Månad: februari 2013

Ny skatteunderlagsprognos från SKL

Publicerat den av Anders Ågren

Igår presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en ny skatteunderlagsprognos och i ett cirkulär även budgteförutsättningar för åren 2013-2016. Sådant som i nästa steg är av intresse när kommuner och landsting ska arbeta med kommande års budgetförslag.

I senaste prognosen ser det något ljusare ut än i december. Positiva signaler från svensk ekonomi och omvärlden gör att SKL:s ekonomer gör bedömningen att det börjar ljusna för svensk ekonomi. Skatteintäkterna beräknas nu öka något snabbare än den föregående prognosen visade.

 

Bedömningen är att BNP ökar 1,4 procent 2013. Det är något högre än 2012, men arbetslösheten stiger ytterligare något under 2013. Först i början av 2014 kan man tala om en mer påtaglig förbättring av arbetsmarknadsläget.

Däremot kan vi konstatera att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis bra under 2013 – kommunsektorns skatteintäkter ökar i prognosen från SKL med 3 miljarder kronor jämfört med tidigare bedömning.

Helhetsbedömningen för sektorn är följande: kommunerna går mot ett överskott på 8,2 miljader kr år 2013, och landstingen på ett överskott på 3 miljarder. Sektorn som helhet går alltså mot ett överskott för 2013 på 11,2 miljarder kr.

Det ser alltså lite bättre ut, men en prognos är en prognos. Det finns många osäkerhetsmoment. Vi har lärt oss att det kan svänga snabbt.

M: Storsatsning på lärarna!

Publicerat den av Anders Ågren

Nya moderaterna håller på att se över politiken inom en rad områden inför partistämman hösten 2013. En del i detta är att se över skolpolitiken.

Jag är mycket glad att moderaterna nu flyttar fram positionerna på det utbildningspolitiska området. Tidigare betyg, storsatsning på lärarna och extra stöd för den som behöver det är några av förslagen i den rapport som tas fram under ledning av Tomas Tobé, som intervjuas i inslaget ovan.

Mer kan du läsa på vår hemsida.

Kvinnohistoriskt museum ska inte vara Vänsterpartiets lekplats!

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK kan vi läsa att den ansvariga projektledaren för det Kvinnohistoriska museum som är tänkt att finnas i Kulturväven, har sagt upp sig.

Det här är mycket allvarligt.

 

Charlotta Gustafsson skriver enligt uppgift i sin motivering bl.a. att det varit svårt att undvika en tydlig politisk styrning kopplat till vänsterpartiets gruppledare Tamara Spiric, som också är ordförande i den politiska styrgruppen.

Om det är sant så riskeras härmed hela projektet.

Vi moderater stod bakom den ursprungliga uppgörelsen i kommunfullmäktige om att Kulturväven bl.a. skulle innehålla ett nytt Kvinnohistoriskt museum. Med tiden har projektet svällt, och Vänsterpartiet har drivit igenom en nästan fördubbling av driftskostnaderna jmf med hur det ursprungligen var tänkt. Både Folkpartiet och Kristdemokraterna har hoppat av uppgörelsen i fullmäktige sedan tidigare. Vid senaste styrgruppsmötet så reserverade sig Moderaterna ensamt, när majoriteten valde dyraste vägvalet i en enskild fråga. Parallellt har de senaste året farhågorna vuxit om att det Kvinnohistoriska muséet håller på att utvecklas till "Vänsterpartiets kvinnohistoriska museum."

Så kan vi inte ha det. Om Tamara Spiric med politiska pekpinnar försöker styra innehållet i ett MUSEUM, så att det ska passa VÄNSTERPARTIETS ideologiska idéer, kommer inte moderaterna längre att vara med.

Då kan de 8 miljonerna som är avsatta i kommunes budget för detta projekt användas till betydligt bättre saker, än som lekplats för Vänsterpartiets ledande politiker.

Vi moderater kommer återkomma i frågan inom kort. Kanske läge att ta en längre paus i projektet, både med hänvisning till den uppkomna situationen och att Umeå kommuns ekonomi drastiskt har försämrats jämfört med när ursprungsbeslutet togs.

Det finns resursbehov både inom äldreomsorgen och inom förskolan, för att ta två närliggande exempel. Det är betydligt mer viktigt.

Välfärd och arbete hänger ihop!

Publicerat den av Anders Ågren

Den här insändaren fick jag publicerad i gårdagens Folkbladet, apropå lördagens nyhet att MP vill återinföra friåret och minska arbetstiden, och jag kopplar det till den lokala debatten där S i Umeå vill införa sextimmars arbetsdag. De har glömt att välfärden bygger på att människor arbetar.
 

Välfärd och arbete hänger ihop!

I helgen fick vi höra att Miljöpartiet vill återinföra friåret och dessutom minska arbetstiden. Arbetsföra människor ska alltså få särskilt betalt för att vara lediga från jobbet under en längre period, samtidigt som övriga tydligen ska minska arbetstiden. Liknande tokigheter har vi hört i den lokala debatten i Umeå, men då är det socialdemokraterna som stått för dumheterna. MP, S och V passar på så vis bra ihop. De har missat en viktig sak: arbete och välfärd hör ihop!

Sedan valet 2010 styr Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Umeå. Parallellt har S gått åt vänster i den praktiska politiken. De propagerar t.ex. för införande av sex timmars arbetsdag. Det är högst oansvarigt, men det anknyter till den politik som kännetecknar både miljöpartiet och vänsterpartiet.

Moderaterna står för arbetslinjen. Arbete och välfärd hänger ihop, om nu Socialdemokraterna i Umeå har glömt denna koppling. Vi måste fokusera på att skapa förutsättningar för att fler jobb ska kunna växa fram, såväl nationellt som i Umeå. Fler jobb, märk väl. För mig och moderaterna är det viktigt att värna välfärden och trygga pensionerna. Detta kräver att fler arbetar. Detta kräver tillväxt, fler företag och även fler som jobbar inom den offentliga sektorn. Den demografiska utvecklingen tvingar fram att fler måste jobba för att Sverige ska kunna behålla dagens välfärd. Lösningen är inte att dela på de befintliga jobben.

S,V,MP-politiken med minskad arbetstid hotar inte bara den gemensamma välfärden utan kommer också leda till en rejäl standardsänkning för löntagarna. Hur mycket ska alla löner sänkas med för att finansiera kalaset? 30%? 25%? 20%?

Moderaterna och övriga allianspartier står för det ekonomiskt ansvarsfulla alternativet, som också är en garant för välfärden. Välfärd bygger på arbete. Socialdemokraterna tävlar tyvärr med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om vem som kan lova mest, till alla, utan att behöva finansiera kalaset. S i Umeå vill att människor jobbar mindre. Moderaternas främsta mål är däremot full sysselsättning.

Anders Ågren, kommunalråd (M)
Umeå

Från dagens presskonferens i Umeå om Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

Pressmeddelande från Norrbotniabanan AB med anledning av att presskonferens har hållits i Umeå

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning.

– Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB.

Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.

– Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmlund. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor.

Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen.

Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.

– Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren.

– Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort.

Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.

Det är andra gången som Norrbotniabanan AB går in med en ansökan om planeringspengar för sträckan Umeå-Dåva. Men förra året valde regeringen att inte stödja ansökan med skälen att sträckningen inte fanns med i den nationella transportplanen och att man var rädd för att föregå miljöprövningen. I år har lagen om byggande av järnväg förändrats med möjligheter att gå vidare med planeringen till och med järnvägsplanen där banans exakta dragning föreslås, innan miljöprövningen. Vidare pågår också arbetet med den nya åtgärdsplanen som sträcker sig fram till år 2025 och det finns goda chanser att sträckningen skulle kunna prioriteras.

– Vi fortsätter med full kraft att få igenom bygget av Norrbotniabanan, fortsätter Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB, en sträckning som kommer att öka i volym mellan 20-36% fram till 2030 men som inte ens klarar en 5 % ökning. Denna brist måste åtgärdas å det snarast, avslutar Andersson.

Medverkande under mötet
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Lennart Holmlund, Kommunalråd Umeå.
Anders Ågren, Kommunalråd Umeå.
 

Från dagens presskonferens i Umeå om Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

Pressmeddelande från Norrbotniabanan AB med anledning av att presskonferens har hållits i Umeå

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning.

– Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB.

Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.

– Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmlund. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor.

Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen.

Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.

– Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren.

– Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort.

Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.

Det är andra gången som Norrbotniabanan AB går in med en ansökan om planeringspengar för sträckan Umeå-Dåva. Men förra året valde regeringen att inte stödja ansökan med skälen att sträckningen inte fanns med i den nationella transportplanen och att man var rädd för att föregå miljöprövningen. I år har lagen om byggande av järnväg förändrats med möjligheter att gå vidare med planeringen till och med järnvägsplanen där banans exakta dragning föreslås, innan miljöprövningen. Vidare pågår också arbetet med den nya åtgärdsplanen som sträcker sig fram till år 2025 och det finns goda chanser att sträckningen skulle kunna prioriteras.

– Vi fortsätter med full kraft att få igenom bygget av Norrbotniabanan, fortsätter Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB, en sträckning som kommer att öka i volym mellan 20-36% fram till 2030 men som inte ens klarar en 5 % ökning. Denna brist måste åtgärdas å det snarast, avslutar Andersson.

Medverkande under mötet
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Lennart Holmlund, Kommunalråd Umeå.
Anders Ågren, Kommunalråd Umeå.
 

Arbetet fortsätter, både om Kvarken och Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

bild

Igår träffade vi infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M), där vi från Umeå kommuns sida lyfte fram ett antal viktiga frågor, däribland Kvarkentrafiken och hur vi ska trygga den långsiktigt. En huvudfråga var naturligtvis den EU-ansökan som håller på att tas fram, där vi hoppas att den svenska staten ställer sig positiv.

Som framgår av dagens tidningar fick vi inga besked på den punkten, vilket inte heller var förväntat. Det fungerar inte på det sättet. Besked kommer tidigast i mars då de från svenska statens sida gör en samlad bedömning av alla ansökningar som inkommit. Men alla var nöjda med träffen. Vi fick tillfälle att gå igenom de projekt som vi jobbar med i Umeå.

Nu fortsätter arbetet!

Idag väntar presskonferens om att Norrbotniabanan AB, där bl.a. Umeå kommun är delägare, ansöker om Ten-T medel för att komma igång med järnvägsplanen för den första etappen. Pressinbjudan bifogas nedan:

INBJUDAN TILL PRESSKONFERENS

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnar Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning. Kostnaden för planeringsarbetet kommer, om ansökan godkänns, att delas mellan Norrbotniabanan AB och TEN-T medel.

Med anledning av ansökan bjuder Norrbotniabanan AB in till en presskonferens på Umeå kommun.

Tid: 10.00, 12:e februari

Lokal: Selen, Stadshuset, Umeå kommun


Medverkande:
Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB
Lennart Holmlund och Anders Ågren kommunalråd Umeå kommun
Tomas Sikström Nordic Logistic Center
Isabella Forsgren Planeringschef, Umeå kommun

Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen.


Kontaktpersoner:
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21

Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10

Bakgrundsfakta

Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
– ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform

– tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet

Norrbotniabanegruppen
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, näringslivet samt EU. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.

Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.

Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren
Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan,

Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar.

Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.

Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.

För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.

Infrastrukturministern besöker Västerbotten idag

Publicerat den av Anders Ågren

Idag kommer infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd till Västerbotten (fotot ovan är från ett tidigare tillfälle, vid moderaternas länsförbundsordförandekonferens i Stockholm). Hon inleder besöket i Lycksele, därefter vidare via Vännäsby till Umeå. Ikväll blir det sedan en särskild information kring infrastrukturpropositionen med efterföljande middag på länsresidenset .

Det är ett välkommet besök på många sätt.

Vi har en rad frågor att diskutera. Jag kommer att delta i överläggningarna från Umeå kommuns sida, tillsammans med Holmlund och ett antal tjänstemän. Huvudpunkten för vårt möte är förbindelsen över Kvarken och färjetrafiken, hur vi kan trygga och stärka stråket mellan Vasa och Umeå som just ett transportstråk. I detta sammanhang var det glädjande läsning i dagens VK, där vi kan se att färjetrafiken redan blivit en succé. Men vi vill se ett tydligare svenskt engagemang från statlig nivå.

Detta blir dock senare idag. Först väntar möte med de ledande företrädarna för Alliansen i Umeå.