Anders Ågren

Kärnkraft är klimatsmart!


Sverige behöver fossilfri el, och kärnkraften är bästa sättet. Sveriges behov av el ökar, inte minst eftersom elbilar blir allt populärare och många industrier vill ställa om. Kärnkraften är fossilfri och står för ca 40 procent av Sveriges elproduktion. Som jämförelse står solceller för ca 0,2 procent och vindkraften runt tolv procent.

Kärnkraften tillför stabilitet till elförsörjningen. Den kan leverera stora mängder fossilfri el dygnet runt, även när det är vindstilla eller molnigt.
Vi moderater lämnar Energiöverenskommelsen om kärnkraftens roll inte förtydligas.

Sverige och EU behöver mer kärnkraft, inte mindre.

Umeå kommun på plats 155 (!) av 171 kommuner gällande företagsklimat (SKL)

Nu har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kvalitetsmätning av kommuners myndighetsutövning och service gentemot företag presenterats. Den som går under benämningen Öppna jämförelser – företagsklimat 2018.

Umeå kommun hamnar på plats 155 av sammanlagt 171 kommuner som ingått i rankingen. Bland kommuner med över 40 000 invånare, så är Umeå på plats 55 av 61 kommuner.

Detta duger naturligtvis inte. Inte på något sätt.

SKL:s öppna jämförelser om företagsklimat redovisar resultaten från Insikt – en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företag. Företagare får i undersökningen bedöma kommunernas service på sex myndighetsområden: brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd.

Undersökningen genomförs bland företagare som haft ett ärende inom ett eller flera av dessa myndighetsområden. Företagarna får i en enkät besvara frågor om kommunernas service vad gäller information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. De får också göra en helhetsbedömning om kommunernas service.

Det är helhetsbedömningen som ligger till grund för måttet ”nöjd-kund-index” (NKI). Vi ser förvisso för Umeå kommun en förbättring i resultatet från 63 till 66 gällande NKI Totalt mellan åren 2017 och 2018. Det är positivt, men naturligtvis inte tillräckligt.

Fördelar med den här undersökningen är bl.a. följande:

  • Frågorna avser endast faktorer som kommunerna själva har ansvar för och kan påverka
  • Det är endast företagare och andra kunder som haft en kontakt med kommunen som deltar
  • Undersökningen möjliggör jämförelser över tid och med andra kommuner.

Detta understryker och bekräftar bara vad jag och Moderaterna under lång tid påtalat i Umeå.

Det finns mycket att göra inom den egna kommunala organisationen, för att förbättra service och dialog med de lokala företagarna. Jag är väl medveten om att det inom exempelvis näringslivsavdelningen på Umeå kommun finns hög kompetens, ett brett engagemang och en stark förståelse för företagandets villkor. Men jag tror tyvärr att denna insikt inte finns lika påtagligt närvarande i alla delar av Umeå kommuns olika verksamheter. Och det är ett uppenbart problem.

Ett växande Umeå är i behov av växande och framgångsrika företag – små-, medelstora- och stora företag – som genom arbetstillfällen och skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. 4 av 5 nya jobb skapas i småföretag. Detta måste tydligt återspeglas i den lokala kommunpolitiken för ett bättre företagsklimat.

Med anledning av detta så har jag idag lämnat in en fråga till Hans Lindberg (S) som kommer att behandlas på KF den 29 april.

Ett öppet samtal i demokratins namn

Bilden kan innehålla: 6 personer, inklusive Anders Ågren, Niklas Nordström och Marie Morell, personer som ler, personer som sitter

Ett öppet samtal i demokratins namn. Tidigare i veckan deltog jag i panelen på ett direktsänt SKL-webbinarium om hot, hat och våld mot förtroendevalda och journalister. Greta Berg (SKL), jag själv, huvudprogramledare Anna-Lena Pogulis (SKL), Anna-Karin Thorstensson (SVT), Niklas Nordström KSO Luleå och Hanna Andersson från Medieinstitutet FOJO.

Omkring 200 deltagare som lyssnade, skickade in kommentarer och ställde frågor. Tonen och klimatet i det offentliga samtalet har blivit extremt mycket hårdare. Viktigt att uppmärksamma och motverka. Inte minst måste politiker bli bättre på att anmäla alla hot som man utsätts för. I senaste undersökningen (PTU 2017) uppgav omkring var fjärde förtroendevald politiker att man blivit utsatt för hot, hat eller våld. Men bara 19 procent av dessa polisanmäldes.

Efter fyra år i opposition är Moderaterna förövrigt tillbaka vid makten i SKL. I onsdags var det första gruppmötet med nya M-gruppen – därtill på klassisk mark på 12:an, längst upp i SKL-huset (bilden ovan). Vi besöktes av strategichefen Per Rosencrantz, som gick igenom det allmänna opinionsläget.

Jag själv är numera vice ordförande i SKL:s demokratiberedning och vi hade vårt första sammanträde i Stockholm i torsdags. Det är positivt att vi har flera företrädare från Västerbotten och norra Sverige på viktiga positioner inom SKL. Det ger oss ett viktigt inflytande och goda kontaktytor, oavsett partitillhörighet.

 

Årets första nummer av Nordsvenskan!

Nytt nummer av Nordsvenskan är ute – Moderaternas medlemstidning i Västerbotten. Tidningen utkommer fyra gånger per år och skickas ut till alla våra medlemmar. Den skickas även till ledande moderater runt om i landet, däribland alla förbundsstyrelser. Det är ett uppskattat och bra sätt att visa på vad som händer och sker runt om i Västerbotten, inte minst bland våra lokalföreningar och förtroendevalda moderatpolitiker.

Ett axplock ur detta nummer: tema med stundande EU-val, länets moderata EU-kandidat Micaela Löwenhöök, ny moderat partiombudsman i länet, rapport från årsmöten i Lycksele, Umeå, Skellefteå, Vännäs, Nordmaling,  besök av moderata EU-toppkandidaten Tomas Tobé. Vidare om MUF, Moderata Studenter, Moderatkvinnorna, Moderata Seniorer, Öppna Moderater, riksdagen, regionen och mycket, mycket mer.

Bli medlem du också!

Nedskärningar på polisen!

 

Jaha, då har S/MP-regeringen med sina stödpartier presenterat sin vårbudget. Den saknar helt uppenbart reformer för att ta tag i Sveriges problem. I stället skär S-C-L-MP exempelvis bort var fjärde ny krona som tillfördes polisen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, och som antogs av riksdagen 2018.

Sverige har ju allvarliga problem med både brottslighet och integration. Det sker nästan en skjutning om dagen och otryggheten är omfattande. Vi har bland den lägsta polistätheten i EU. Samtidigt tycker alltså S-MP-C-L på riksplanet att det är vettigt att skära ned på anslaget till polisen. Skrämmande!

Varken vårbudgeten eller Januariöverenskommelsen innehåller reformer för att ta tag i Sveriges problem. S-C-L-MP återställer allt som inte har fungerat och höjer skatterna, men skär ner på polisen och struntar i att korta vårdköerna.

Januariöverenskommelsen och vårbudgeten löser inte Sveriges problem. Men tydligen är det viktigt för vissa partier med höjda skatter, och neddragningar på äldreomsorg och polis.

Och allt detta, när vi faktiskt kunde haft en BORGERLIG regering med BORGERLIG politik.

 

Hot, hat och våld mot förtroendevalda ökar

Bilden kan innehålla: 1 person

Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda. Det är en allvarlig utveckling som måste få ett stopp. Förskjutningen av tonen i det demokratiska samtalet påverkar demokratin och har visat sig leda till självcensur, att inte våga ta obekväma beslut eller att inte vilja engagera sig politiskt. I förlängningen hotar det demokratin.

På onsdag morgon kommer jag att delta i ett panelsamtal om detta arrangerat av SKL, så jag har ägnat lite tid på förmiddagen till förberedelser.

Det finns mycket att göra.

 

Fakta om hot, hat och våld mot förtroendevalda (PTU 2017)

– Var fjärde förtroendevald i fullmäktige och riksdag utsattes någon gång under år 2016 för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag. Det var en ökning med fem procentenheter från 2012.

– Var femte förtroendevald hade någon gång under 2016 valt att censurera sig själv.

– Nästan var tredje förtroendevald som varit med om en händelse av utsatthet hade någon gång valt att censurera sig själv. Vid upprepade händelser ökade andelen som censurerat sig själva.

– Aktiva och synliga förtroendevalda var mest utsatta. De var ofta hel- eller deltidspolitiker, som hade ordförandeposter i nämnd eller styrelse eller hade exponerats mycket i media. Kvinnor som hade en ordförandepost var mer utsatta än män i samma position.

– Över hälften av de förtroendevalda som utsatts rapporterade inte detta till någon. När de rapporterade handlade nästan hälften av händelserna om hat, hot eller våld. Oftast rapporterades händelserna till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

– Endast var femte förtroendevald (19 procent) polisanmälde händelser av hot, hat och våld.

– Bara fyra av tio förtroendevalda (41 procent) polisanmälde våld, skadegörelse och stöld.

– Förtroendevalda anmälde bara 16 procent av fall som de upplevt som hot och trakasserier.

 

Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017 (PTU). Brå 2017:9.

Vi gör Sverige och Europa tryggare!

I går presenterade Tomas Tobé, toppkandidat till Europaparlamentet, Moderaternas Europavalskampanj. Bilden ovan är från Tobés tal inför åhörarna på Sverigemötet. Partiets valfrågor inför EU-valet söndagen den 26 maj presenterades särskilt.

Huvudbudskapet är att Moderaterna ska göra Sverige tryggare – genom att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, ha koll på Europas gränser samt satsa på klimatsmart kärnkraft. Det behövs mer frihet, företagsamhet och framtidstro i Europa. Dessa frågor var även de bärande delarna i Tomas Tobés tal på Sverigemötet i Karlstad.

Vi moderater i Västerbotten kommer att dra vårt strå till stacken i kampanjen. Det är viktigt att så många som möjligt röstar – och röstar på MODERATERNA.

 

Moderaternas Europavalskampanj i korthet:

Vi gör Sverige tryggare

Gränsöverskridande brottslighet kräver ökat samarbete. Den europeiska polisbyrån Europol ska få mer resurser och befogenheter.

 

Hej då stöldligor

Den fria rörligheten ska inte gälla för kriminella. EU-medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas och nekas återinresa.

 

Kärnkraft är klimatsmart

Vi vill dubbla EU:s satsningar på kärnkraft. Europa behöver mer klimatsmart el – i stället för smutsig kolkraft och rysk gas.

 

Koll på Europas gränser

Invandringen behöver bli mer kontrollerad och förutsägbar. Den yttre gränsen ska stärkas. Rätten till asyl ska prövas vid EU:s yttre gräns. Sverige kan inte ta ett för stort ansvar för invandringen till Europa.

Sverigemötet i Karlstad

På väg hem till Umeå efter att ha tillbringat de senaste dagarna i Karlstad. Där har ca 1300 ledande moderater samlats för de årliga kommundagarna, som går under namnet Sverigemötet.

Ni som har följt mediarapporteringen har bl.a. kunnat se att vi fått en ny-gammal logga, med M:et som är tillbaka utan ordet “nya”. Ingen dramatik i det. Var sak har sin tid.

Bilden kan innehålla: 5 personer, inklusive Elisabeth Unell och Anders Ågren, personer som ler, personer som sitter och inomhus

För egen del deltog jag i panelen i ett av seminarierna, nämligen “Så stärker vi tryggheten.” På bilden ovan riksdagsledamoten Louise Meijer som modererade samtalet, samt oppositionsrådet Elisabeth Unell från Västerås, trafikregionråd Kristoffer Tamsons från Region Stockholm, jag själv och kommunalrådet Hampus Magnusson från Göteborg. Vi diskuterade om den ökande brottsligheten, den ökande otryggheten och hur vi på kommunal och regional nivå kan arbeta med trygghetsskapande åtgärder.

Problemen och förslagen till lösningar ser ganska likartade ut oberoende av var kommunerna råkar befinna sig geografiskt. Det krävs en öppenhet och tydlighet om problemen, det krävs tydliga signaler om att brotten ska bekämpas och det krävs tydliga förslag för att åstadkomma detta. Moderaterna har dessa förslag – Moderaterna är partiet för lag och ordning i svensk politik.

Helgens Sverigemöte var även upptakten till EU-valet för Moderaternas del. Mer om detta på bloggen imorgon.

Antalet anmälda våldtäkter och sexuella ofredanden ökar kraftigt i Umeå

Den 28 mars publicerade Brå den slutliga statistiken över anmälda brott 2018. Anmälda brott på nationell nivå om sexuellt ofredande, minskade med 338 brott (−3 %). Till de brottstyper inom kategorin “brott mot person” som ökade hör bland annat anmälda våldtäkter, som ökade med 589 brott (+8 %). Så längt den nationella statistiken.

Vad händer då i Umeå i detta avseende?

Under senare år har ju sexualbrotten ökat kraftigt i Umeå. Sedan år 2012 har antalet anmälda våldtäkter fördubblats, och antalet sexuella ofredanden har nästan fördubblats. Mellan år 2017 och 2018 ökade antalet anmälda våldtäkter i Umeå med 32 procent. Detta enligt den aktuella statistiken från Brå. 

Det är en fruktansvärd utveckling! Kvinnor i Umeå ska inte behöva oroa sig för att bli utsatta för våldtäkter, sexuella ofredanden eller annat. Utvecklingen går sedan flera år åt helt fel håll. Samtidigt som våldtäkter och sexuella ofredanden kraftigt ökar, så är oron bland unga kvinnor utbredd i Umeå. Enligt senaste Unga-enkäten som nyligen presenterades av Umeå kommun så uppger 41 procent – 4 av 10 – unga tjejer i åldern 13-18 år att det är otrygga när de går hem ensamma på kvällarna i Umeå.

Otryggheten och den kraftiga ökningen av sexualbrott i Umeå kommer att bli ett ärende på nästa fullmäktige. Polisen och Umeå kommun måste gemensamt kraftsamla för att öka tryggheten och minska sexualbrotten. Som jag har skrivit tidigare här på bloggen så har jag lämnat in en interpellation som kommer upp den 29 april.

Demokratidagen – för att vitalisera den lokala demokratin

Idag är jag på plats i Stockholm för Demokratidagen som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting i Stockholm. Detta i min nya roll som vice ordförande i SKL:s demokratiberedning.

Varje år anordnar SKL en demokratidag, med föreläsningar och seminarier som riktar sig till förtroendevalda och tjänstemän inom offentlig verksamhet. Det brukar vara en god uppslutning med hundratals deltagare kring viktiga frågor.

Med anledning av detta har jag idag fått följande debattartikel publicerad tillsammans med Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande i SKL och Christina Mattisson, ordförande i SKL:s demokratiberedning. Artikeln finns att läsa på altinget.se, men jag lägger upp den även här på bloggen.

Demokratidagen – för att vitalisera den lokala demokratin

Den svenska demokratin är stark, men behöver värnas och utvecklas. En viktig arena för att mötas i dessa frågor är SKL:s Demokratidag.

I år är det hundra år sedan som kvinnor för första gången fick rösta i svenska kommunalval. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige idag en av de starkaste och mest välfungerande demokratierna i världen, vilket är glädjande. Vi har ett högt valdeltagande och det finns ett stort samhällsengagemang. Det är dock en demokrati som måste värnas aktivt – varje dag.

På andra sidan av myntet utmanas nämligen också människors lika värde och rättigheter i vårt land. Det handlar om odemokratiska strömningar, populistiska krafter med en främlingsfientlig agenda, spridande av dystopiska felaktiga samhällsfakta och ett uppskruvat debattklimat. Allt fler förtroendevalda upplever hot och hat i sina uppdrag samtidigt som SOM-institutets undersökning visar att tilltron till politiska institutioner är låg.

En viktig arena för att mötas och diskutera hur vi utvecklar den lokala demokratin är Demokratidagen, som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anordnar 3 april. Här möts hundratals lokala och regionala tjänstepersoner och förtroendevalda för att förkovra sig i hur de demokratiska systemen kan stärkas genom allt ifrån medborgardialog, samverkan med civilsamhället till hur det politiska ledarskapet kan utvecklas.

En stark lokal demokrati förutsätter att kommuner och regioner har en stark förankring hos medborgarna, där grunden är den kommunala representativa demokratin.
För att uppnå en stark medborgerlig förankring krävs dock en rad insatser på olika nivåer från såväl de politiska partierna, kommunerna, regionerna som staten.

För att värna och vitalisera den lokala demokratin ser SKL att ökat fokus behövs på att:

  • Arbeta för bättre förutsättningar för förtroendevalda att verka i sitt demokratiska uppdrag. Hoten och hatet, som ökar, mot förtroendevalda är en farlig utveckling som måste vändas. Ett förstärkt skydd för demokratin är nödvändigt. Kommuner och regioner behöver se till att utveckla den kommunala demokratin genom till exempel att stödja och stärka det politiska ledarskapet, finna former för utveckling av de politiska institutionerna samt arbeta för att möjliggöra för förtroendevalda att verka under trygga former. Regeringen behöver se till att en skärpt lagstiftning kommer till, som stärker skyddet för förtroendevalda som utsätts för hot, hat och våld i sitt demokratiska uppdrag. De politiska partierna behöver å sin sida se till att värna en konstruktiv samtalston.
  • Stärka den medborgerliga förankringen genom medborgarborgardialog. SKL har länge arbetat med att stärka medborgarens inflytande på lokal och regional nivå. Det är viktigt att regioner och kommuner ser till att medborgarna har möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling– inte minst för att utveckla ett hållbart samhälle, öka kunskapen och tilliten till det demokratiska systemet.
  • Stärka samarbete med civilsamhället. Civilsamhällets organisation, såsom folkrörelser, föreningsliv, idéburna organisationer och sociala företag, vill och behöver involveras i högre grad än idag i utvecklingen av det demokratiska samhället lokalt och regionalt. De är både viktiga röstbärare och en betydelsefull del i utvecklingen av välfärdstjänster för att lösa samhällets välfärdsutmaningar framöver.

Demokrati på lokal nivå är närmast medborgarna. Vi alla, förtroendevalda som tjänstepersoner på olika nivåer, har ett viktigt uppdrag och ansvar att utveckla de lokala demokratiska institutionerna som kommuner och regioner är. Låt oss tillsammans bygga legitimitet och förtroende för vårt demokratiska system.

Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande, SKL
Christina Mattisson, ordförande SKL:s demokratiberedning
Anders Ågren, vice ordförande SKL:s demokratiberedning