Slå ut terrorn!

IS har idag tagit på sig ansvaret för terrordådet. Frankrikes president har också konstaterat att IS är de skyldiga, samt att IS nu har förklarat krig mot Frankrike. Frankrike har också utlovat att slå tillbaka, och i detta måste de såklart få stöd av övriga världen.

En av de bästa texter jag har läst idag är på ledarsidan för Dagens Industri.

Klipper in den nedan. Läs gärna!

 

Ledare: Slå ut terrorn

Efter fredagskvällens fruktansvärda dåd i Paris säger flertalet terrorexperter att tragedin bara var en tidsfråga. Hotbilden och scenariot har funnits länge, i Frankrike och i övriga Europa. Det ofattbara våldet var i hög grad fattbart innan det hände, och det kommer att hända igen.

Också i Sverige har terrorexperter under lång tid sagt att frågan om terrordåd på svensk mark är en tidsfråga. Polisen har stoppat planerade dåd och vi har haft ett misslyckat dåd, på Drottninggatan 2010. Det kunde ha blivit mycket dödligt om gärningsmannen hade fullföljt sina planer på att utlösa bomben i trängseln till tunnelbanan.

Och vi delar samma hotbild som övriga Europa vad gäller islamistiskt våld. Sverige deltar i kriget mot IS och har en stor rekrytering till IS. I skrivande stund finns det ingen formell koppling mellan dåden i Paris och IS eller al Qaida, men hotet från dessa organisationer gäller alla.

Hotbilden från högerextremister ska inte underskattas. Morden på skolan i Trollhättan var ett grovt exempel, men det största dådet inträffade inte. Tidigare i höstas grep polisen en person med koppling till högerextremism som samlat på sig 500 kilo högexplosivt sprängmedel.

Det faktum att vi vet att terrorattentat med stor sannolikhet kommer att inträffa och att ett öppet samhälle inte kan hejda all terror, betyder inte att man inte kan skydda sig. Det är en felsyn att det finns en motsättning mellan öppna och demokratiska samhällen och effektiv terrorbekämpning. Demokratierna har en lång historia av att bekämpa terrorn och vi gör det med stor framgång också i dag.

Det är viktigt att minnas att Röda brigaderna i Italien och Röda arméfraktionen i Västtyskland på 1970 och 1980-talen var mycket farliga, mycket blodiga och slog mot centrala samhällsfunktioner som domstolar, medier, politiker och näringsliv. Demokratierna slog tillbaka, bit för bit och på olika plan. De tyska och italienska samhällena mobiliserade polisiärt, juridiskt men också intellektuellt.

Vänstervåldet hade stöd av breda kretsar, men deras idéer bemöttes och bekämpades.

Utmaningen från den islamistiska terrorn är i många avseenden lik den som kom från kommunismen under efterkrigstiden och kräver samma typ av konfrontation.

•Vi måste öka de militära insatserna för att pressa tillbaka terrorgrupper i Mellanöstern. Just nu är IS i Syrien och Irak mest aktuell, men al Qaida är en fortsatt en farlig fiende.

•De militära och civila underrättelsetjänsterna måste bejakas och det internationella samarbetet dem emellan intensifieras. Övervakning ska inte missbrukas, men inte heller misstänkliggöras. Att kunna avlyssna telefoner och internet är bokstavligen livsavgörande för att kunna hejda terrordåd. Utan dessa verktyg hade tiden efter 11/9 varit långt blodigare än den hittills har varit. Det ligger i sakens natur att sådant som inte händer inte blir stora nyheter, men det är en stor och förhoppningsfull nyhet att så många terrordåd har förhindrats.

•Lagarna mot terrorresor måste skärpas. Europa bidrar för närvarande med fler personer som slåss för IS än som slåss emot. Detta skamliga förhållande gäller i hög grad Sverige som fortsatt släpar efter i sin lagstiftning. Regeringen har lovat att kriminalisera terrorresor och förslaget får inte dröja mer.

•Idén om kalifatet och det heliga kriget måste möta hårdare och kunnigt motstånd. Den våldsbejakande islamismens världsbild är mörk och kan tyckas bisarr, men det är nazismens också. Det är inte muslimernas sak att sköta den intellektuella renhållningen, det är allas ansvar. Detta är en europeisk idékamp. Unga män och kvinnor som funderar på att döda för sin Gud ska inte förminskas till marginaliserade individer som lider av brist på integration, utan bemötas kraftfullt och deras idéer måste fördömas i skolor, tidningar och av centrala politiker.

Vårt försvar för det öppna samhället är inte bara att gå vidare och låtsas som att terrorn inte påverkar oss. Vi måste och kan också försvara demokrati och öppenhet med de verktyg vi har. Demokratierna är överlägsna i styrka, använd den.