Anders Ågren

Bråket på Östra m.m.

Är lite sent ute med bloggskrivandet idag, så det blir några snabba rader.

Kan konstatera att bråken mellan olika etniska grupperingar på Östra fortsätter, även om det tydligen är ungdomar som inte går på skolan som också kommer dit och bråkar. Igår var det återigen många inblandade – denna gång beväpnade med bl.a. batong och träpåkar enligt tidningsuppgifter. Jag är i likhet med många andra mycket bekymrad över situationen. Det var inte länge sedan jag tog upp frågan i fullmäktige och då fick vi beskedet att man skulle anta en handlingsplan för att komma tillrätta med situationen. Hoppas bara att de åtgärderna som då aviserades är tillräckliga. En av åtgärderna var att sprida ut de aktuella grupperna på olika skolor. Viktigt att samarbetet också fungerar mellan skola, sociala, polis m.fl. Men av uttalanden från polisen om att detta är ‘en neverending story’ kan man dra slutsatsen att problemen lär hålla i sig ytterligare en tid, oavsett vilka åtgärder som nu sätts in. Det är oroande.

Något helt annat. Var går gränsen för när man är ungdom? Den tanken slog mig när jag på morgonen lästa om gårdagens husockupation som genomfördes av en grupp ungdomar i Umeå. Kravet från ungdomarna var att de ville ha ett s.k. Allaktivitetshus, där de kunde vara och få bestämma själva över verksamheten. Jag går nu inte in i själva sakfrågan. MEN. I en intervju med en av husockupanterna framkommer så att han snart ska fylla 30 år…. Hmm. Ungdom?