Umeå kommun var tidigt ute med att erbjuda eget val inom hemtjänst och sedan 2010 har vi lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten. Att fokusera på kvalitet är en självklarhet och vi vet med säkerhet att brukarnas behov tillgodoses bättre samtidigt som nöjdheten har ökat.
Kundnöjdheten inom hemtjänsten som helhet ligger på över 90 procent i Umeå. 54 procent av de som har rätt till hemtjänst väljer någon av de privata aktörerna. Utöver den kommunala hemtjänsten erbjuder numera 10 privata hemtjänstföretag sina tjänster. Denna valfrihet höll på att krossas av S och V år 2019, men en majoritet i KF stoppade deras initiativ att avskaffa LOV inom hemtjänsten.
Men fortfarande får de privata hemtjänstföretagen betydligt lägre ersättning än den kommunala, vilket strider mot lagstiftningens intentioner.
LOV-systemet i Umeå ska garantera likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla utförare, såväl de privata hemtjänstföretagen som den kommunala hemtjänsten. Därför vill vi uppdra till Äldrenämnden samt Individ- och familjenämnden att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor.
Idag behandlas motionen från våra fyra borgerliga partier om att säkerställa LOV i Umeå – även i praktiken. Detta förutsätter konkurrensneutralitet och transparens.
Ge de privata hemtjänstföretagen samma förutsättningar som den kommunala hemtjänsten!
Idag har vi kommunfullmäktige, och en av de första punkterna på dagordningen är min interpellation gällande företagsklimatet i Umeå. Oavsett vilken ranking vi tittar på, så hamnar Umeå kommun högst mediokert till.
Där måste vi få till en ändring.
Bifogar interpellationen nedan.
Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):
Är du nöjd med företagsklimatet i Umeå?
Nu har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterat sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat – Offentliga jämförelser: Företagsklimat 2020 – där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året.
Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien.
Umeå kommun hamnar på plats 133 av sammanlagt 181 kommuner som ingått i undersökningen. Det är en försämring med sju placeringar jämfört med året innan. Bland kommuner med över 40 000 invånare, så ligger Umeå på plats 51 av 60 kommuner.
Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.
Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:
Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i SKR:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?
Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att förbättra situationen?
I torsdags presenterade vi från de fyra borgerliga partierna i Umeå 19 olika uppdrag inför budgetfullmäktige i juni.
Ett av uppdragen är att fortsätta avyttra delar av det kommunala bostadsbolaget AB Bostadens bestånd: “Möjliggör ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd genom att avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd.”
Vi anser att det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden har en central roll att spela, när det gäller nyproduktion av hyresrätter. AB Bostaden har idag en dominerande andel – omkring 45 procent – av hyresrättsbeståndet i Umeå.
Vi vill successivt avyttra ytterligare delar av fastighetsbeståndet för att möjliggöra dels ökade underhållsinsatser, dels ökad nyproduktion. AB Bostaden står inför stora utmaningar trots tidigare genomförd avyttring – ökad takt av nyproduktion men framförallt gällande ett stort upprustningsbehov av miljonprogrammet, vilket kräver kapitaltillskott. Fortsatt avyttring av Bostadens bestånd är därför en nödvändighet för att skapa utrymme för renoveringar och nybyggnationer. Det minskar samtidigt Bostadens dominerande roll på marknaden och släpper in fler förvaltande aktörer som kan dra sitt strå till stacken avseende nyproduktion av hyreslägenheter.
Det var välkommet att vi tillsammans med Socialdemokraterna under 2017 kunde enas om en avyttring av 8 procent av beståendet till Heimstaden: 1 601 lägenheter på Mariehem och Carlshem för ca 1,1 miljarder kr.
Tio bostadsbolag var då intresserade att lägga bud, så det visar vilka goda möjligheter som ändå finns för att fortsätta en sådan politik.
Idag är det Veterandagen den 29 maj – en dag att hedra och tacka våra svenska veteraner för deras insatser! Sedan beslut i maj 2017 dessutom allmän flaggdag i Sverige. Det är viktigt att de svenska veteranernas insatser uppmärksammas och synliggörs för den bredare allmänheten.
Sverige har en lång tradition av att delta i internationella – militära eller civila – humanitära operationer runt om i vår värld. I olika oroshärdar har Sveriges genom åren ca 100 000 veteraner ofta varit skillnaden mellan liv och död, ibland med deras egna liv som insats.
För sina insatser förtjänar alla dessa veteraner, militära som civila, hela nationens största tacksamhet och respekt!
Igår presenterade Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna 19 gemensamma uppdrag inför Umeås budgetfullmäktige i juni.
Ett av dessa gäller hur man ska kunna åtgärda osund konkurrens.
Idag bedriver många kommuner och regioner affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden. Företagare i Umeå har ofta påtalat detta som ett bekymmer. I rankingen från Svenskt Näringsliv från föregående år så hamnade Umeå kommun riktigt illa till. När det gäller området ”konkurrens från kommunen”, så hamnade Umeå kommun på plats 278 av landets 290 kommuner. När de lokala företagarna tillfrågas, så placerar sig Umeå alltså nästan sämst i landet.
Sedan är det så att alla kanske inte vill eller orkar ta strid mot kommunen. Antalet anmälda ärenden är få. För några år sedan införde kommunen en funktion där företagare kunde anmäla osund konkurrens och för två år sedan gjordes insatser för att synliggöra funktionen. Listan med väckta ärenden omfattar bara fyra fall sedan 2019. Däribland ersättningen till de privata hemtjänstföretagen och hyresnivån för TC/Umeå Folkets Hus.
Snedvriden konkurrens skadar den enskilde näringsidkaren men är även skadligt för företagsklimatet som sådant. Våra fyra borgerliga partier har upprepade gånger föreslagit att kommunfullmäktige borde besluta att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Samt att Umeå kommun skyndsamt ska återkomma med förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens. Senaste röstades vårt förslag ned i oktober 2020.
Det finns faktiskt ingen anledning att sitta och avvakta tills företag hör av sig med en konkret anmälan. Vi vet att det finns en stark kritik mot Umeå kommun gällande förekomsten av osund konkurrens. Umeå kommun kan därför vara proaktiv och själva genomföra en noggrann genomlysning av all kommunal verksamhet.
År 2007 beslutade vi om att detta skulle genomföras i tämligen bred politisk enighet i Umeå kommun: Våra fyra borgerliga partier tillsammans med S och MP. Såväl kartläggning av snedvriden konkurrens som att återkomma med förslag på hur det skulle kunna åtgärdas.
Men det har nu gått 14 år sedan dess. Det är hög tid att göra en genomlysning igen och beslut borde kunna tas i bred enighet även denna gång.
Tidigare under förmiddagen har våra fyra borgerliga partier i Umeå skickat ut nedanstående pressmeddelande.
Pressmeddelande
De borgerliga partierna i Umeå presenterar 19 gemensamma förslag inför budgetfullmäktige
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i Umeå presenterade idag gemensamma budgetuppdrag inför det kommande budgetfullmäktigemötet. De gemensamma uppdragen präglas av en vilja att ge individer mer frihet, stärka företagsklimatet i kommunen samt sätta kvalitet före aktör i kommunens verksamhet.
– Umeå behöver maktskifte! Det finns ett alternativ till det rödgröna styret i kommunen, och vi lägger vi fram de här gemensamma uppdragen för att visa en tydlig färdriktning för ett borgerligt Umeå, säger Anders Ågren, kommunalråd (M).
De fyra partierna kommer liksom tidigare att lägga fram separata budgetförslag, vilket är ett sätt att ge möjlighet för de olika partierna att profilera sig med sina hjärtefrågor.
År efter år hamnar Umeå kommun alldeles för långt ner i Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimat. Det signalerar att det finns ett behov av förändring. Det gångna året har också visat att kommunen behöver göra betydligt mer för näringslivet. Därför föreslår Alliansen bland annat att kommunstyrelsen ska se över vilka tillfälliga stöd som getts under coronapandemin som kan göras permanenta.
Allianspartierna vill också möta det växande intresset från umeborna att upptäcka kommunen, därför föreslår de bland annat att det ska tas fram mål för utveckling av befintliga och nya områden för friluftsliv och rekreation.
– Umeå växer och förtätas, därför ser vi ett behov av ytterligare mål för utveckling av gröna områden. Vi tror också att umeborna, och de som reser hit, även efter pandemin kommer att vara intresserade av friluftsliv och rekreation i närområdet, säger Mattias Larsson, gruppledare för Centerpartiet.
På området kommunal effektivisering finns flera förslag. De fyra partierna vill bland annat konkurrensutsätta både badverksamheten samt delar av städ- och IT-funktionerna.
– Kommunal effektivisering handlar om att få ut mer av varje skattekrona, det betyder också att det nödvändigtvis inte måste vara kommunen som utför all verksamhet. Vi har tidigare fått igenom Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten, och där fungerar det utmärkt med annan verksamhetsutövare än kommunen, det tror vi gäller på fler områden, säger Björn Kjellsson, vice gruppledare för Liberalerna.
De borgerliga partierna håller valfrihet för enskilda individer högt, även inom välfärden. Äldreomsorgen ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet och självbestämmande. Idag brottas äldreomsorgen med problemet att personal har bristande kunskaper i svenska vilket riskerar patientsäkerheten.
– Det ska vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att hjälpa. Därför vill vi att kommunen inför språktester i svenska vid anställning i äldreomsorgen. Det handlar i grunden om respekt för de som behöver hjälp, förutsättningar för en värdig äldreomsorg och det handlar om patientsäkerhet, säger Veronica Kerr, gruppledare för Kristdemokraterna.
Allianspartiernas 19 gemensamma uppdrag
Tillväxt och företagande
1. Uppdra till byggnadsnämnden, individ- och familjenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och äldrenämnden att införa efterhandsdebitering på all myndighetsutövning för att säkerställa förutsägbarhet gentemot privatpersoner och enskilda företag.
2. Uppdra till kommunstyrelsen att se över vilka av de tillfälliga stöd som getts till näringslivet under Corona-pandemin som kan göras permanenta.
3. Inför utmaningsrätt inom kommunal verksamhet, vilket innebär att enskilt drivna företag kan utmana kommunal verksamhet för upphandling.
4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Kommunen ska skyndsamt ge förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens.
5. Möjliggör ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd genom att avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd.
Skola och fritid
6. Inför ett obligatoriskt och aktivt val av skola samt ett skolpengssystem i Umeå som beslutas av kommunfullmäktige.
7. Inför en elevhälsogaranti i skolan – garanterad kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
8. Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden i uppdrag att stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten.
9. Uppdra till tekniska nämnden och fritidsnämnden att ta fram mål för utveckling av befintliga och nya områden för friluftsliv och rekreation.
10. Uppdra till kommunstyrelsen och fritidsnämnden att skapa förutsättningar för dels en privat byggd och driven gästhamn i centrala Umeå, dels ställplatser för husbilar och husvagnar på lämplig plats.
Omsorg
11. Skapa större fokus på kvalitet och öka valfriheten för brukarna genom att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet.
12. Kommunfullmäktige ger äldrenämnden samt individ- och familjenämnden i uppdrag att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor.
13. Att kommunen inför språktest vid anställning av personal inom hemtjänst och äldreomsorg för att säkerställa nödvändiga kunskaper i det svenska språket.
14. Logopeder ska anlitas inom omsorgen som en kompetenshöjande resurs för personalen och för att säkerställa att personer med sväljsvårigheter får rätt vård.
Kommunal effektivisering
15. Återinför en form av köp/sälj-modellen för att bland annat reducera kommunens lokalkostnader.
16. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att konkurrensutsätta driften av nämndens badverksamhet.
17. Uppdra till tekniska nämnden att möjliggöra konkurrensutsättning av delar av kommunens städ- och IT-funktioner.
18. Uppdra till kommunstyrelsen att samla och analysera erfarenheter från nya och förändrade arbetsformer inom kommunkoncernens verksamheter som en följd av pandemin. Resultatet ska ligga till grund för förslag till förändrade arbetsformer som kan vidareutvecklas och permanentas.
19. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en nämndsgemensam samordning av digitala system för ökad säkerhet och minskade kostnader.
Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå har Sverige rört sig från ett land med lite skjutningar till ett land som nu befinner sig i toppen av skjutningar med dödligt våld i Europa.
Den utvecklingen finns inte i något annat land i Europa, utan är unik för Sverige. Sverige har flyttats från botten till högt upp på listan över de länder i Europa där dödsskjutningar är vanligast. Mellan 2014 och 2017 var det bara Kroatien som hade högre nivåer, visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå. Sverige är enda landet i Europa där dödsskjutningarna har ökat sedan år 2000.
Det är bråttom att ta tag i dessa frågor. Sverige behöver maktskifte i valet 2022. Sverige behöver en ny regering som kan leda Sverige i rätt riktning.
Frågor om brottslighet och otrygghet ligger nu högt på den politiska dagordningen, såväl nationellt som lokalt. Det är bra. Men fina högtidstal och nya målsättningar faller platt till marken, om det inte åtföljs av åtgärder.
För några år sedan uppmärksammade Moderaterna de varningar som fanns, gällande tendenser till social oro i vissa områden i Umeå: våldsbrottslighet, utpressning, bilbränder, bilstölder, knarkhandel. Ungdomar som rekryterades av äldre brottslingar till kriminalitet och ökad risk för religiös radikalisering. Vi anklagades då för att ”svartmåla” och att allt handlade om att ”vinna röster genom att sprida skräck och oro”. Trots att alla i ansvarig position i Umeå kommun visste att vi hade rätt.
Problemen har inte minskat sedan dess, men numera har debatten tagit en annan vändning. Nu erkänner de flesta läget och talar om hur vi ska motverka brottslighet och otrygghet. Det är ett välkommet uppvaknande. Men fortfarande vill det rödgröna styret i Umeå inte vidta nödvändiga åtgärder.
Under föregående år hade fullmäktige kunnat ta beslut om en rad konkreta åtgärder för att öka tryggheten för umeåborna. Moderaternas förslag för att öka tryggheten i kommunen var många, däribland:
– Inför kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser i kommunen, i områden och på platser där Polisen inte har satt upp kamerabevakning.
– Anställ/anlita kommunala ordningsvakter som ska arbeta trygghetsskapande runt om i Umeå.
– Ta initiativ till fler trygghetsavtal, liknande det som tecknats för Ålidhem centrum.
– Inför flexibla busstopp, ett arbetssätt i kollektivtrafiken där passagerare ska kunna få stiga av mellan busshållplatser, för att öka tryggheten.
– Ta fram ett strategi‐ och åtgärdsprogram för att inte något barn ska behöva växa upp i hederskultur.
– Utred och kartlägg förekomsten av hot och våld på Umeås grundskolor, samt ta fram konkreta förslag på hur tryggheten på Umeå grundskolor kan öka.
– Polisanmäl alla brott på skoltid eller i anslutning till skoldagen.
– Kontakta Polisen för ett samarbete gällande att hitta narkotika på skolorna, där narkotikahundar kan användas.
– Inför frivilliga slumpvisa drogtester på Umeås gymnasieskolor som en del i skolans förebyggande arbete.
Endast på en punkt, gällande nya trygghetsavtal, verkade Socialdemokraterna och Miljöpartiet vara beredd att agera.
Trots goda insatser från både Umeå kommun och Polisen har nämligen problemen fortsatt. Vi ser det på många håll. En sak som är bekymrande är den otrygghet som kvinnor i Umeå upplever. Ca 40 procent väljer – ibland eller ofta – att avstå från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad. Cirka 5 procent av männen uppger samma svar. Siffrorna ligger i nivå med riksgenomsnittet.
När kommuninvånarna inte vågar röra sig fritt på gator och torg måste kommunen agera. Det är uppenbart att de insatser som har gjorts har inte varit tillräckliga och att det krävs ytterligare åtgärder.
I Socialdemokraterna och Miljöpartiets budget för 2021 lyfte de fram att Umeå ska växa tryggt och säkert. Gällande de förbyggande satsningarna råder också politisk enighet sedan tidigare. Men dessa åtgärder är inte tillräckliga.
Vi vill att Umeå ska vara en trygg kommun för alla. Till skillnad från de styrande partierna har Moderaterna förslag på konkreta åtgärder för att öka tryggheten i Umeå. I samband med fullmäktige i juni kommer alla partier att få möjlighet att ta ställning igen.
300 000 svenskar äger och vårdar idag sin egen skog till nytta för sig själva, samhället och miljön. Många familjer har brukat och byggt upp skogen över flera generationer.
Nu föreslår regeringens skogsutredning att staten ska kunna tvångsöverta skogen från tusentals skogsägare och familjer, eftersom JÖK-partierna verkar tro att myndigheter är bättre lämpade att ta hand om skogen än familjerna själva. Detta trots att familjerna ofta vårdat sin egen skog i över hundra år, vilket är anledningen till att den totala mängden skogen i Sverige växer.
Moderaterna vill stoppa statens övertagande av skogen som föreslås i skogsutredningen som regeringen beställt. Vi vill att och litar på att människor själva kan äga och vårda skogen.
