Hade missat att jag fick den här insändaren publicerad i fredagens Folkbladet, så jag lägger ut den här på bloggen som vanligt, om än lite försenad 🙂
Ingen kommunal uppgift finansiera boende för utsatta EU-medborgare
Nyligen var det ett inslag på Rapport från Umeå om den s.k. tiggeridebatten. Det är viktigt att vi politiker är tydliga. Det är inte kommunens ansvar att ordna och finansiera boende, skolgång eller annat under den korta tid man som individ utan uppehållsrätt vistas i Sverige.
Inte heller är det kommunens uppgift att ordna fram någon form av kommunala campingar för tiggare. Skulle vi göra det skulle vi samtidigt ge klartecken för etablerandet av kåkstäder . Beslutet i Umeå – som togs av S, V och MP – om att ge 1,65 miljoner kr för bl.a. ett härbärge för utsatta EU-medborgare är olyckligt. Därefter har samma partier röstat igenom att ytterligare skattepengar ska avsättas till stöd för utsatta EU-medborgare.
Om föreningar eller privatpersoner vill ordna boende åt utsatta EU-medborgare så är det deras sak, men de kan inte räkna med att kommunen ska finansiera det hela med skattemedel. Det har varit och är Moderaternas linje i Umeå.
Precis som regeringens samordnare Walfridsson konstaterat, så strider det även mot likabehandlingsprincipen. Om man erbjuder boende för utsatta EU-medborgare, så måste man göra till alla grupper av människor. Det är ju den enskildes eget ansvar att finansiera sitt boende under den tid – tre månader – som man har rätt att vara här, om man inte har jobb eller studerar.
Walfridsson presenterade nyligen sin rapport till regeringen. Förslag som i många delar följde den linje Umeå hållit. Men samtidigt valde Socialdemokraterna lokalt att göra tvärtom. Istället för att begränsa hjälpen till akuta nödinsatser, så blir det nu ett långsiktigt åtagande. Avtalet som S har röstat igenom sträcker sig i ett år och fyra månader, och det kan dessutom förlängas. Istället för akuta insatser i enlighet med gällande lagstiftning, kopplat till att de bara har rätt att vara här i tre månader, så blir det nu långsiktiga och långtgående insatser under minst 16 månader.
Detta är ett olyckligt beslut. På riksplanet är både regeringen och utredaren överens om att fokus måste vara på att göra insatser i tiggarnas hemländer. Tiggeriet ska motverkas. Man ska inte ge pengar till dem som tigger, eftersom det bidrar till att cementera ett utanförskap. Bättre att ge pengar direkt till hjälporganisationer. Det ska också bli lättare att avhysa olagliga bosättningar. Positiva besked! Synd att inte fler partier i Umeå kunde hålla fast vid denna självklara linje.
Anders Ågren
Kommunalråd, M
Umeå