borgerlighet

170 dagar kvar till valet!

Publicerat den av Anders Ågren

Idag är det 170 dagar kvar till valet. Det är hög tid för alla oss som vill se ett Alliansstyre i Umeå att öka takten – för det kommer att behövas. Moderaterna i Umeå är redo att spänna bågen ytterligare de kommande åren. Umeåborna behöver mer av nästan allt när staden växer. Jobb, bostäder, kommunikationer, skolor, sjukvård men också butiker och andra serviceinrättningar. Det förutsätter ett positivt företagsklimat.

Med en starkare och mer offensiv borgerlighet är möjligheterna för Umeå att utvecklas positivt så mycket större. Ett Umeå med en politik som värdesätter valfrihet, tillväxt, trygghet och företagande. Vi moderater kommer att göra vårt yttersta för att bidra till detta.

Mycket kan hända på dessa 170 dagar fram till valdagen den 9 september. Det är hög tid för en borgerlig offensiv!

 

Ja, visst behövs en borgerlig mobilisering i Umeå!

Publicerat den av Anders Ågren

umeåborgerligoffensiv

 

I dagens VK har jag fått denna debattartikel införd (i tidningsversionen dock något nedkortad av utrymmesskäl)

Visst behövs det en borgerlig mobilisering i Umeå!

Anders Lidström, professor i statsvetenskap, har (3/9) startat en intressant diskussion om Allianspartiernas negativa spiral under de senaste 50 åren i Umeå. För egen del har jag varit aktiv i Umeåpolitiken ca 20 år. Jag tänkte ge dels lite reflektioner, dels peka på vägen framåt. För Umeå behöver en mer offensiv borgerlighet som värdesätter valfrihet, tillväxt och företagande – och vänder en nedåtgående trend. Moderaterna är redo att axla ansvaret.

Umeå har förändrats mycket sedan 1950-talet och framåt. Från en liten borgerlig ämbetsmannastad som starkt präglades av två regementen, till något annat. En befolkning som har mer än fördubblats sedan 50-talet. Dessa förändringar har även påverkat partiernas utveckling. Men forskningen är nog bäst lämpad att gräva djupare i just det.

De rödgröna har vuxit sig starkare, medan traditionellt starka borgerliga partier som Centern och Folkpartiet i kommunen tappat. Moderaterna har vuxit och blivit det dominerande borgerliga partiet, men under rikssnittet. De senaste valen har M faktiskt gjort våra starkaste resultat i Umeå i modern tid!

Har då de borgerliga partiernas utveckling överhuvudtaget diskuterats? Svar ja! I Moderaterna har vi noggrant ventilerat frågan i de 20 år jag varit engagerad här. Vi har också dragit tydliga slutsatser. Resultaten har även diskuterats på otaliga träffar mellan de borgerliga partierna.

I förklaringen till varför (S) lyckats behålla makten delar jag en av mina företrädare Anders Sjölunds synpunkter. Starka realpolitiska S-ledare. En positiv och exempellös utveckling för Umeå under dessa 50 år. En politik där S och delar av Allianspartierna ofta gjort upp över blockgränsen.

Det sistnämnda har emellertid fått flera effekter. I sak har mycket varit positivt för Umeås utveckling. Det har bäddat för stabilitet i viktiga utvecklings- och planeringsfrågor. Men politiskt har det gjort att S, inte minst under Lennart Holmlund, legat åt höger i politiken. Det har gjort att profileringsmöjligheten för Moderaterna och övriga inom Alliansen minskat.

Samtidigt har det öppnat för missnöjesvänstern på den andra flanken. Vänsterpartiet har vuxit, liksom Miljöpartiet och nu senast även Fi. För att inte glömma Arbetarpartiet (tidigare Offensiv). Den s.k. Umeåandan, ofta representerad av S och M, har varit positiv för kommunen, men fått till följd att vänsterkrafterna har vuxit sig starkare då S ofta varit i mitten eller på den borgerliga kanten.

Kunde då de borgerliga ha handlat annorlunda? Självfallet är det så. Jag kan av naturliga skäl inte tala för de övriga partierna, men för Moderaternas är detta ändå i stora delar ett medvetet vägval.

Vi hade ju kunnat välja motsatt strategi. Att aldrig göra upp. Att gräva de blockpolitiska skyttegravarna. Att rösta mot våra egna M-förslag, när det visar sig att Holmlund har stöttat dem. Det hade blivit större skillnad. Kanske hade de gett oss moderater någon extra procent, vem vet?

Men vi har eftersträvat att åstadkomma konkreta resultat i lokalpolitiken. Det har vi också gjort, genom uppgörelser med S under Lennart Holmlund. Det skulle framstå som vansinnigt att i kommunpolitiken inte göra upp om man kan få igenom sin politik! Får vi igenom ca 70 procent av våra vallöften, så vore ju allt annat tokigt. Men att skapa konflikt för konfliktens skull hade bara fått vårt parti att framstå som korkade och opålitliga. Faktum är att Moderaterna under de senaste valen i Umeå gjort våra bästa val på omkring 80 år. För oss är detta verkligen inte dåligt, även om vi vill lyckas ännu bättre. Självklart är målet att återigen leda Umeåpolitiken!

Påståendet att Allianspartierna inte varit ense om saker och ting lokalt är fel. De sista åren har vi – på papperet – varit extremt överens. Gemensamma budgetförslag tio år i rad. Gemensamma arbetsgrupper. Gemensamma förslag på område efter område. Så vi har testat även den vägen. Problemet har väl varit hur partierna förvaltat det i nästa steg.

När jag läser några inlägg i artikelserien, så verkar det inte ens vara något som man är medvetna om så här i efterhand. Det belyser möjligen de tillfällen, då borgerliga företrädare har varit överens i mötesrummet och tagit i hand. Men i samma sekund som man lämnat rummet, så har uppgörelserna brutits. Handslaget var inget värt. Här får varje parti rannsaka sig själv. Men det inger inte något “regeringsförtroende”. 2016 gick vi inom parentes fram med fyra olika borgerliga budgetförslag, så att varje parti tydligare ska kunna lyfta fram sina hjärtefrågor. Det fanns på sina håll en oro för att “bli uppätna” av M. Det har vi moderater haft respekt för.

Hur går vi då vidare? Alla borgerliga partier har en hemläxa att göra.

– Vilka politiska frågor är viktiga för de borgerliga partierna i Umeå? Vad vill man? Tydliga politiska frågor från respektive parti och en målbild inför valet 2018. Från M har vi ett tydligt tillväxtfokus – insatser för fler företagsetableringar, fler jobb, fler bostäder, utbildning och sänkt kommunalskatt är prioriterade.

– Släpp det som har varit! Se till att de fyra partierna på alla nivåer i kommunpolitiken blir “regeringsdugliga” för att styra Umeå. Alla måste lära sig att hålla politiska uppgörelser. Inget väcker så mycket förakt i politiken, som förtroendevalda som inte står fast vid ingångna uppgörelser. Sträva efter att öka det egna partiets väljarandel, men utan att samtidigt hoppas sänka andra borgerliga.

– När alla partier är trygga med sina egna politiska ståndpunkter – låt oss samlas i god tid innan valet. Vi har ju redan sedan tidigare uttalat att vi ska återkomma med gemensam borgerlig budget och ett gemensamt valmanifest 2018. Det finns alla möjligheter i världen att göra något bra av detta!

Jag har i detta inlägg försökt resonera om varför det politiska läget är som det är, men också peka ut vägen framåt. Som denna mandatperiod utvecklas, så har förutsättningarna nog aldrig varit bättre för borgerligheten. Vi ser en socialdemokrati som går åt vänster. Som trots att kommunen går mot ett tredje år med ekonomiskt underskott, röstar ned förslag om att vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Som inte förstår vikten av ordning och reda i den kommunala ekonomin, eller för den delen vikten av en lägre skatt. Som på fullt allvar gör försök med sextimmarsarbetsdag. Listan kan göras lång.

De politiska möjligheterna för en mer offensiv borgerlighet inför valet 2018 är goda, om bara viljan finns!

 

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Umeå

Umeå behöver sannerligen en borgerlig offensiv!

Publicerat den av Anders Ågren

umeåborgerligoffensiv

I dagens VK skriver Anders Lidström om den borgerliga tillbakagången i Umeå under de senaste 50 åren. Från att ha samlat omkring 50 procent av de röstberättigade, så lyckas de borgerliga partierna numera samla omkring 30 procent. Artikeln är intressant, ställer berättigade frågor och enligt VK själva så har de bett tidigare borgerliga politiker i staden att utifrån olika perspektiv svara på artikeln. Vad skulle kunnat göras annorlunda under dessa 50 åren? Medan Moderaterna förvisso ökat under tidsperioden i Umeå med 6,8 procent, så har Centern tappat 21,7 procent i Umeå liksom Folkpartiet (numera Liberalerna) som minskat 6,6 procent. KD har under samma tid ökat med 1,2 procent.

Jag välkomnar Lidströms artikel, och den diskussion som förhoppningsvis kan komma som ett resultat. Ska bli intressant att läsa svaren under de kommande veckorna.

För egen del har jag lyft frågan om vikten av borgerlig mobilisering i olika  sammanhang, och en artikel med beröring till detta publicerades från min sida på VK:s debattsida den 4 februari i år. Klipper in den nedan:

Umeå behöver en borgerlig offensiv!

Allianspartierna kommer att lägga fram egna budgetförslag inför budget 2017. Det blir ett sätt för våra fyra partier att kunna profilera respektive parti ytterligare. Avsikten för Alliansen i Umeå är att återkomma under valåret med gemensam budget och gemensamt valmanifest. Om detta har det gått att läsa i tidningen. Det blir på många sätt en välbehövlig möjlighet till nystart för de borgerliga partierna i lokalpolitiken. Umeå behöver en borgerlig offensiv!

Valet 2014 innebar för Moderaterna en liten tillbakagång i Umeå, men resultatet var det näst bästa för oss i modern tid. Vårt bästa resultat nådde vi år 2010. Självklart är vårt parti revanschsuget och redo att öka takten. Vi ska göra allt för att kommunfullmäktiges starka rödgrön slagsida ska ändras i samband med valet 2018.

Många politiska partier i Umeå verkar ta tillväxt och framgång för given. Men konkurrensen mellan städer om etableringar, företag och jobb pågår dygnet runt, månad efter månad. Långtidsutredningen och bilagan ”Demografins regionala utmaningar” presenterades nyligen. Där framgår bl.a. att Umeå förväntas växa långsammare i framtiden. Men det verkar knappt vara någon som reagerar över detta. Det gör åtminstone mig bekymrad.

Moderaterna är den politiska kraft som tydligt står upp för ett växande Umeå. Vi inser vikten av fortsatt tillväxt, såväl ekonomisk som befolkningsmässig tillväxt. Vår välfärd är beroende av detta. För oss står fler jobb, fler bostäder och en utbildning i toppklass i centrum. Men all politik måste utgå från ett ansvarstagande. Ansvar för kommunens ekonomi, ansvar för en hållbar tillväxt, ansvar för en god välfärd. Den pågående flyktingkrisen ställer därtill vårt land och våra kommuner inför oerhörda utmaningar.

Vår viktigaste lokala fråga är jobben. Att människor jobbar och betalar skatt är grunden för allt annat. Varje nytt jobb innebär mer resurser att satsa på skolan, vården och andra delar av välfärden. Om fler människor arbetar och betalar skatt, så stärker det också våra förutsättningar att trygga en god kommunal verksamhet. Det finns ett uppenbart problem om partierna inte ägnar en tanke åt hur jobben ska kunna bli fler, hur fler företag ska kunna startas och hur fler företag ska kunna etablera sig i Umeå. Det är inte Moderaternas väg. Vi måste möjliggöra ett ännu bättre lokalt företagsklimat och vi måste omedelbart möjliggöra mer tillgänglig mark för de företag som vill etablera sig i Umeå.

Den andra viktiga politiska frågan i Umeå är bostadsbyggandet. Efter en lång rad av för låg takt på bostadsbyggandet, så måste vi nu se till att bostadsbyggandet ökar och håller i sig på en hög nivå.  Tillväxten hämmas idag av att människor har problem att hitta bostad när de ska flytta hit. Om vi kan få en bättre tillgång på bostäder, så kan vi också få en ökad befolkningstillväxt. Här har privata aktörer en nyckelroll att spela, liksom vårt kommunala bostadsbolag.

Ett tredje viktigt område är skolan. Politiken ska skapa förutsättningar för bra förskolor och skolor. För att Umeå skall kunna bli den främsta skolkommunen krävs förbättringar. Idag är det för många elever som inte klarar de uppsatta målen i grundskolan. Samtidigt är det många skolor som har problem med en dålig arbetsmiljö för såväl elever som lärare. Här gäller det att skapa förutsättningar för lärarna att göra sitt jobb. Det gäller också att försvara det fria skolvalet och uppmuntra elever och föräldrar att aktivt välja skola. Det är inte viktigt om huruvida valet innebär en kommunal skola eller en friskola –  det viktiga är att man efter en noggrann genomgång väljer det som passar bäst just för den enskilde eleven. Valfrihet är något positivt!

Moderaterna i Umeå är redo att spänna bågen ytterligare de kommande åren. Umeåborna behöver mer av nästan allt när staden växer. Jobb, bostäder, kommunikationer, skolor, sjukvård men också butiker och andra serviceinrättningar. Med en starkare och mer offensiv borgerlighet är möjligheterna för Umeå att utvecklas positivt så mycket större. Ett Umeå med en politik som värdesätter valfrihet, tillväxt och företagande. För detta krävs också ett tydligt och stabilt politiskt ledarskap!

Anders Ågren

Kommunalråd, M, Umeå