Tamara Spiric och vänsterpartiet i Umeå vill mäta talartiden och se hur den fördelas i fullmäktige mellan män och kvinnor. Vänsterpartiets misstanke är att männen pratar längre tid i talarstolen. Tydligen anser också vänsterpartiet att ju längre tid en folkvald står i talarstolen, desto mäktigare är den personen.
(Den inställningen kan förvisso förklara varför debatter urartar och vissa talare förlänger debatterna och mer eller mindre ockuperar talarstolen – och inte sällan är det företrädare för….ja just det, vänsterpartiet.)
I en artikel i VF idag är både jag och Britt-Marie Lövgren (FP) intervjuad och jag delar Britt-Maries uppfattning att klimatet i fullmäktige inte skiljer sig mellan kvinnor och män – däremot är det stundtals ett hett debattklimat men det är inte kopplat till vilket kön debattörerna har. Visst används s.k. härskartekniker av några politiker men även där kan vi som är med konstatera att de som gör sig skyldiga till det är såväl manliga som kvinnliga politiker. Om (V) vill mäta talartid borde de inte behöva skriva en motion – det är ju bara att sitta där med tidtagarur eller klocka. Varje mobiltelefon har ju numera tidtagning om inte annat. Det kan vänstern börja med redan nästa sammanträde.
Allvarligt. Kvinnor och män som är folkvalda ledamöter i fullmäktige har faktiskt exakt samma möjligheter att göra sin röst hörd. Ingen tildelas mer eller mindre talartid p.g.a. kön.
Själv tycker jag att vi borde fokusera på VIKTIGA jämställdhetsfrågor, som hur vi ska kunna få ned de höga sjuktalen som finns i kvinnodominerade yrken. Eller hur vi ska få upp lönerna inom desamma. Och hur de med låga inkomster, oftast kvinnor, ska kunna behålla mer av sin lön efter skatt. Och att ingen ska kunna lönediskrimineras p.g.a. sitt kön.
Men jag är ju å andra sidan moderat.