Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lag. Trots det fortsätter övergreppen, både i Sverige och vid resor till utlandet.
Flickor får delar av sina underliv bortskurna, och i vissa fall hopsydda, vilket orsakar livslång smärta och risk för infertilitet.
Den 6 februari infaller den internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Det är hög tid att vi på riktigt står upp för alla kvinnor och flickors rätt till sina egna kroppar.
Socialstyrelsen uppskattade 2012 att omkring 38 000 flickor och kvinnor var könsstympade och att ytterligare 19 000 var i riskzonen. Mycket tyder på att siffrorna är kraftigt underskattade.
I Sverige ska alla ha frihet att fatta beslut om sitt eget liv. Nu behövs bättre kunskap, information och skärpta straff för att förebygga att kvinnor misshandlas genom könsstympning:
1. Kunskap och information.
Alla som möter flickor, inte minst i förskolan och skolan, behöver ökad kunskap om könsstympning, lära känna riskfaktorerna och anmälningsskyldigheten till socialtjänsten om någon riskerar att fara illa.
2. Brott måste beivras.
I Sverige har tre personer dömts för könsstympning. Två domar under 2006 där föräldrar dömdes för könsstympning av sina döttrar utanför Sverige, och en dom 2018 gällande försök och förberedelse till könsstympning. Mörkertalen är stora och nuvarande tillämpning av lagstiftningen uppenbarligen otillräcklig.
3. Nya brottsrubriceringar och fler utvisningar.
Inför en särskild brottsrubricering för hedersbrott med grov fridskränkning som förebild. Inför hedersmotiv som en egen försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet. Utvisning på grund av brott ska användas i fler fall. Inför utvisning på grund av brott med straffvärden mellan sex till tolv månaders fängelse – oavsett eventuell återfallsrisk.
Det är hög tid att Sverige står upp för alla flickor och kvinnors rätt till sin egen kropp.