Det krävs tydliga prioriteringar i budgeten för Umeå kommun. Umeå behöver mer av liberal och konservativ politik!
Några av de moderata förslagen: ✅ Mer resurser till äldreomsorgen ✅ Kraftiga satsningar på grundskolan ✅ Sänkt kommunalskatt ✅ Besparingar på kulturens område, exempelvis avveckling av stödet till Guitars och Kvinnohistoriskt museum ✅ Hårdare kontroller av försörjningsstöd ✅ Fortsatt avyttring av delar av AB Bostadens fastighetsbestånd ✅ Värnande av valfrihet inom välfärden ✅ Bättre företagsklimat, genom bl.a. avveckling av osund konkurrens ✅ Kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser ✅ Kommunala ordningsvakter för ökad trygghet
Umeå behöver en politisk högersväng. Det krävs tydliga prioriteringar och ett tydligt ledarskap i Umeå kommun!
Imorgon, måndag, är det dags för oppositionspartierna i Umeå att presentera sina respektive budgetförslag för Umeå kommun år 2021. Vi sammanträder först med kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott kl. 14.30, därefter sammanträde med kommunstyrelsen kl. 15.00. Sedan i tisdags vet vi hur det styrande S/MP-budgetförslaget ser ut – imorgon kommer de olika oppositionspartiernas svar. Moderaterna offentliggör sitt förslag under förmiddagen, och jag återkommer såklart med uppgifter även här på bloggen.
Men en sak kan jag bjuda på redan nu – framsidan på vårt M-budgetförslag:
Tillväxt, välfärd och trygghet-
för både stad och landsbygd!
Innehållet i dokumentet återkommer jag till imorgon. På återhörande!
Umeå behöver mer av borgerlig politik. Umeå behöver politiker och partier som har förmågan att prioritera och hushålla med skattebetalarnas pengar. Som förmår satsa på kärnverksamheten, däribland skolan och äldreomsorgen, värna ett tryggt Umeå och dämpa kostnadsutvecklingen i övrigt.
På måndag presenterar Moderaterna vårt budgetförslag för Umeå kommun år 2021.
Företagen i Umeå och deras 33 748 anställda bidrar tillsammans med omkring 9,3 miljarder i skatt till det offentliga varje år. Om alla företag med minst en anställd i Umeå skulle anställa en person till genererar det skatteintäkter som motsvarar 2882 förskoleplatser och 771 gymnasielärare. Samtidigt har 12 procent av företagarna i Umeå någon gång övervägt att flytta sitt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat (Svenskt Näringsliv, maj 2020).
Förutsägbarhet,
långsiktighet och tydlighet är tre nycklar till ett starkare företagsklimat. De
privata företagen är grunden för att kommuner och regioner i nästa led ska
kunna satsa pengar på välfärden. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska
etablera sig och människor ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Umeå
framstå som det mest attraktiva alternativet.
I
Svenskt Näringslivs kommunranking erhåller Umeå kommun dåliga placeringar år
efter år. En av landets högsta kommunalskatter, konkurrens från kommunen
gentemot privata näringslivet, service och bemötande samt negativ attityd bland
politiker till företagande är sådant som sticker ut. Umeå kommun ökade förvisso 27
placeringar år 2020 till plats 167 av landets 290 kommuner.
I
undersökningen som SKR gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2019 – hamnar Umeå kommun
på plats 126 av de sammanlagt 173 kommuner som ingått i rankingen. Bland
kommuner med över 40 000 invånare, så är Umeå på plats 50 av 62 kommuner. Detta
duger naturligtvis inte.
SKR:s
öppna jämförelser om företagsklimat redovisar resultaten från Insikt – en
kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot
företag. Företagare får i undersökningen bedöma kommunernas service på sex
myndighetsområden: brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd,
livsmedelskontroll samt serveringstillstånd. Undersökningen genomförs bland
företagare som haft ett ärende inom ett eller flera av dessa myndighetsområden.
Vi ser förvisso för Umeå kommun en förbättring i resultatet från 66 till 71
gällande NKI Totalt mellan åren 2018 och 2019. Det är positivt, men inte
tillräckligt. Detta understryker och bekräftar bara vad Moderaterna under lång
tid påtalat i Umeå.
Det
finns mycket att göra inom den egna kommunala organisationen, för att förbättra
service och dialog med de lokala företagarna. Inom exempelvis
näringslivsavdelningen på Umeå kommun finns det hög kompetens, ett brett
engagemang och en stark förståelse för företagandets villkor. Men tyvärr är
denna insikt inte lika påtagligt närvarande i exakt alla delar av Umeå kommuns
olika verksamheter. Ett växande Umeå är i behov av växande och framgångsrika
företag – små-, medelstora- och stora företag – som genom arbetstillfällen och
skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. 4 av 5 nya jobb
skapas i småföretag. Detta måste tydligt återspeglas i den lokala
kommunpolitiken för ett bättre företagsklimat. För att nå kommunens tillväxtmål
krävs cirka 35 000 nya arbetstillfällen, främst inom tjänstesektorn.
Moderaternas
ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det
gäller företagsklimat. När
lokala företagare får frågan om vad som borde förbättras är de främsta svaren (presenterad
maj 2020): Ökad förståelse från politiker och tjänstemän (50%), snabbare
handläggning (46%), bättre dialog med kommunen (45%), fler bostäder (44%), förbättrad
kommunal upphandling (37%). Således åtgärder vi till stor del själva råder över
inom kommunen.
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i Umeå har idag presenterat elva gemensamma förslag inför det kommande budgetfullmäktigesammanträdet. Sedan tidigare är det känt att våra fyra partierna lägger separata budgetförslag, i syfte att tydligt kunna profilera respektive partier. Men på flera viktiga områden råder naturligtvis samsyn.
Ett pressmeddelande skickades ut för några timmar sedan, och jag passar på att lägga upp våra gemensamma uppdragsförslag nedan:
Gemensamma uppdrag Alliansen
1. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag på hur Umeå kommun kan införa Rättviksmodellen för att förbättra förutsättningarna för framgångsrikt företagande i kommunen och därigenom öka tillväxten.
2. Inför utmaningsrätt inom kommunal verksamhet, vilket innebär att enskilt drivna företag kan utmana kommunal verksamhet för upphandling.
3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Kommunen ska skyndsamt ge förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens.
4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.
5. Inför ett obligatoriskt och aktivt val av skola samt ett skolpengssystem i Umeå som beslutas av kommunfullmäktige.
6. Inför en elevhälsogaranti i skolan – garanterad kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
7. Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden i uppdrag att stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten.
8. Skapa större fokus på kvalitet och öka valfriheten för brukarna genom att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet.
9. Kommunfullmäktige ger äldrenämnden samt individ- och familjenämnden i uppdrag att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor.
10. Återinför en form av köp/sälj-modellen för att bland annat reducera kommunens lokalkostnader.
11. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att konkurrensutsätta driften av nämndens badverksamhet.
Även svåra problem går att lösa om kloka människor bestämmer sig för att göra det. Och om man samlar de bästa idéerna från hela landet. Sverige behöver ett maktskifte. Håller du med?
Moderaternas höstkampanj fortsätter. Ikväll kampanj på Ersboda och Ersmark!
I Umeå inleddes också ett nytt kapitel i lokalpolitiken, då tidigare S-toppen Christer Lindvall – som för en månad sedan meddelade att han gått med i Moderaterna – nu för första gången är ute och kampanjar för Moderaterna och maktskifte.
Lindvall har varit en av Umeås kändaste socialdemokratiska profiler, heltidspolitiker i 16 år, har varit ordförande i Umeå Arbetarkommun och ordförande i den lokala Ersboda S-förening.
Vi är glada att ha med oss Lindvall i arbetet för Moderaterna och Lag och ordning.
Sverige behöver maktskifte. Umeå behöver maktskifte.
Välkommen att bli medlem!
Swisha: 100 kronor till 123 336 00 70, uppge namn och personnummer. Eller gå in på moderaterna.se och följ anvisningarna.
I lördagens VK skriver jag och MUF:s distriktsordförande Joline Göttfert om Moderaternas åtgärdspaket för att motverka ungdomsbrottsligheten. Läggs även upp här.
Åtgärdspaket mot ungdomsbrottsligheten
Den grova brottsligheten sprider sig nedåt i åldrarna och det kräver tydligare reaktioner från samhällets sida. Socialtjänsten, polisen och andra myndigheter måste samverka för att brottsförebyggande åtgärder sätts in tidigt när unga begår brott.
Moderaterna föreslår därför ett omfattande åtgärdspaket för att komma tillrätta med ungdomskriminaliteten.
1. Socialtjänsten ska lägga mer kraft på förebyggande arbete
Det är viktigt att tidigt fånga upp barn och unga som riskerar att fara illa eller dras in i kriminella kretsar. Det handlar om fältarbete i skolan, på fritidsgården och i bostadsområdet. För att kommunerna ska göra det till en integrerad del av verksamheten föreslår M att Socialtjänstens brottsförebyggande uppdrag ska förtydligas i socialtjänstlagen.
2. Nationellt no entry-program för unga som är i riskzonen
Det är viktigt att fånga upp ungdomar i riskzonen och förhindra att de blir gängkriminella. No entry-programmet bör samla föräldrar, skolan och samtliga relevanta myndigheter för att stoppa en påbörjad kriminell karriär.
3. Undanröj sekretesshinder mellan polis och socialtjänst
2013 ändrades lagstiftningen för att skapa bättre förutsättningar för socialtjänsten att lämna uppgifter till polisen som rör personer under 21 år. Men Polisen vittnar alltjämt om hur sekretessreglerna begränsar dem. Sekretesslagstiftningen bör ändras. All relevant information ska kunna delas med Polisen när syftet är att förebygga eller utreda ungdomsbrottslighet.
4. Fler brottsaktiva unga måste omhändertas med stöd av LVU
Unga som misstänks för allvarliga brott måste i högre grad omhändertas enligt LVU. Det är inte lika ingripande som häktning och därför bör det alltid väljas i fall där den unge inte behöver ha särskilda restriktioner. För att åstadkomma fler omhändertaganden behöver lagen ses över. Vidare bör staten ta en större del av ansvaret för lagens tillämpning.
5. En ny huvudregel: förbud mot LVU i egna hemmet
I dag är det möjligt med vård enligt LVU i hemmet efter medgivande av socialnämnden, men granskningar visar att det i många fall fungerar dåligt. Regelverket bör förtydligas för att begränsa möjligheterna till LVU i hemmet.
6. Staten ska bära en del av kostnaderna för LVU
En anledning till att LVU används för sällan är de kostnader som ett omhändertagande innebär för kommunen. För att möjliggöra fler omhändertaganden enligt LVU bör staten ersätta kommunernas kostnader för omhändertaganden som sker på grund av brottslig verksamhet.
7. Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella
En ny enhet inrättas inom Kriminalvården för att hantera unga 15-18 år som begått allvarliga våldsbrott eller andra grova brott. Enheten ska ansvara för vissa ungdomspåföljder, t.ex. ungdomsvård och ungdomstjänst. Unga som begått allvarliga brott blir då statens snarare än kommunernas ansvar.
8. Sänkt gräns för häktning av unga och fler särskilda ungdomshäkten
Idag finns möjlighet att häkta ungdomar 15-18 år som misstänks för allvarliga brott, men det används sällan. Det kan finnas starka skäl för att i större utsträckning häkta unga personer som begått grova brott. Särskilt om personen sannolikt fortsätter att begå brott på fri fot, eller kan försvåra en pågående brottsutredning.
9. Skärp straffen för rån och ta bort ungdomsrabatten för personer över 18 år
Höj straffet för rån till lägst ett år och sex månader. Sluta särbehandla personer i åldern 18–21 år straffrättsligt genom en straffrabatt. Den generella straffrabatten för 18–21 år tas bort helt.
10. Sänkt straffmyndighetsålder
Straffmyndighetsåldern är 15 år. Samtidigt har antalet unga under 15 år som misstänkts för våldsbrott ökat med 40 procent sedan 2015. Unga under 15 år som begår grova brott kan inte dömas till någon påföljd. Det utnyttjas av kriminella gäng. Sänkt straffmyndighetsålder skulle göra det svårare att rekrytera unga till organiserad brottslighet.
Den ökande ungdomskriminaliteten i Sverige måste tas på allvar. Den måste leda till tydliga åtgärder.
Igår släpptes årets upplaga av Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Det är de värsta resultaten sedan mätningarna startade 2006.
Det är en allvarlig läsning. Utvecklingen i vårt land går åt fel håll och vi måste få en regering som tar frågan om lag och ordning på allvar.
Otryggheten och oron för brott har generellt ökat. Mest ökar oron bland unga män, där bland annat oro för att utsättas för personrån ökat tydligt. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2020 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar varje år. Andelen som känner oro över brottsligheten i samhället har ökat från 43 procent 2019 till 47 procent 2020, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna startade. Särskilt bland unga män 16–19 år, har oron ökat de senaste åren. Till exempel oro för personrån som ökat från 11 procent 2017 till 19 procent 2020, och oro över brottsligheten som bland unga män ökat från 22 till 32 procent under samma tidsperiod.
