Anders Ågren

Sista mötet, Ön och rödgrön-allians

På förmiddagen har jag sista mötet för året på Stadshuset, och därefter blir det lite juluppehåll från vardagspolitiken.

Det blev för övrigt en bra avslutning när vi igår hade 2008-års sista kommunfullmäktigesammanträde varvid en stor majoritet sade ja till förslaget om att bygga bostäder på Ön. Jag är fullständigt övertygad om att det kommer bli en av Sveriges mest attraktiva bostadsområden när planerna har blivit förverkligade. En stad i stark tillväxt måste också kunna erbjuda bostäder i de bästa lägena. Det kommer vi nu att få möjlighet till.

Avslutningsvis hade jag i dagens VK en debattartikel införd apropå att socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern numera har bildat en rödgrön allians. Jag bifogar den nedan:

Äntligen är alternativen tydliga i svensk politik!

Efter månader av vad som bäst kan liknas vid politikens version av "Ensam mamma söker" så fick till slut vänsterpartiet napp i sökandet av politisk partner. På bara några månader tvingades Mona Sahlin bryta löftet om att bilda ett långsiktigt samarbete med miljöpartiet fram till år 2020. Nu deklareras det stolt från samma Sahlin att en röst på socialdemokraterna är en röst på vänsterpartiet. En röst på socialdemokraterna är numera även en röst för Lars Ohly som finans-, EU- eller försvarsminister eller något annat lika verklighetsfrämmande.

Med den kursändringen blev det definitivt sista spiken i kistan för den socialdemokratiska förnyelseprocessen. Skolan skulle prioritera kunskap. Jobbavdragets första två steg skulle få vara kvar. Någon sorts valfrihet i vården skulle bli framtidens melodi. På en historisk presskonferens försvann plötsligt alla möjligheter till förnyelse inom (s).

Hur kan man tala om kunskapsskola och vårdval i ena ögonblicket och binda sig för koalitionsregering med vänsterns flum- och monopolkramare i nästa? Bara för att nämna några stötestenar för det nya rödgröna samarbetet. Kvar återstår ett helt stenbrott av frågor som väljarna måste få svar på innan nästa val.

För att nämna några av de trätoämnen som väljarna förtjänar svar på går det att börja med skatterna. Ska skatterna för dem som tjänar 17~000 kr eller mer höjas mycket eller chockhöjas? Skatten på bensin – hur mycket vill de rödgröna höja bensinskatten? Är det miljöpartiets förslag om höjt bensinpris till 30 kr per liter som gäller? Hur ställer sig de rödgröna till EU-samarbetet? Vänstern vill som bekant lämna det samarbete som ger Sverige möjlighet att förändra och påverka europeisk politik. Hur blir det med försvaret – ska Sverige ens försvaras med de rödgröna? Samtliga tre partier tävlar i deras budgetförslag om att minska resurserna till försvaret. Eller hur ställer sig de rödgröna från att ändra kurs från den nyligen inslagna arbetslinjen tillbaka till den tidigare socialdemokratiska bidragslinjen? Frågorna är många och svaren saknas.

Samtidigt är det välkommet att Sverige har fått ett politiskt alternativ även på vänsterkanten. Nu finns det ett oppositionsalternativ som kan ställas till svars för den politik de vill bedriva. Nu kan väljarna kräva svar av Mona Sahlin om vad hon egentligen vill driva för politik. Där har det ju tidigare varit pinsamt tyst.

Anders Ågren
Förbundsordförande
Moderaterna i Västerbotten