Viktigt vara en attraktiv arbetsgivare

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en god arbetsgivare. Vi står inför stora rekryteringsbehov. Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

Sjukfrånvaron är ett misslyckande. Mellan åren 2011 – 2016 ökade sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun. För 2017 så landade sjukfrånvaron dock på 6,9 % vilket är en minskning från 7,3 % föregående år. Sjukskrivningarna är förenade med stora kostnader.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet.

Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan, och vi vill därför införa möjligheten för personalen att träna på arbetstid.

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare. Sedan 2011 ökar exempelvis sjukfrånvaron bland vår personal. Den trenden måste vändas.Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis mycket att göra även inom Umeå kommun: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid senaste tertialen 2017 låg sjukfrånvaron på sju procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi moerater att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Den moderata motionen om friskvårdstimme är snart på väg upp till beslut i fullmäktige, efter att ha blivit återremitterad tidigare.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Sjukskrivningarna inom Umeå kommun fortsätter att öka

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en attraktiv, modern och god arbetsgivare. Här finns det onekligen massor att göra för oss kommunpolitiker, inte minst i Umeå. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis oerhört mycket att göra: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid första tertialen 2017 har sjukfrånvaron ökat till 8,5 procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.

Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att på sikt återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Hur som helst. Umeå kommun måste ta de ökade sjukskrivningarna på högsta allvar. Vår personal förtjänar bättre.

Ge anställda möjlighet att träna på arbetstid

Pressmeddelande som har skickats ut nu på torsdagmorgonen:

Ågren (M): “Ge möjlighet för alla anställda inom Umeå kommun att träna på arbetstid”

Umeå kommun avskaffade friskvårdstimmen för de anställda år 2010, och har sedan dess haft en ökande sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ligger idag på sju procent och Umeå kommun förlorar över 200 miljoner kr per år i kostnader för sjukskrivningarna. Moderata kommunalrådet Anders Ågren föreslår nu i en motion till fullmäktige att alla kommunanställda ges möjlighet att träna på arbetstid, genom ett återinförande av friskvårdstimmen.

– Det är väl belagt att träning har en positiv inverkan på hälsan. Att erbjuda möjlighet till träning på arbetstid har visat sig vara ett sätt att minska sjukfrånvarokostnaderna, att öka hälsan bland medarbetarna och samtidigt öka produktiviteten. Således en vinst för såväl den anställde som för arbetsgivaren, säger Anders Ågren i en kommentar.

Inom Umeå kommun har flera kommunala bolag redan infört möjligheten till träning på arbetstid. Bland de kommunala bolag som erbjuder detta för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är också betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med kommunen i övrigt.

– Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på. Kostnaderna för sjukfrånvaron minskar och medarbetarna blir friskare. Detta finns som sagt redan hos flera av våra kommunala bolag, men bör ju självklart gälla alla anställda inom Umeå kommun, avslutar Ågren.

Riv upp beslutet från 2009 om en gemensam förvaltning inom Umeå kommun

Skriver i dagens VK på debattplats om det misslyckade försöket inom Umeå kommun med att slå ihop tio förvaltningar till en gemensam förvaltning. Riv upp beslutet från 2009.

Riv upp beslutet om en gemensam förvaltning inom Umeå kommun

En viktig del i en kommuns attraktivitet är att vara en modern och bra arbetsgivare. Detta bygger i sig på att man har en välfungerande kommunorganisation. Så är tyvärr inte fallet idag. Vi ser parallellt en oroande trend sedan år 2011, där sjukskrivningarna ökar hos de anställda inom Umeå kommun.

År 2009 beslutade kommunfullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. De gamla förvaltningsgränserna revs bort och avsikten var att den nya organisationen skulle ge effektivare politisk styrning, bättre service till medborgarna och riva ”stuprören” mellan kommunens olika verksamhetsområden. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2010. Tio förvaltningar blev en enda förvaltning.

Organisationsförändringen väckte uppmärksamhet runt om i landet. Tidigare hade detta genomförts främst i ett antal mindre kommuner, där man samtidigt förändrade den politiska organisationen för att den skulle stämma överens med förvaltningsorganisationen. Konkret innebar detta att man avvecklade facknämnderna, och istället inrättade ett antal utskott under kommunstyrelsen för att allt skulle hänga ihop – ledning och styrning. I Umeå valdes emellertid vägen att slå ihop alla förvaltningar till en, men utan att förändra den politiska organisationen.

Från tjänstemannahåll fick vi politiker höra att den nya organisationen skulle kunna ge besparingar på hela 100 miljoner kronor – pengar som skulle frigöras för att förstärka verksamheten i välfärden.

Nu har det snart gått sju år sedan den nya organisationen infördes. Om det hittills har gett några besparingar överhuvudtaget är ytterst tveksamt. Trots upprepade frågor i fullmäktige från oss moderater genom åren, så har detta inte kunnat påvisas. Tvärtom har det nog resulterat i ökade kostnader, om man beaktar all den arbetstid som gått åt för våra anställda till att sitta i interna möten vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år – för att försöka få detta med en förvaltning att fungera.

Samtidigt har vi allt sedan starten fått höra från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya förvaltningsorganisationen tvärtom har gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlighet om roller och ansvar, till sämre stöd. Detta uppmärksammade vi moderater redan år 2011 men situationen har inte förbättrats under de år som passerat sedan dess. Väldigt många anställda upplever dessutom att ”stuprören” har blivit ännu värre än när vi hade olika förvaltningar, trots intentionen om motsatsen.

Sammantaget verkar inga av de förväntade resultaten med en förvaltning ha uppnåtts. Inga ekonomiska besparingar, samtidigt som ”stuprören” och revirbevakandet mellan olika verksamheter har ökat i styrka. Det är skadligt för hela den kommunala verksamheten och tar bort kraft från många anställdas egentliga arbetsuppgifter. Ett avgörande problem är att den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen inte hänger ihop. Det blir en extremt otydlig och oklar styrning av verksamheten.

Detta har fått oss moderater att landa i slutsatsen att en förändring måste till beträffande kommunorganisationen. Även om vi stod bakom beslutet år 2009 är det bara att bita i det sura äpplet och medge att det blev fel. Efter sju år med EN gemensam förvaltning står vi fortfarande och stampar på samma plats – dividerar om gränsdragningar mellan verksamheterna – och värdefull tid och mycket energi har gått åt till internt arbete som inte gett några positiva resultat överhuvudtaget.

I juni föreslog Moderaterna att ett intensivt utreningsarbete borde genomföras denna höst. Utvärdera Umeå kommuns förvaltningsorganisation: vilka ekonomiska konsekvenser har den medfört? Verksamhetsmässiga konsekvenser? Bättre eller sämre service? Vårt förslag avslogs.

Allt pekar enligt Moderaternas uppfattning på att vi ska riva upp beslutet om en förvaltning, och återgå till flera olika förvaltningar. Det kommer att tydliggöra ansvar, befogenheter och roller. Exakt hur det ska se ut får då återkomma för ställningstagande i fullmäktige. Då kommer också den kommunala organisationen som helhet att få arbetsro och kunna fokusera på det egentliga uppdraget. För i dagsläget fungerar inte den kommunala organisationen som den borde – det är skadligt för Umeå kommun som arbetsgivare, det är skadligt för våra medarbetare inom kommunen.

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Umeå

Ingen strejk på måndag. Bra besked!

Har just nåtts av beskedet att båda parter – SKL och Kommunal – har accepterat medlarnas bud. Det är positivt att man hittat en lösning som båda sidor har kunnat acceptera. Nivån för avtalet ligger på 6,8 procent över en treårsperiod.

Ett bra besked på så här på söndagseftermiddagen! Nu slipper vi stridsåtgärder och den kommunala sektorn får arbetsro under kommande år.

Lägger ut det pressmeddelande som nyss skickades ut från Sveriges Kommuner och Landsting. Där kan du läsa om detaljerna i avtalet.

 

Treårigt avtal stoppar strejken

Både SKL/Pacta och Kommunal accepterade idag medlarnas bud. Kostnaden för avtalet ligger på 6,8 procent vilket var en förutsättning för att SKL skulle acceptera budet. Därmed är den hotande strejken avvärjd.

– Ett treårigt avtal som håller sig inom den etablerade ramen för årets avtalsrörelse. Det är klart att vi är nöjda, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.
– Dessutom ger avtalslängden lugn och ro i den kommunala sektorn för en lång tid framöver, vilket är precis det våra medlemmar ute bland kommuner och landsting efterfrågar, säger Ingela Gardner Sundström.

Avtalet ger löneökningar på 1700 kr över 37 månader vilket, tillsammans med avräkningsposter, ger ett avtalsvärde på 6,8 procent över tre år.
Avtalet innebär också att den introduktionsanställning för personer mellan 19-25 år som avtalades fram under förra avtalsrörelsen nu utökas till flera grupper.
– Det är mycket positivt att fler nu får chansen att kombinera arbete och utbildning till 75 procent av lönen, för att på så sätt få in en fot på arbetsmarknaden, säger Ingela Gardner Sundström.
Parterna har också kommit överens om skrivningar när det gäller så kallade delade turer.
– Ambitionen måste alltid vara att försöka undvika delade turer så långt det är möjligt. Men eftersom verksamheternas behov ofta koncentreras till vissa tider, kan det ibland vara svårlöst. Skrivningarna i detta avtal tar hänsyn till både arbetstagaren och verksamheten på ett bra sätt, säger Ingela Gardner Sundström.
Eftersom ett avtal har skrivits under blir det ingen strejk i den kommunala sektorn vid midnatt.
– Det är väldigt skönt att vi slipper strejk. Våra medlemmar har jobbat hårt för att förbereda sig för en konflikt och parterna har jobbat hårt för att undvika den. Det här är bra för alla, särskilt alla de personer som nu slipper drabbas av stridsåtgärder, säger Ingela Gardner Sundström.

Fakta om avtalet:
Avtalet gäller från 1 april 2013 till 30 april 2016, utan möjlighet till uppsägning i förtid.
Det sammanlagda avtalsvärdet beräknas till 6,8 procent under avtalsperioden. Löneökningsnivåerna ligger på totalt 1 700 kronor, fördelade enligt följande: 550 kronor 2013, 550 kronor 2014 och 600 2015.
Avtalet om introduktionsanställning för personer mellan 19-25 år som parterna enades om i förra avtalsrörelsen, utökas nu till att gälla fler grupper. Från och med 2014-09-01 öppnas möjligheten att anställa även personer som är äldre än 25 år i en anställning som kombinerar 75 % arbete och 25 % utbildning till 75 procent av den lägsta lönen.
Det förtydligas i avtalet att delade turer i möjligaste mån bör undvikas.
Därtill kommer ett antal förändringar i de allmänna anställningsvillkoren som kommer att leda till förenklingar och kostnadsbesparingar.
Under avtalsperioden ska parterna gemensamt inventera förekomsten av visstidsanställningar och vilka faktorer som påverkar behovet av tidsbegränsade anställningar. Slutsatserna ska resultera i stöd till lokala parter för att de själva ska kunna arbeta vidare med frågan.
Läs mer om avtalsrörelsen inklusive frågor och svar via: www.skl.se/avtalsrorelsen


För mer information: Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation 070 – 317 0729 Presskontakt: Claes Bertilson, mob: 070-327 7807 eller claes.bertilson@skl.se
Pressjour: 08-452 71 01 , e-post: press@skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
Hornsgatan 20
118 82 Stockholm
www.skl.se
Följ SKL på Twitter: twitter.com/s_k_l
Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner.

Sjukfrånvaron ökade 2012 bland Umeås kommunanställda

Jag har idag lämnat in en interpellation till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S), med anledning av att sjukfrånvaron ökade bland Umeå kommuns anställda under 2012. Vi har högre sjukfrånvaro än snittet för kommunerna i riket och ligger på plats 198 av landets 290 kommuner.

Det är hög tid att de styrande partierna – Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – börjar ta dessa frågor om arbetsmiljön på allvar!

Interpellationen i dess helhet bifogas nedan:

Sjukfrånvaron inom Umeå kommun ökade år 2012

Umeå kommun borde, som arbetsgivare, öka insatserna för att skapa en bättre arbetsmiljö och därmed få ned sjukskrivningstalen. Av landets 290 kommuner hamnar vi på plats 198 när det gäller sjukfrånvaro. Det senaste året har sjukskrivningarna dessutom ökat från 5,6 procent (2011) till 5,8 procent (2012). Det måste ses som ett misslyckande med den hittills förda personalpolitiken i kommunen.

Ett steg på vägen togs förra året när fullmäktige satsade sju miljoner kr extra för att möjliggöra särskilda insatser för de yrkesgrupper som uppvisar högst sjukfrånvaro, bl.a. inom äldreomsorgen. Trots motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i fullmäktige lyckades vi övriga partier vinna majoritet för det förslaget. Men det räcker inte.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation.

Mina frågor till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S) blir därför:

1 Hur ser du på att sjukfrånvaron bland våra kommunanställda ökade under 2012?
2 Avser socialdemokraterna att genomföra några insatser för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö inom Umeå kommuns verksamheter?

Umeå 2013-04-15

Anders Ågren
Kommunalråd (M)
 

Sjukfrånvaron ökade 2012 bland Umeås kommunanställda

Jag har idag lämnat in en interpellation till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S), med anledning av att sjukfrånvaron ökade bland Umeå kommuns anställda under 2012. Vi har högre sjukfrånvaro än snittet för kommunerna i riket och ligger på plats 198 av landets 290 kommuner.

Det är hög tid att de styrande partierna – Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – börjar ta dessa frågor om arbetsmiljön på allvar!

Interpellationen i dess helhet bifogas nedan:

Sjukfrånvaron inom Umeå kommun ökade år 2012

Umeå kommun borde, som arbetsgivare, öka insatserna för att skapa en bättre arbetsmiljö och därmed få ned sjukskrivningstalen. Av landets 290 kommuner hamnar vi på plats 198 när det gäller sjukfrånvaro. Det senaste året har sjukskrivningarna dessutom ökat från 5,6 procent (2011) till 5,8 procent (2012). Det måste ses som ett misslyckande med den hittills förda personalpolitiken i kommunen.

Ett steg på vägen togs förra året när fullmäktige satsade sju miljoner kr extra för att möjliggöra särskilda insatser för de yrkesgrupper som uppvisar högst sjukfrånvaro, bl.a. inom äldreomsorgen. Trots motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i fullmäktige lyckades vi övriga partier vinna majoritet för det förslaget. Men det räcker inte.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation.

Mina frågor till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S) blir därför:

1 Hur ser du på att sjukfrånvaron bland våra kommunanställda ökade under 2012?
2 Avser socialdemokraterna att genomföra några insatser för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö inom Umeå kommuns verksamheter?

Umeå 2013-04-15

Anders Ågren
Kommunalråd (M)