

Idag skulle min pappa fyllt 91 år

img_8802

Igår firades Fars dag. Min egen pappa, Bertil, gick emellertid hastigt och oväntat bort i juni 2006 i en ålder av åttio år.

Idag skulle pappa ha fyllt 91 år.

Min pappa var född i Västerselet, Vännäs. I familjen var de sju syskon. Under hela sitt liv hade han ett brinnande intresse för politik och historia. Det var ett intresse som skulle hålla i sig in i det sista. Pappa var aktiv inom dåvarande Bondeförbundet och Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU). Redan som 25-åring valdes han till fullmäktigeledamot i Vännäs landskommun. Hans yrkesval medförde att han på 50-talet slutade med politiken, men i ett senare skede återupptog han engagemanget och valdes bl.a. in i kyrkofullmäktige och skolstyrelsen i Sollefteå.

Det var också mycket hans brinnande intresse för historia och politik som gjorde att jag själv intresserade mig för dessa områden. I alla fall tror jag det så här i efterhand, när man blivit lite äldre och får perspektiv på saker och ting. Det blev tidigt många diskussioner hemma om allt ifrån utrikespolitik, samhällsfrågor till romerska kejsares öden.

År 1957 gifte han sig med min mamma Ruth, född Johansson. Vid den tiden bodde de i Hedemora och han arbetade vid Grådå-mejeri. Yrkesbanan som mejerist påbörjade min pappa år 1953 vid Röbäcks mejeri. Mejeriskola gick han på Dvärsätt och Alnarp. Genom åren arbetade han sedan på en rad orter, bl.a. som ostmästare och mejeriföreståndare. I Örnsköldsvik var han förste mejerist fram till sin pension. Parallellt med arbetet var han under lång tid ordförande för Mellersta Norrlands mejeristförening samt styrelseledamot i Svenska Mejeristföreningen.

Min pappa gick som sagt bort i juni 2006. Saknaden efter honom är fortsatt stor.

Mycket tråkigt att han inte är kvar med oss idag så att vi hade fått fira hans 91-årsdag. Men minnet lever ljust kvar!