Månad: augusti 2012

I Umeå är vi överens om att bygga "mer stad"

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK finns en artikel där det varnas för att Umeå fortsätter breda ut sig ytmässigt, att staden inte utnyttjar tomma centrala tomter för bebyggelse etc. Synpunkterna är korrekta och jag har på morgonen skrivit ihop en insändare på det temat som jag skickat in.

Den 29 augusti förra året antog vi nya översiktsplaner för Umeå och de centrala stadsdelarna. Det innebar att nya möjligheter öppnade sig att bygga tätt, bygga högt, bygga stad. Så vi är inne på den linje som företrädarna för Arkitekthögskolan talar om. I bred politisk enighet dessutom.  Jag klipper nedan in det anförande jag den dagen höll från kommunfullmäktiges talarstol:

 

Anförande, Nya översiktsplaner: Umeå och de centrala stadsdelarna

Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

Det känns mycket bra att stå här idag och yrka bifall till förslaget till ny fördjupad översiktsplan, både fördjupningen för Umeå och fördjupningen för de centrala stadsdelarna.

Efter fyra års arbete (samråd, utställningar etc) tar kommunfullmäktige beslut kring två mycket strategiskt viktiga översiktsplanedokument. Med dessa planeringsdokument ger vi de planmässiga förutsättningarna för byggandet av storstaden i Norrland. Sedan är det annat – inte minst andra aktörer i formen av investerare, företag, nuvarande invånare, framtida invånare, ja även kommande politiska beslut! , som påverkar om det blir verklighet. Men nu får vi de planmässiga möjligheterna, som tidigare delvis varit ett hinder för att bygga staden Umeå.

Umeå har under lång tid lidit av en i många delar inaktuell översiktsplan, vilket har försvårat byggandet i kommunen och försenat många intressanta stadsutvecklingsprojekt. Ni som var med förr vet att vi moderater hade en mycket kunnig ledamot, Ingemar Dalgård, som återkommande lyfte frågan om behovet av en ny ÖPL. Den nuvarande är ju från 1998. Han skrev en motion år 2003 som krävde både revidering av nuvarande och aktualitetsprövning av ÖPL-98, men den besvarades.

Men efter beslutet år 2006, med efterföljande politiska direktiv 2007, om att ta fram nya fördjupningar, som innefattar de områden där den absoluta merparten av Umeås tillväxt sker, så kan vi idag äntligen gå till beslut. De återstående områdena skall aktualitetsprövas vid fullmäktigesammanträdet i september.

Som representant för moderaterna är jag mycket nöjd – och stolt – över resultatet.

Översiktsplanernas utgångspunkt är att planera för en hållbar tillväxt, med ambitionen att kunna växa till 200 000 invånare senaste år 2050. I planeringsdokumenten drar vi politiskt upp riktlinjerna för kommunens framtids utveckling och tillväxt. Här hanteras strategiska frågor som bostadsbebyggelse, handel och service, trafikstrategi, parkeringstrategi, infrastruktur, kulturmiljöer, grönstråk etc. För företag och investerare är det en styrka att veta att det råder politisk enighet om praktiskt taget alla stora planeringsfrågor – oavsett om Umeå styrs av socialdemokraterna/vänsterpartiet eller Alliansen i framtiden så vet man långsiktigt vad som kommer att gälla.

I november 2007 väckte moderaterna en Fråga i fullmäktige om inte Umeå i själva verket hade för låga tillväxtambitioner. Samma höst hade jag själv väckt tanken om att Umeå behövde en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi. I en debatt med Lennart Holmlund (S) föreslog jag ett nytt utmanande befolkningsmål: 200.000 invånare senast år 2050. Jag är glad att vi fann enighet kring detta och efter några års debatt med andra politiska partier är det nu glädjande att se alla politiska partier har slutit upp bakom Umeå befolkningsmässiga tillväxtambitioner. Det är en styrka.

Med dagens beslut ser vi ett paradigmskifte i planeringen av Umeå. Vi öppnar upp för en storstad i Norrland. I Umeå kommer vi i de centrala stadsdelarna bygga högt, bygga tätt – helt enkelt : BYGGA STAD!

En stor del av den kommande befolkningstillväxten förväntas ske i de centrala stadsdelarna, vilket innebär en förtätning av centrum genom att vi tillåter högre hushöjder liksom att kompletteringsbygga nya kvarter och bättre utnyttja marken. Tillkommande bebyggelse ska i stor utsträckning samlas inom fem kilometer från centrum. Ju fler som bor centralt, desto bättre för miljön eftersom det innebär ett minskat bilberoende. Vi måste också möta människors efterfrågan att vilja bo i attraktiva områden, gärna utmed Umeälven. Öbackastrand är ett positivt exempel på senare år. Planerna för Ön är ett annat närliggande exempel. Avsikten är att fördubbla antalet boende i de centrala stadsdelarna.

Men att bygga storstad innebär ett stort ansvar att också värna det offentliga rummets kvaliteter och parker, skapa mötesplatser och uppmuntra höga ambitioner beträffande arkitektur i byggandet. Nya stadskvarter fogas till de gamla och ger spännande kontraster mellan gammalt och nytt. Ju mer stad vi bygger, desto viktigare blir det att vårda våra parker och grönområden. Dessa är viktiga för att åstadkomma en attraktiv livsmiljö, och vi också måste bli bättre på att utnyttja närheten till just Umeälven.

Byggandet av staden står dock inte i motsats till att fortsätta utveckla våra kommundelar. Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska också växa och utvecklas. Kommundelarna liksom ett antal byar utmed kollektivtrafikstråk kommer ha goda möjligheter till fortsatt tillväxt, vilket är viktigt inte minst som underlag till att behålla och utveckla skolor och service i närområdet.

Umeå ska erbjuda en modern urban miljö där människor kan förverkliga sina livsprojekt. Människor söker sig till människor. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag etablerar sig här, vi kommer få en jobbtillväxt och det leder till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden och tillåter nya satsningar på skola, äldreomsorg, fritid och kultur. En stad i norr med det bästa utbudet av högre utbildning, kultur, nöjen, handel, uteliv, möjligheter till shopping etc. En stad, med goda och snabba kommunikationer ut i världen inte minst tack vare flyget och järnvägen.

Från moderat sida har vi ett avvikande yrkande, och det gäller handeln. Vi anser inte att politikerna ska ägna sig åt konsekvensanalyser för handeln, beträffande livsmedelsetableringar över 1000 kvadrat. Det är upp till konsumenterna att avgöra om etableringar är lyckade eller ej. Vi gör bedömningar utifrån trafiksituation, buller, utsläpp etc om det är lämpligt – men inte utifrån konkurrensbedömningar. Konkurrens är bra för handeln. Där är alla umebor som själva avgör var de ska handla.

Yrkar bifall till vårt yrkande från kommunstyrelsen. Detta är dock en i sammanhanget en liten detalj.

Det är fundamentalt viktigt med en uppdaterad planering för vår kommun. En uppdaterad planering är ju faktiskt ett verktyg för att undanröja onödig byråkrati och krångel, som annars riskerar att allvarligt försena och försvåra i olika kommunala ärenden.

De nya översiktsplanedokumenten innebär ett paradigmskifte för planeringen av Umeå. Nu möjliggörs byggandet av en storstad i Norrland. Bygg högt, bygg tätt, bygg stad.

Tack för ordet!
 

 

I Umeå är vi överens om att bygga "mer stad"

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK finns en artikel där det varnas för att Umeå fortsätter breda ut sig ytmässigt, att staden inte utnyttjar tomma centrala tomter för bebyggelse etc. Synpunkterna är korrekta och jag har på morgonen skrivit ihop en insändare på det temat som jag skickat in.

Den 29 augusti förra året antog vi nya översiktsplaner för Umeå och de centrala stadsdelarna. Det innebar att nya möjligheter öppnade sig att bygga tätt, bygga högt, bygga stad. Så vi är inne på den linje som företrädarna för Arkitekthögskolan talar om. I bred politisk enighet dessutom.  Jag klipper nedan in det anförande jag den dagen höll från kommunfullmäktiges talarstol:

 

Anförande, Nya översiktsplaner: Umeå och de centrala stadsdelarna

Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

Det känns mycket bra att stå här idag och yrka bifall till förslaget till ny fördjupad översiktsplan, både fördjupningen för Umeå och fördjupningen för de centrala stadsdelarna.

Efter fyra års arbete (samråd, utställningar etc) tar kommunfullmäktige beslut kring två mycket strategiskt viktiga översiktsplanedokument. Med dessa planeringsdokument ger vi de planmässiga förutsättningarna för byggandet av storstaden i Norrland. Sedan är det annat – inte minst andra aktörer i formen av investerare, företag, nuvarande invånare, framtida invånare, ja även kommande politiska beslut! , som påverkar om det blir verklighet. Men nu får vi de planmässiga möjligheterna, som tidigare delvis varit ett hinder för att bygga staden Umeå.

Umeå har under lång tid lidit av en i många delar inaktuell översiktsplan, vilket har försvårat byggandet i kommunen och försenat många intressanta stadsutvecklingsprojekt. Ni som var med förr vet att vi moderater hade en mycket kunnig ledamot, Ingemar Dalgård, som återkommande lyfte frågan om behovet av en ny ÖPL. Den nuvarande är ju från 1998. Han skrev en motion år 2003 som krävde både revidering av nuvarande och aktualitetsprövning av ÖPL-98, men den besvarades.

Men efter beslutet år 2006, med efterföljande politiska direktiv 2007, om att ta fram nya fördjupningar, som innefattar de områden där den absoluta merparten av Umeås tillväxt sker, så kan vi idag äntligen gå till beslut. De återstående områdena skall aktualitetsprövas vid fullmäktigesammanträdet i september.

Som representant för moderaterna är jag mycket nöjd – och stolt – över resultatet.

Översiktsplanernas utgångspunkt är att planera för en hållbar tillväxt, med ambitionen att kunna växa till 200 000 invånare senaste år 2050. I planeringsdokumenten drar vi politiskt upp riktlinjerna för kommunens framtids utveckling och tillväxt. Här hanteras strategiska frågor som bostadsbebyggelse, handel och service, trafikstrategi, parkeringstrategi, infrastruktur, kulturmiljöer, grönstråk etc. För företag och investerare är det en styrka att veta att det råder politisk enighet om praktiskt taget alla stora planeringsfrågor – oavsett om Umeå styrs av socialdemokraterna/vänsterpartiet eller Alliansen i framtiden så vet man långsiktigt vad som kommer att gälla.

I november 2007 väckte moderaterna en Fråga i fullmäktige om inte Umeå i själva verket hade för låga tillväxtambitioner. Samma höst hade jag själv väckt tanken om att Umeå behövde en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi. I en debatt med Lennart Holmlund (S) föreslog jag ett nytt utmanande befolkningsmål: 200.000 invånare senast år 2050. Jag är glad att vi fann enighet kring detta och efter några års debatt med andra politiska partier är det nu glädjande att se alla politiska partier har slutit upp bakom Umeå befolkningsmässiga tillväxtambitioner. Det är en styrka.

Med dagens beslut ser vi ett paradigmskifte i planeringen av Umeå. Vi öppnar upp för en storstad i Norrland. I Umeå kommer vi i de centrala stadsdelarna bygga högt, bygga tätt – helt enkelt : BYGGA STAD!

En stor del av den kommande befolkningstillväxten förväntas ske i de centrala stadsdelarna, vilket innebär en förtätning av centrum genom att vi tillåter högre hushöjder liksom att kompletteringsbygga nya kvarter och bättre utnyttja marken. Tillkommande bebyggelse ska i stor utsträckning samlas inom fem kilometer från centrum. Ju fler som bor centralt, desto bättre för miljön eftersom det innebär ett minskat bilberoende. Vi måste också möta människors efterfrågan att vilja bo i attraktiva områden, gärna utmed Umeälven. Öbackastrand är ett positivt exempel på senare år. Planerna för Ön är ett annat närliggande exempel. Avsikten är att fördubbla antalet boende i de centrala stadsdelarna.

Men att bygga storstad innebär ett stort ansvar att också värna det offentliga rummets kvaliteter och parker, skapa mötesplatser och uppmuntra höga ambitioner beträffande arkitektur i byggandet. Nya stadskvarter fogas till de gamla och ger spännande kontraster mellan gammalt och nytt. Ju mer stad vi bygger, desto viktigare blir det att vårda våra parker och grönområden. Dessa är viktiga för att åstadkomma en attraktiv livsmiljö, och vi också måste bli bättre på att utnyttja närheten till just Umeälven.

Byggandet av staden står dock inte i motsats till att fortsätta utveckla våra kommundelar. Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska också växa och utvecklas. Kommundelarna liksom ett antal byar utmed kollektivtrafikstråk kommer ha goda möjligheter till fortsatt tillväxt, vilket är viktigt inte minst som underlag till att behålla och utveckla skolor och service i närområdet.

Umeå ska erbjuda en modern urban miljö där människor kan förverkliga sina livsprojekt. Människor söker sig till människor. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag etablerar sig här, vi kommer få en jobbtillväxt och det leder till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden och tillåter nya satsningar på skola, äldreomsorg, fritid och kultur. En stad i norr med det bästa utbudet av högre utbildning, kultur, nöjen, handel, uteliv, möjligheter till shopping etc. En stad, med goda och snabba kommunikationer ut i världen inte minst tack vare flyget och järnvägen.

Från moderat sida har vi ett avvikande yrkande, och det gäller handeln. Vi anser inte att politikerna ska ägna sig åt konsekvensanalyser för handeln, beträffande livsmedelsetableringar över 1000 kvadrat. Det är upp till konsumenterna att avgöra om etableringar är lyckade eller ej. Vi gör bedömningar utifrån trafiksituation, buller, utsläpp etc om det är lämpligt – men inte utifrån konkurrensbedömningar. Konkurrens är bra för handeln. Där är alla umebor som själva avgör var de ska handla.

Yrkar bifall till vårt yrkande från kommunstyrelsen. Detta är dock en i sammanhanget en liten detalj.

Det är fundamentalt viktigt med en uppdaterad planering för vår kommun. En uppdaterad planering är ju faktiskt ett verktyg för att undanröja onödig byråkrati och krångel, som annars riskerar att allvarligt försena och försvåra i olika kommunala ärenden.

De nya översiktsplanedokumenten innebär ett paradigmskifte för planeringen av Umeå. Nu möjliggörs byggandet av en storstad i Norrland. Bygg högt, bygg tätt, bygg stad.

Tack för ordet!
 

 

Samarbete bättre än käbbel

Publicerat den av Anders Ågren

Igår skrev jag om behovet av att sluta bråka i länet om stort som smått, och istället fokusera på att samarbeta. Jag hoppas att fler delar min uppfattning om vad som leder framåt.

I dagens VK, liksom Folkbladet, går det att läsa om Skellefteås synpunkter på Region Västerbotten. Dock har rubrikerna i olika media trissat upp dramatiken, eftersom politikerna i Skellefteå endast tagit beslut om att inleda en dialog med Region Västerbotten om arbetsformer och organisation. Även om intentionen från folkpartiets motionärer helt uppenbart var att Umeå är för dominanta i samarbetet.

Jag välkomnar att vi får en diskussion kring detta, även om det finns flera sidor av myntet. Skulle man välja att prata med politiska företrädare och tjänstemän i Umeå, så är ju uppfattningen att Umeå har för lite inflytande med tanke på att nästan halva länets befolkning bor här.

Men problemet med båda dessa synsätt är att vi inte ska agera som kommunpolitiker i regionförbundet. Vi ska se till hela länets intressen och fler borde anstränga sig för att komma ihåg just detta.

Det råder desutom många missuppfattningar, eller möjligen sprids de medvetet, om att Region Västerbotten sväller och sväller som organisation. Trots att det i grunden handlar om att befintliga tjänster – framförallt stationerade i Umeå – har överförts från länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet i takt med att Region Västerbotten har övertagit dess uppgifter.

Från Moderaterna i Västerbotten anser vi att Region Västerbotten skall vara kvar åtminstone fram t.o.m. valet 2018, då vi i nästa steg eftersträvar bildandet av en större region – en fyrlänslösning i Norrland.

Låt oss nu tillsammans jobba konstruktivt framåt för västerbottningarnas bästa.

 

Samarbete bättre än käbbel

Publicerat den av Anders Ågren

Igår skrev jag om behovet av att sluta bråka i länet om stort som smått, och istället fokusera på att samarbeta. Jag hoppas att fler delar min uppfattning om vad som leder framåt.

I dagens VK, liksom Folkbladet, går det att läsa om Skellefteås synpunkter på Region Västerbotten. Dock har rubrikerna i olika media trissat upp dramatiken, eftersom politikerna i Skellefteå endast tagit beslut om att inleda en dialog med Region Västerbotten om arbetsformer och organisation. Även om intentionen från folkpartiets motionärer helt uppenbart var att Umeå är för dominanta i samarbetet.

Jag välkomnar att vi får en diskussion kring detta, även om det finns flera sidor av myntet. Skulle man välja att prata med politiska företrädare och tjänstemän i Umeå, så är ju uppfattningen att Umeå har för lite inflytande med tanke på att nästan halva länets befolkning bor här.

Men problemet med båda dessa synsätt är att vi inte ska agera som kommunpolitiker i regionförbundet. Vi ska se till hela länets intressen och fler borde anstränga sig för att komma ihåg just detta.

Det råder desutom många missuppfattningar, eller möjligen sprids de medvetet, om att Region Västerbotten sväller och sväller som organisation. Trots att det i grunden handlar om att befintliga tjänster – framförallt stationerade i Umeå – har överförts från länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet i takt med att Region Västerbotten har övertagit dess uppgifter.

Från Moderaterna i Västerbotten anser vi att Region Västerbotten skall vara kvar åtminstone fram t.o.m. valet 2018, då vi i nästa steg eftersträvar bildandet av en större region – en fyrlänslösning i Norrland.

Låt oss nu tillsammans jobba konstruktivt framåt för västerbottningarnas bästa.

 

Synpunkter på förslaget till nya hastighetsgränser E4/E12

Publicerat den av Anders Ågren

I dag har det varit full fart på stadshuset i Umeå, med både sammanträde för kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelens näringslivs- och planeringsutskott.

Bl.a. har vi gett synpunkter till Trafikverket, på deras förslag till hastighetsgränser för E4 och E12, när delar av ringleden invigs den 6 oktober. Flertalet förslag till hastighetsgränser accepterar vi, men vissa vägavnitt är det omotiverat låg hastighet på.

Läs nedan det pressmeddelande vi skickat ut för Umeå kommuns sida:

 

PRESSMEDDELANDE

Kommunen bemöter nya hastighetsgränser på E4/E12

Trafikverket föreslår ändrade hastighetsgränser på E4 och E12 i samband med att norra och östra länken av ringleden runt Umeå blir klara i höst. Kommunen anser i ett remissvar att ändringarna längs E4 är rimliga, men har synpunkter på ändringar av hastighetsgränser längs E12.

I Trafikverkets förslag är det två sträckor längs E4:ans nya sträckning i Umeå kommun som påverkas av ändrade hastighetsgränser:
• Röbäcksdalen/E12–Nydalahöjd, föreslagen hastighetsbegränsning: 80 km/tim. Sträckan har många cirkulationsplatser och en högre hastighet skulle enligt förslaget bland annat ge större miljöpåverkan. Tidigare har sträckan haft både 70 km/tim och 90 km/tim som hastighetsbegränsning.
• Nydalahöjd–Anumark, föreslagen hastighetsbegränsning: 100 km/tim. Tidigare har den södra delen av sträckan haft hastighetsbegränsningen 70 km/tim och den södra 90 km/tim.

Umeå kommun har inga synpunkter på dessa förslag.

Sträckor längs E12 i Umeå kommun som berörs av ändrade hastighetsgränser i Trafikverkets förslag:
• E4 cirkulationsplats Nydala–cirkulationsplats Ersboda/väg 364, föreslagen hastighetsbegränsning: 80 km/tim, en sänkning från 90 km/tim på grund av kort avstånd mellan korsningar.
• Cirkulationsplats Ersboda/väg 364–Vännäsvägen/cirkulationsplats Kronoskogen, föreslagen hastighetsbegränsning: 100 km/tim, en hastighet som vägen är byggd för.
• Norrfors–Brattby, föreslagen hastighetsbegränsning: 100 km/tim, en sänkning från 110 km/tim, bland annat på grund av säkerhetskrav enligt Trafikverket.

Umeå kommun tycker att det är viktigt med tillräckligt hög hastighet längs ringleden för att göra den attraktiv som genomfartsled. Därför vill kommunen att hastigheten på sträckan Nydala–cirkulationsplats Morkullevägen ska vara 100 km/tim, medan 80 km/tim är rimligt för resten av sträckan fram till cirkulationsplats Ersboda/väg 364.

Kommunen motsätter sig hastighetssänkning till 100 km/tim på sträckan Norrfors–Brattby. Vägen är en av regionens viktigaste stråk för pendlare och transporter och den är också efter ombyggnad tillräckligt säker för en högre hastighetsbegränsning, anser kommunen.


Mer information:

Lennart Holmlund (S)
ordförande
kommunstyrelsen
Umeå kommun
090-16 12 01
070-550 47 85
lennart.holmlund@umea.se

Anders Ågren (M)
1:e vice ordförande
kommunstyrelsen
Umeå kommun
090-16 23 17
070-341 67 64
anders.agren@umea.se

Elin Pietroni
trafikplanerare
Umeå kommun
090-16 14 38
070-518 12 39
elin.pietroni@umea.se

Håkan Göransson
pressinformatör
Umeå kommun
090-16 12 46
070-248 16 12
hakan.goransson@umea.se
 

Synpunkter på förslaget till nya hastighetsgränser E4/E12

Publicerat den av Anders Ågren

I dag har det varit full fart på stadshuset i Umeå, med både sammanträde för kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelens näringslivs- och planeringsutskott.

Bl.a. har vi gett synpunkter till Trafikverket, på deras förslag till hastighetsgränser för E4 och E12, när delar av ringleden invigs den 6 oktober. Flertalet förslag till hastighetsgränser accepterar vi, men vissa vägavnitt är det omotiverat låg hastighet på.

Läs nedan det pressmeddelande vi skickat ut för Umeå kommuns sida:

 

PRESSMEDDELANDE

Kommunen bemöter nya hastighetsgränser på E4/E12

Trafikverket föreslår ändrade hastighetsgränser på E4 och E12 i samband med att norra och östra länken av ringleden runt Umeå blir klara i höst. Kommunen anser i ett remissvar att ändringarna längs E4 är rimliga, men har synpunkter på ändringar av hastighetsgränser längs E12.

I Trafikverkets förslag är det två sträckor längs E4:ans nya sträckning i Umeå kommun som påverkas av ändrade hastighetsgränser:
• Röbäcksdalen/E12–Nydalahöjd, föreslagen hastighetsbegränsning: 80 km/tim. Sträckan har många cirkulationsplatser och en högre hastighet skulle enligt förslaget bland annat ge större miljöpåverkan. Tidigare har sträckan haft både 70 km/tim och 90 km/tim som hastighetsbegränsning.
• Nydalahöjd–Anumark, föreslagen hastighetsbegränsning: 100 km/tim. Tidigare har den södra delen av sträckan haft hastighetsbegränsningen 70 km/tim och den södra 90 km/tim.

Umeå kommun har inga synpunkter på dessa förslag.

Sträckor längs E12 i Umeå kommun som berörs av ändrade hastighetsgränser i Trafikverkets förslag:
• E4 cirkulationsplats Nydala–cirkulationsplats Ersboda/väg 364, föreslagen hastighetsbegränsning: 80 km/tim, en sänkning från 90 km/tim på grund av kort avstånd mellan korsningar.
• Cirkulationsplats Ersboda/väg 364–Vännäsvägen/cirkulationsplats Kronoskogen, föreslagen hastighetsbegränsning: 100 km/tim, en hastighet som vägen är byggd för.
• Norrfors–Brattby, föreslagen hastighetsbegränsning: 100 km/tim, en sänkning från 110 km/tim, bland annat på grund av säkerhetskrav enligt Trafikverket.

Umeå kommun tycker att det är viktigt med tillräckligt hög hastighet längs ringleden för att göra den attraktiv som genomfartsled. Därför vill kommunen att hastigheten på sträckan Nydala–cirkulationsplats Morkullevägen ska vara 100 km/tim, medan 80 km/tim är rimligt för resten av sträckan fram till cirkulationsplats Ersboda/väg 364.

Kommunen motsätter sig hastighetssänkning till 100 km/tim på sträckan Norrfors–Brattby. Vägen är en av regionens viktigaste stråk för pendlare och transporter och den är också efter ombyggnad tillräckligt säker för en högre hastighetsbegränsning, anser kommunen.


Mer information:

Lennart Holmlund (S)
ordförande
kommunstyrelsen
Umeå kommun
090-16 12 01
070-550 47 85
lennart.holmlund@umea.se

Anders Ågren (M)
1:e vice ordförande
kommunstyrelsen
Umeå kommun
090-16 23 17
070-341 67 64
anders.agren@umea.se

Elin Pietroni
trafikplanerare
Umeå kommun
090-16 14 38
070-518 12 39
elin.pietroni@umea.se

Håkan Göransson
pressinformatör
Umeå kommun
090-16 12 46
070-248 16 12
hakan.goransson@umea.se
 

Umeå måste bygga nya starka allianser

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK skriver jag på debattsidan, om att Umeå måste visa ledarskap i Norrland, men samtidigt ödmjukt bjuda in till samarbete.

– Fördjupa kommunernas samarbete inom den s.k. Umeåregionen (Umeå, Vännäs, Vindeln, Bjurholm, Robertsfors och Nordmaling) och stärk kopplingen till Örnsköldsvik. Erbjud även övriga kommuner som vill att komma med i vårt framgångsrika samarbete.

– Överbrygg de spänningar som finns i länet, inom såväl landstinget som Region Västerbotten. Umeå är beroende av ett gott samarbetsklimat med övriga i Västerbotten samtidigt som övriga i länet är beroende av ett växande Umeå som stödjepunkt.

– Skapa ett nytt "partnerskap" för Norrland, och sträck ut en hand till inte minst starka städer som Luleå, Sundsvall, Skellefteå och andra. Vi är alldeles för få som bor i norra Sverige för att vi ska ha råd med den splittring och det käbbel som pågår idag.

Det är lite av innehållet i debattartikeln. Hela artikeln finns nedan:

 

Umeå måste bygga nya allianser!

I Norrland är det få kommuner som växer befolkningsmässigt. Människor flyttar till städer, ofta söderut. Umeå är en av de snabbväxande städerna i EU – men ensam är inte stark. Vi måste anstränga oss att samla de olika delarna av norra Sverige i ett nytt partnerskap. Umeå måste visa vägen med ett ödmjukt ledarskap istället för ett ledarskap präglat av hybris, så som det ofta uppfattas idag.

En av Umeås utmaningar är att skapa nya och stabila allianser i såväl Västerbotten som med övriga delar av Norrland. Umeå har ledartröjan, men måste axla det ledarskapet med en stor dos ödmjukhet. Länge har den politiska diskussionen framförallt kretsat kring bildandet av storregioner. Nu blev det inget av storregioner, men frågan lär återkomma.

Det finns ett passande citat av den f.d. amerikanske presidenten Theodore Roosevelt: ”Gör vad du kan, med det du har, precis där du är”. Oavsett storregioners vara eller icke, så finns det mycket vi kan göra redan idag. Umeå behöver dels vårda gamla allianser, dels skapa nya och överbrygga – ofta konstlade – motsättningar som byggts upp över generationer.

Jag är bekymrad över det hätska tonläge som finns i den offentliga debatten såväl mellan kust och inland, som mellan Umeå och andra starka städer i norr. Det tjafsas och grälas öppet om stort och smått, allt medan starkare regioner i söder jobbar på målmedvetet för att flytta fram sina positioner.

En tydlig internationell trend är urbaniseringen. Sverige går dessutom i bräschen för denna utveckling: människor flyttar från landsbygden och till städerna. Oavsett skälen, så är det ett faktum. Det pågår en knivskarp konkurrens mellan olika regioner i Sverige om företag, arbetstillfällen, investeringar, befolkning och besökare. Bara här har vi en jätteutmaning för alla kommuner i norra Sverige.

För Umeås del är det viktigt att få en större förståelse från övriga delar av Norrland av det faktiska behovet av en storstad i norr. Att Umeås tillväxt inte är ett hot mot resten, utan tvärtom en av flera förutsättningar för att Norrland på sikt inte ska tömmas befolkningsmässigt. Det behövs en stödjepunkt som faktiskt kan konkurrera med större städer söderut beträffande stadskänsla, upplevelser, kultur, högre utbildning, etableringar och annat. En stödjepunkt som samtidigt kan stärka och ge draghjälp till övriga delar i norr.

Samtidigt måste Umeå, och i synnerhet vi som på olika sätt deltar i stadens styre, inse att vi aldrig uppnår den förståelsen om vi inte antar ett mer ödmjukt förhållningssätt. Istället för att söka konfrontation, ska vi sträcka ut en hand och erbjuda samarbete på område efter område.

I vårt närområde bör vi fördjupa samarbetet inom Umeåregionen (Umeå, Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Vindeln och Robertsfors) och se till att Örnsköldsvik blir en del av detta snarast möjligt. Likaså kan vi erbjuda andra kommuner i länet att bli en del av detta framgångsrika samarbete. Här kan Umeå spela en konstruktiv roll genom att i kraft av vår styrka underlätta för många mindre kommuner i deras dagliga verksamhet.

I Västerbotten måste vi från Umeå göra vårt yttersta, i såväl landstinget som i Region Västerbotten, för att ge ny energi till dessa organ och samarbeten – att se länet som en helhet och inte ställa kust mot inland eller den södra länsdelen mot den norra. Umeå behöver resten av länet, men Västerbotten behöver också Umeå. En av de mest obegripliga motsättningarna som finns, måste förövrigt vara den mellan Skellefteå och Umeå. Jag tror att det i mångt och mycket är en generationsfråga. Motsättningarna som bubblar upp med jämna mellanrum verkar vara ”av tradition och hävd”.

På en tredje nivå måste Umeå sträcka ut en hand till övriga större städer i norr, inte minst Luleå och Sundsvall. Vi är få som bor i norr, och vi har inte råd att ägna tid och resurser till att bråka och konkurrera om allt mellan himmel och jord. Bättre vore att samordna våra strategier, ta gemensamma tag och försöka samla oss som en kraft i förhållandet till regioner i södra delarna av landet. Vi behöver skapa ett nytt partnerskap för Norrland, och där kan mycket väl Stockholm Business Alliance (SBA) stå som en förebild för hur vi kan gå vidare. Samarbetet utgår från att vad som är bra för en kommun i regionen långsiktigt är bra för hela regionen och för hela Sverige. Samarbetet har formen av ett avtalsbaserat partnerskap och har ingen geografisk gräns. 50 kommuner från sju län ingår i SBA. Tänk om vi kunde samla alla kommuner i norra Sverige, i ett sådant samarbete, där vi kunde dra åt samma håll i för oss gemensamma frågor.

Umeå har haft en fantastisk utveckling under många år, men vi står nu inför tuffa utmaningar i en allt hårdare nationell och internationell konkurrens. På många positioner, såväl inom politiken som inom näringslivet och annorstädes, är det en ny generation ledare som nu på allvar kliver in på banan.

Låt oss därför sluta käbbla om småsaker i norra delen av vårt land. Umeå måste sträcka ut handen, och ödmjukt erbjuda samarbete med övriga kommuner i Västerbotten liksom övriga kommuner i norr ; i synnerhet kommuner som Luleå, Sundsvall och Östersund. Tiden är kommen för ett nytt partnerskap i norra Sverige. Vi tjänar mer på att samarbeta. Se möjligheterna – för klockan tickar.

Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå

Ett extra "tillskott" för landets kommuner. För Umeå + 92 mkr för 2012

Publicerat den av Anders Ågren

Har idag lämnat in en fråga till Lennart Holmlund (S) inför nästa kommunfullmäktige, med anledning av att kommunens kassakista fylls på vid årets slut med ca 92 miljoner kr.

 

Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (S):
 
 
92 miljoner kr mer till Umeå kommun för 2012
 
Vid fullmäktigesammanträdet i juni behandlades delårsrapporten för 2012. I den fanns en prognos som pekade på ett helårsresultat för Umeå kommun på ca 20 miljoner kr plus. För hela koncernen låg bedömningen på plus 114 miljoner kr.
 
Där var emellertid inte återbetalningen av AFA-pengar inräknade, eftersom beslutet om detta kom i slutet på juni. Anledningen är att sjukskrivningarna i landet har gått ned, och därmed har medlemmarna i AFA-försäkring (däribland landets alla kommuner och landsting) betalat in för mycket i premier under tidigare år. Nu återbetalas pengar för åren 2007 och 2008. Det handlar sammanlagt om ganska mycket pengar vilket innebär att hela sektorn kommer att gå mot ett rekordöverskott för år 2012.
 
För Umeå kommuns del rör det sig om nästan 92 miljoner kr, som vi inte har budgeterat med utan blir ett tillskott i kassan under 2012. Utbetalningarna påbörjas i november månad.
 
Min fråga till Lennart Holmlund (S) är därför:
 
–       Pengarna utbetalas sent på året, och finns inte med i budgeten. Hur har ni socialdemokrater, som styrande parti, för avsikt att hantera detta tillskott?
 
 
 
Umeå 2012-08-20
 
 
 
Anders Ågren
Kommunalråd (M)

Fin start på ny vecka

Publicerat den av Anders Ågren

Cyklade vid 07-tiden genom ett kylslaget men soligt och vackert Umeå imorse, på väg till stadshuset. Det var en riktigt bra start på veckan.

Nu är det ca två år kvar tills valet, och när jag kollade nyheterna på nätet skrek en av kvällstidningarna ut om "Reinfeldts krissiffror" och att Alliansen tappade mest i senaste undersökningen. Vid närmare anblick var det oförändrade siffror för moderaterna, och Alliansen tappade sammantaget 0,3% medan de rödgröna gick fram med 0,1%. Så mycket var det som döljde sig under de rubrikerna 🙂 Men som sagt – det är två år kvar till valet och mycket kan hända. Själv är jag övertygad om att Alliansen kommer att sopa banan med socialdemokraterna och övriga. Förstår förövrigt inte varför media fortsätter att prata om de "rödgröna" då de själva inte längre vill förknippas med ett sådant samarbete.

En av de tråkiga nyheterna i morse var att klottret i Umeå tydligen var mer omfattande detta år än tidigare år. Det är många miljoner som går till spillo för att städa undan efter dessa brottsliga aktiviteter. De pengarna hade kunnat användas till bättre saker. Sen undrar man om alla klottrare är medvetna om konsekvenserna om de åker fast. Upp till två års fängelse läste jag i tidningen att straffet kan bli. Förutom kostsamma böter.

Avslutningsvis ser jag att centerpartiet i länet kräver en ursäkt av Lennart Holmlund, efter hans jämförelse mellan Sydafrika och centerpolitik. De anser inte att det räcker med att socialdemokraterna i Umeå ber om ursäkt. Det är en fullt rimlig önskan från centerns sida.

Ökat stöd till BRIS i Umeå

Publicerat den av Anders Ågren

Den här gemensamma Alliansinsändaren hade vi införd i fredagens Folkbladet. Lägger som vanligt ut publicerade insändare även på bloggen.

 

Öka stödet till BRIS i Umeå
BRIS (Barnens Rätt I Samhället) är en ideell organisation som bedriver en mycket angelägen verksamhet och fungerar som ett stöd genom att hjälpa barn och unga som mår dåligt och aktivt söker samtalsstöd själva. BRIS är en länk mellan barn, vuxna och samhället.
Vid den årliga presentationen av BRIS-rapporten – som många av oss lokalpolitiker deltog vid i februari – framkom det att Umeå kommun inte ger BRIS det stöd man generellt äskar och oftast får av kommunerna runt om i landet. Det sänder dåliga signaler.
Alliansen i Umeå vill stötta denna betydelsefulla verksamhet och de utsatta barn som behöver en vuxen person att prata med. I en motion till kommunfullmäktige har vi föreslagit att Umeå kommun bör höja stödet till BRIS. Det handlar i sammanhanget om små summor, men det är för en väldigt viktigt verksamhet i Umeå.
Vi är glada att det nu verkar bli en bred politisk enighet kring vårt förslag. Frågan avgörs dock slutgiltigt vid kommunfullmäktige den 27 augusti.
Anders Ågren, kommunalråd (M)
Britt-Marie Lövgren, gruppledare (FP)
Mattias Larsson, gruppledare (C)
Veronica Kerr, gruppledare (KD)