Norrland behöver en storstad!

I dagens Norrbottens-Kuriren var det en intressant artikel som bl.a. handlade om att Norrbotten fortsätter att tappa befolkning. I artikeln skrivs det om att människor lämnar glesbygden och bosätter sig i storstäder – och att det är en global trend som även präglar Sverige. Då spelar det ingen roll att det sker tunga investeringar i regionen och att arbetstillfällena ökar för närvarande. Människorna flyttar ändå bort från glesbygd till städerna.

I Västerbotten blev det däremot en befolkningsökning år 2010, varav Umeå står för det allra mesta även om också Vännäs ökade. Men det räcker inte.

En professor blev intervjuad NK-artikeln och han konstaterade att norra Sverige lider brist på stora städer, och att inte ens Umeå kvalificerar sig till titeln och att Umeå "knappt har näsan över vattenytan – det behövs mellan 150.000-200.000 invånare."

Precis.

Det är därför jag gång på gång kommer tillbaka till behovet av fortsatt befolkningstillväxt i Umeå. Konkurrensen är stenhård mellan regionerna och vi måste växa MER för att Norrland ska ha en chans i framtiden och inte vara dömda till en borttynande tillvaro.

Men det är positivt att fler och fler inser vikten av att Norrland måste få en riktig storstad. Som av en händelse skrev jag om Umeås behov att bli mer storstad för några veckor sedan.

 

Norrland behöver en storstad!

I dagens Norrbottens-Kuriren var det en intressant artikel som bl.a. handlade om att Norrbotten fortsätter att tappa befolkning. I artikeln skrivs det om att människor lämnar glesbygden och bosätter sig i storstäder – och att det är en global trend som även präglar Sverige. Då spelar det ingen roll att det sker tunga investeringar i regionen och att arbetstillfällena ökar för närvarande. Människorna flyttar ändå bort från glesbygd till städerna.

I Västerbotten blev det däremot en befolkningsökning år 2010, varav Umeå står för det allra mesta även om också Vännäs ökade. Men det räcker inte.

En professor blev intervjuad NK-artikeln och han konstaterade att norra Sverige lider brist på stora städer, och att inte ens Umeå kvalificerar sig till titeln och att Umeå "knappt har näsan över vattenytan – det behövs mellan 150.000-200.000 invånare."

Precis.

Det är därför jag gång på gång kommer tillbaka till behovet av fortsatt befolkningstillväxt i Umeå. Konkurrensen är stenhård mellan regionerna och vi måste växa MER för att Norrland ska ha en chans i framtiden och inte vara dömda till en borttynande tillvaro.

Men det är positivt att fler och fler inser vikten av att Norrland måste få en riktig storstad. Som av en händelse skrev jag om Umeås behov att bli mer storstad för några veckor sedan.

 

Mer företagsvänligt Umeå växer snabbare

Debattartikel införd i dagens VK, skriven av oss fyra Alliansgruppledare.

 

Umeå behöver bli ännu mer företagsvänligt för att kunna växa!

I en ledare konstaterar Ola Nordebo VK (1/2) att det är i kärva tider som Umeå vanligen växer som mest. Men för att vår stad ska kunna fortsätta växa på sikt, oavsett det råder låg- eller högkonjunktur, krävs ett bättre företagsklimat och en politik som fokuserar på goda tillväxtmöjligheter.

Under förra året ökade befolkningen med 1400 personer och vid årsskiftet 2010/2011 var invånarantalet 115.500 personer. Värt att notera är att det flyttade hit ca 7000 personer under 2010 – men ändå har befolkningen ”bara” ökat med ca 1400 personer (SCB). En stor andel människor, det brukar ligga omkring 6000 personer, väljer varje år att flytta ifrån Umeå. En uppenbar anledning till detta är avsaknaden av tillräckligt goda jobb- och karriärmöjligheter. De söker sig till andra delar av landet istället, och kanske t.o.m. utomlands för att förverkliga sina drömmar. Att få en större andel av dessa ”utflyttare” att vilja och kunna bo kvar i Umeå är en av de största utmaningarna som vi står inför.

Umeå ska fortsätta växa.  Därigenom stärks Umeåregionens ställning i förhållande till övriga landet, men det förutsätter ett bättre företagsklimat. Att Umeå som en tillväxtstad fortsätter att hamna på dåliga placeringar i olika sorters rankingar är allvarligt. Umeå har under det senaste året fallit i svenskt näringslivs rankning av företagsklimat till plats 187. År 2009 rankades Umeå på plats 167, vår kommun har således tappat 20 platser och det är en bekymmersam förändring. I Nyföretagarbarometern från Nyföretagarcentrum hamnar kommunen bara på plats 83 i och det är något som också signalerar behovet av förändring. Allianspartiernas ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller såväl företagsklimat som bildandet av nya företag.

Ytterligare satsningar behövs på befintliga företagsinkubatorer och teknikparker. Här finns en stor potential att öka antalet nya företag. Liknande satsningar har gjorts i exempelvis Linköping och Luleå. Umeå och Linköping är ungefär lika stora städer med ungefär lika stora universitet. De respektive teknikparkerna startade ungefär samtidigt. Medan Umeås Science Park har 43 bolag med omkring 300 anställda, har Linköpings teknikpark 235 bolag och totalt 6100 anställda. Trots att de startades samtidigt. Helt uppenbart finns det en jättepotential genom ytterligare satsningar i denna riktning.

Runt om i landet prövas nu också möjligheten för privata företag att ”utmana” kommunal verksamhet på upphandling – även kallad utmaningsrätt. Idag är det 22 kommuner som har infört den här möjligheten och ytterligare 10 kommuner är på gång. Utmaningsrätten fungerar som sådan att den som vill bedriva en verksamhet åt kommunen på entreprenad – privata företag eller kommunanställd personal som vill ha en annan driftsform – har rätt att utmana den kommunala verksamheten genom en konkret upphandling. Syftet med utmaningsrätten är att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, såväl kostnads- som kvalitetsmässigt. Den största vinsten är att anställda och företag kan bidra till att verksamheten utvecklas på ett ännu bättre sätt.

Umeå kommuns planberedskap måste förbättras för att erbjuda attraktiva markområden till företag som vill etablera sig i Umeå eller utöka redan befintlig verksamhet. Tillväxten hämmas av för få intressanta och lediga markområden dit företag kan söka sig för att starta.

En annan tillväxtfråga är kommunalskatten. Skatten i Umeå är omkring två kronor högre än på andra håll. Detta utan att det kan påvisas någon egentligt bättre kvalitet i verksamheten. Kommunens personal är tyvärr fortfarande sjukskriven i betydligt högre omfattning än i jämförbara kommuner.

Att ha högre skatt än jämförbara kommuner är skadligt för Umeå på både kort och lång sikt. Höga skatter leder till lägre tillväxt, ekonomisk ineffektivitet och högre arbetslöshet. Med en kommunalskatt som ligger flera kronor högre än i exempelvis Stockholmsområdet, andra universitetsstäder och andra jämförbara kommuner, är det självklart att det blir svårare att konkurrera beträffande personalrekryteringar, studenttillskottet och människors välstånd. För den enskilde umebon rör det sig om många tusenlappar per år och på en livstid rör det sig om flera hundra tusen kronor.

Det finns fortfarande mycket kvar att göra i Umeå för att nå vår vision om att det ska vara enkelt, utvecklande och lönsamt att starta och driva företag i Umeå. Med ett gott företagsklimat kan en kommun erbjuda fler arbetstillfällen och på så sätt växa på riktigt!

Anders Ågren,
Kommunalråd (M)

Britt-Marie Lövgren,
Gruppledare (FP)

Mattias Larsson,
Gruppledare (C)

Veronika Kerr

gruppledare (KD)

Storstaden i norr

Debattartikel som är publicerad i dagens VK.

Umeå måste bli mer storstad!

Umeå fortsätter växa befolkningsmässigt och för oss som tror på tillväxt är detta synnerligen positivt. Norrland behöver en stark tillväxtmetropol. Vår uttalade ambition måste vara att Umeå skall vara ett kraftcentrum för tillväxt. Storstaden i norr.

Därför är också diskussioner kring byggande och planeringen av staden mycket central för Umeås utveckling under kommande decennier. En fråga som ständigt är högaktuell är hur den framtida staden skall byggas. Högt eller lågt? Tätt eller glest? För den historieintresserade är det känt att dessa debatter funnits i Umeå under flera generationer umebor. En genomläsning av praktverket ”Umeå stads historia 1888-1972” visar att planeringsdiskussioner ständigt avlöst varandra. Att det blir en rejäl debatt kring planer och projekt som Staden mellan broarna, höga hus, byggande på Ön och annat är inte anmärkningsvärt utan följer tvärtom en gammal tradition i vår stad.

I stadsbyggnadsfrågor delar jag i stora delar den uppfattning som bl.a. VK:s ledarskribent Ola Nordebo vid tidigare tillfälle anfört, senast i en krönika den 11/12 2010. Han argumenterade med glöd för att bygga högre, bygga tätare, bygga iögonfallande och erbjuda en utpräglat urban miljö i Umeå. Nordebo formulerade i krönikan det många umebor anser.

Den synen på stadsbyggnad delas också av oss moderater. I valet 2010 gick vi till val på att program som bl.a. förespråkade att vi ska ”bygga stad” i Umeå. En stor del av den kommande befolkningstillväxten ska ske i de centrala stadsdelarna, vilket innebär en förtätning av centrum genom att vi tillåter högre hushöjder liksom att kompletteringsbygga nya kvarter och bättre utnyttja marken. Ju fler som bor centralt, desto bättre för miljön eftersom det innebär ett minskat bilberoende. Vi måste också möta människors efterfrågan att vilja bo i attraktiva områden, gärna utmed Umeälven. Öbackastrand är ett positivt exempel på senare år. Ön och Lundåkern är exempel på kommande områden. Men att bygga storstad innebär ett stort ansvar att också värna det offentliga rummets kvaliteter och parker, skapa mötesplatser och uppmuntra höga ambitioner beträffande arkitektur i byggandet och en blandning av gammalt och nytt.

Det förslag till fördjupad översiktsplan som fullmäktige kommer att ta beslut om under 2011, uppfyller i många avseenden dessa ambitioner. Det är en efterlängtad uppdatering av översiktsplanen för de centrala stadsdelarna, som därmed kommer att underlätta för dem som har ambition att förtäta centrum och bygga högre där så bedöms lämpligt. Det kommer också underlätta och möjliggöra ambitiösa och spännande stadsutvecklingsprojekt i framtiden.

Byggandet av staden står dock inte i motsats till att fortsätta utveckla våra kommundelar. Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska också växa och utvecklas. Umeås kommundelar erbjuder en attraktiv livsmiljö och utgör ett viktigt fortsatt område för ett växande Umeå.

Men målsättningen för Umeå måste vara att ta upp konkurrensen med de större städerna i söder och börja spela i en högre division. Exempelvis så väljer ca 6000 umebor att flytta från Umeå varje år. Många av dessa flyttar söderut. Tänk om vi lyckades behålla en större del av dessa människor i Umeå – genom att kunna erbjuda jobb, goda karriärmöjligheter och attraktiva bostadsområden.

Umeå ska erbjuda en modern urban miljö där människor kan förverkliga sina livsprojekt. Människor söker sig till människor. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag etablerar sig här, vi kommer få en jobbtillväxt och det leder till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden och tillåter nya satsningar på skola, äldreomsorg, fritid och kultur. En stad i norr med det bästa utbudet av kultur, nöjen, handel, uteliv, möjligheter till shopping etc.

Norrland behöver en stark tillväxtmotor – vissa kallar det för huvudstad – och självfallet ska vi axla den rollen. Den moderata visionen är att Umeå ska vara den överlägset starkast lysande stjärnan i norr. En stad i ständig förändring och tillväxt, där man inte slår sig till ro utan fortsätter mot nya utmaningar. Där överklagningar har ersatts av nybyggaranda. Vi vill se en stad med storstadskvaliteter och samtidigt nära till naturen. Universitet, näringsliv och det offentliga i stark samverkan.

De vägval vi gör i byggandet av staden är ett av de mest strategiskt viktiga beslut vi kommer att fatta. Låt oss gå framåt och bygga storstaden i norr!

Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå
 

Tillväxtens geografi

Umeå fortsätter växa befolkningsmässigt och för oss som tror på tillväxt är detta naturligtvis mycket positivt. Umeå är nu uppe i 114 075 invånare, och förra årets ökning stannade på 1347 personer.

Låt oss genast slå fast att storleken spelar roll. Norrland behöver en stark tillväxtmotor, som också har förmågan att dra till sig nödvändiga infrastruktursatsningar, företagsetableringar och annat.
 
I rapporten ”Tillväxtens geografi” som publicerades av Kommunförbundet år 2004 konstaterar man ett väldigt tydligt samband mellan storlek och tillväxt. Fundamenta talar också för fortsatt geografisk koncentration av boende, företag och arbetsplatser. Stora stadsregioner blir större och global konkurrens handlar i växande utsträckning om konkurrens mellan stora stadsregioner. Såväl hushåll som företag attraheras till större geografiska marknader då mångfalden av resurser, utbildning och tjänster är större där än i mindre regioner med små lokala marknader.
 
Människor söker sig till människor. Ju fler umebor, desto attraktivare blir det att flytta hit. Det bildas alltså ett självförstärkande samspel. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag kommer att etablera sig här, vi kommer få se en kraftig jobbtillväxt och det leder i sin tur till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden.
 
Allt hänger ihop och påverkas positivt just av storleken på befolkningen.