Att våga ta beslut

Idag får Umeå kommun skarp kritik av Krister Olsson; Balticgruppen. Jag kan dela hans frustration, även om vi inte varit överens om allt, (exempelvis var badet skulle placeras). Det mesta har en tendens att dras i längbänk i Umeå. Är det inte bostadsområden så är det vägfrågor så är det järnvägsdragningar. Och självklart ska allt överklagas i absurdum även om slaget redan är förlorat för den som överklagar. I den mån det är politikens fel ska vi naturligtvis ta itu med det.

Som inflyttad öviksbo slås jag av skillnader i attityder. När jag åker ned och besöker släkt och vänner är det snarare regel än undantag att Umeå tråkas för att vi ska göra allt så svårt, och av någon anledning måste överklaga allt som går att överklaga. Dessvärre ligger det något i den betraktelsen. I Övik är det full fart framåt som gäller. Och det märks på vilken positiv stämning som finns bland öviksborna (numera). Det har inte alltid varit så.

Åter till Umeå. Hanteringen av Baltics planer för Ugglan och Strömpilen är snudd på skandal. Det har vi också debatterat mycket inom politiken. Det mest uppenbara är turerna kring Ugglan, men även utökningen av handelsytor på Strömpilen har haft en tendens att fastna i den kommunala byråkratin och beslutsprocessen. Nu verkar det ha lossnat och det är på tiden. Självklart ska vi applådera dem som vill utveckla handeln i vår kommun.

Det finns heller inget försvar för varför projektet Staden mellan broarna egentligen ska behöva ta så himla lång tid att komma till skott med. Projektet ska ju inte, precis som Olsson konstaterar i VK-artikeln, stå och falla med badet. Att äventyrsbadet blev en så viktig beståndsdel i planerna för kajen förvånade många, inte minst mig själv. Men placeringen av bad i Umeå skulle kunnat avgöras redan i januari 2006 för då var allt underlagsmaterial färdigt. Det var då vi i (m) sa nej till bad på kajen. Trots det dröjde det till januari 2007 (!) innan partierna förmådde samla sig till ett beslut i frågan. Som bekant så skrinlades då planerna på ett bad på kajen formellt. Där försvann ett helt år till ingen nytta för projektet. Och nu har det snart gått ett halvår sen dess…..

Balticgruppen är en mycket viktig och värdefull aktör i Umeå. Det kommer dom förhoppningsvis vara också i framtiden. Vi skulle behöva fler aktörer som Baltic. Sen kanske vi inte alltid landar i exakt samma slutsatser – konstigt vore väl det. Men då är det än viktigare med snabba och tydliga besked från de politiska partierna om vad som gäller. Åt vilket håll man vill dra.

Tydlighet, klara mål och en förmåga att faktiskt våga ta beslut – utan långbänkar! – är A och O för en kommun som vill fortsätta växa. Här är det dags för en nystart i vår kommun.