I dagens VK skriver professor Lars Westin mycket insiktsfullt om vikten av starka städer, och Norrlands behov av just detta. Umeås ojämna tillväxt har inte räckt till och Norrland har tappat i inflytande i förhållande till de södra delarna av landet.
Detta märks på många sätt, bl.a. på hur riksdagsmandaten (och därmed makt och inflytande) fördelas över landet – då det är kopplat till befolkningsmängd: “Befolkningen i södra Sverige växer snabbare. Man ställer sig där förr eller senare frågan varför Sverige ska satsa på avancerad forskning, universitet och sjukhus i Umeå, när kommunikationerna för studier och vård i Stockholm blir allt bättre?”
Att Umeå och andra städer i norr fortsätter växa är därför en ödesfråga för vår del av landet. Umeå konkurrerar inte med småkommuner i norra Sverige – våra konkurrenter finns bland städerna i södra och mellersta delarna av Sverige. Umeå är den enda kommunen i norra Sverige som lyckats upprätthålla tillväxt sedan 1800-talet. Med över 125 000 invånare är Umeå den största kommunen i norr, men vi måste samtidigt komma ihåg att i ett europeiskt perspektiv är Umeå faktiskt fortfarande en tämligen liten stad.
I torsdagens VK skrev jag själv på debattsidan om vikten av att Umeå växer. Storlek spelar roll. Moderaterna i Umeå står upp för ett växande Umeå – vi måste bygga stad och erbjuda en god urban miljö, samtidig som vi parallellt kan erbjuda bästa möjliga utveckling för Umeås attraktiva landsbygd.