Igår antogs budgeten för Umeå kommun 2009. Nu är det fastställt hur mycket pengar som t.ex. skola och sociala får, samtidigt som beslutet togs om oförändrad skatt. Det sistnämnda kan jag bara beklaga eftersom Umeå redan idag har högst skatt av alla jämförbara kommuner och år efter år gör enorma överskott. Pengarna borde få stanna i umebornas plånböcker istället för att läggas på hög i kommunens kassakista.
Från Alliansens sida kan vi glädjas åt att ha få igenom 10 av våra totalt 58 uppdragsyrkanden. Så mycket har vi aldrig tidigare lyckats få igenom så det måste ändå ses som en vattendelare – inte minst våra förslag om utredandet av spårbilar, handlingsprogram för ett tryggare Umeå och krafttag mot nedskräpning, samt att gå vidare med planerna på gång- och cykelbro mellan Lundåkern och Bölesholmarna var positiva överraskningar.
När det gällde frågan att höja befolkningsmålet till 200.000 invånare blev det en minoritets- återremiss. Vi och socialdemokraterna vill höja kommunens tillväxtambitioner, medan övriga partier krävde mer utredning och underlag innan de kunde ta ställning till ett sådant förslag. Förslaget kommer nu åter till hösten istället och det gör väl i och för sig inte så mycket att beslutet förhalades något. För egentligen tror jag att något eller några partier redan har bestämt sig – de vill ha 150.000 som mål och inte 200.000. Och då hade det varit mer korrekt att rösta nej istället för att begära återremiss.
Frågan är om det är positivt med befolkningstillväxt eller ej? Målet om 150 000 invånare senaste år 2050 är för lågt satt redan idag, och då är frågan hur högt vi ska sikta. 200 000 invånare är en tuff målsättning men ingen omöjlighet. Sen kan det med facit i hand visa sig att det var ett för högt mål, men å andra sidan kanske det visar sig att det var för lågt. Om detta kan vi bara spekulera.
Frågan är vad Umeås partier har för visioner. Vad har partierna för ambitioner när det gäller Umeås tillväxt fram till år 2050? För oss moderater är svaret givet. Vi bejakar tillväxt och ser det som en nödvändighet för hela regionen – och definitivt inte som ett hot. Ju större befolkningsökning i Umeå, desto bättre. Ska Norrland ha en chans i framtiden är det Umeå som måste gå i bräschen. Nu och i fortsättningen.
Avslutningsvis noterade jag att en s-företrädare, Christer Lindvall, i talarstolen gjorde befolkningsfrågan till ett problem för just Alliansen i Umeå. Eftersom vi inte var eniga i frågan så var allt tal om enighet en schimär. Nåja. Visst tycker jag det är tråkigt att övriga partier i Alliansen inte är med på båten. Men vänstersidan i fullmäktige har ju exakt samma problem. Socialdemokraterna har varken med sig miljöpartiet, vänstern eller offensiv , så samma gäller för vänsterblocket.
Jag hoppas att fler än moderaterna och socialdemokraterna är beredda att höja tillväxtambitionen när man har fått fundera ytterligare ett varv.