Arbetslinjen mot bidragslinjen

Liksom många andra satt jag och såg debatten på Agenda mellan Reinfeldt och Sahlin igår. Jag tyckte att debatten var riktigt bra och skillnaderna i politiken blev tydliga, inte minst när det gäller synen på arbete, skatt och bidrag.

Även om nu socialdemokraterna accepterat i stort sett hela det jobbskatteavdrag som Alliansen har genomfört under denna mandatperiod, så är det uppenbart att sänkt skatt inte är ord som Sahlin vill ta i sin mun. T.o.m. när hon blev pressad av programledaren om det inte var rimligt att människor ska kunna leva på sin lön, så framhärdade hon att i så fall var det viktigare att höja bidragen (!) för samma personer.

Tydligare än så blir det inte. Hellre höjda bidrag med (S), än sänkt skatt. Även om nettoeffekten skulle bli densamma för den enskilde.

Debatten blev en promenadseger för Reinfeldt, och det bådar gott inför valet som närmar sig.

Arbetslinjen mot bidragslinjen

Liksom många andra satt jag och såg debatten på Agenda mellan Reinfeldt och Sahlin igår. Jag tyckte att debatten var riktigt bra och skillnaderna i politiken blev tydliga, inte minst när det gäller synen på arbete, skatt och bidrag.

Även om nu socialdemokraterna accepterat i stort sett hela det jobbskatteavdrag som Alliansen har genomfört under denna mandatperiod, så är det uppenbart att sänkt skatt inte är ord som Sahlin vill ta i sin mun. T.o.m. när hon blev pressad av programledaren om det inte var rimligt att människor ska kunna leva på sin lön, så framhärdade hon att i så fall var det viktigare att höja bidragen (!) för samma personer.

Tydligare än så blir det inte. Hellre höjda bidrag med (S), än sänkt skatt. Även om nettoeffekten skulle bli densamma för den enskilde.

Debatten blev en promenadseger för Reinfeldt, och det bådar gott inför valet som närmar sig.

Positiva effekter av jobbskatteavdraget

Är nere i Stockholm och förmiddagen har ägnats till dels gruppmöte med moderata förtroendevalda i SKL, dels telefonkonferens med moderata företrädare om arbetsmarknadspolitiken. Prognoserna ser bättre ut än tidigare, och man ser en tydlig ljusning i horisonten. Vargavintern verkar vara över.

För övrigt har Riksrevision utvärderat jobbskatteavdraget och de presenterade sin utvärdering förra veckan för Skatteutskottet. Riksrevisionen kom bl.a. fram till följande:
 
– Jobbskatteavdragets förväntade effekter på antalet arbetade timmar är 2,6 %.
– Jobbskatteavdragets förväntade effekter på fler personer i arbete är 88 122 stycken.
– Vetskapen om jobbskatteavdraget har förbättrats men kan bli bättre.
 
 

Det fjärde steget

I dagens nummer av Västerbottens Folkblad skriver jag och moderaternas partisekreterare Per Schlingmann om vikten av att värna arbetslinjen och det fjärde steget i jobbskatteavdraget som nu har införts.

Har klippt in debattartikeln nedan, för den som orkar läsa 🙂

 

Nu kommer det fjärde steget i jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget har gjort det enklare för vanligt folk att leva på sin lön i Sverige. Det fjärde steget av avdraget som infördes vid årsskiftet är en av flera viktiga delar i en samlad politik för fler jobb.

Vid årsskiftet infördes det fjärde steget i jobbskatteavdraget och med januarilönen kommer alla som jobbar få ut ytterligare lite mer i lön.

En central del i vår politik för fler jobb har varit att göra det enklare för människor att leva på sin lön i Sverige. Med lägre skatter på vanliga inkomster blir det mer lönsamt att arbeta och fler får möjlighet att konsumera vilket dämpar den ekonomiska krisens effekter. Vi är stolta över att de största skattelättnaderna har gått till personer med små och medelstora inkomster.

För en sjuksköterska i Umeå som tjänar 22 000 kronor innebär det 1571 kronor mer varje månad. Jobbavdragen innebär också att ett vårdbiträde har fått en hel månadslön mer per år att röra sig med. För många kan det betyda att de kan ta med barnen på semester eller att det finns pengar kvar sista veckan varje månad.

Utöver att många får livspusslet att gå ihop enklare när man får behålla en större del av sin lön är jobbskatteavdraget också viktigt för att skapa fler jobb. För att skapa förutsättningar för fler i arbete måste trösklarna sänkas in på arbetsmarknaden. En förstärkning av jobbskatteavdraget är därför särskilt viktig nu när vi ska arbeta oss tillbaka ur finanskrisens spår – inte minst för att hindra arbetslösheten från att bita sig fast på en hög nivå. Genom jobbskatteavdraget ökar även människors inkomster vilket stimulerar konsumtionen och förhindrar att fler jobb försvinner.

Tillsammans med satsningar på omställning och rehabilitering så att människor kan komma tillbaka till arbetsmarknaden och en minskad regelbörda och sänkta egenavgifter för företagare läggs grunden för den långsiktiga återhämtning som kommer att behövas för att skapa fler jobb. Vi gör även stora satsningar på utbildning, bland annat genom att antalet utbildningsplatser utökas. För att undvika uppsägningar i välfärdens kärna har vi dessutom tillfört 17 miljarder till kommuner och landsting.

De förslag som vänsteralliansen hittills presenterat pekar istället på helt andra prioriteringar. Trots tal om fler jobb och fler företag har socialdemokraternas politik fastnat i gamla spår. Riktningen är tydlig – i deras värld är alla jobb inte lika mycket värda och ersättningar och bidrag ska höjas genom att göra det mindre lönsamt för vanligt folk att gå till jobbet. I ledningen för vänsterpartierna har socialdemokraterna valt att byta arbetslinje mot bidragslinje.

Vi moderater och de andra partierna i alliansen tror istället att arbetslinjen är viktigare än någonsin. Att göra det mer lönsamt att arbeta är en viktig del i en samlad politik för fler jobb.

Per Schlingmann, partisekreterare (M)
Anders Ågren, kommunalråd (M) 

Det fjärde steget

I dagens nummer av Västerbottens Folkblad skriver jag och moderaternas partisekreterare Per Schlingmann om vikten av att värna arbetslinjen och det fjärde steget i jobbskatteavdraget som nu har införts.

Har klippt in debattartikeln nedan, för den som orkar läsa 🙂

 

Nu kommer det fjärde steget i jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget har gjort det enklare för vanligt folk att leva på sin lön i Sverige. Det fjärde steget av avdraget som infördes vid årsskiftet är en av flera viktiga delar i en samlad politik för fler jobb.

Vid årsskiftet infördes det fjärde steget i jobbskatteavdraget och med januarilönen kommer alla som jobbar få ut ytterligare lite mer i lön.

En central del i vår politik för fler jobb har varit att göra det enklare för människor att leva på sin lön i Sverige. Med lägre skatter på vanliga inkomster blir det mer lönsamt att arbeta och fler får möjlighet att konsumera vilket dämpar den ekonomiska krisens effekter. Vi är stolta över att de största skattelättnaderna har gått till personer med små och medelstora inkomster.

För en sjuksköterska i Umeå som tjänar 22 000 kronor innebär det 1571 kronor mer varje månad. Jobbavdragen innebär också att ett vårdbiträde har fått en hel månadslön mer per år att röra sig med. För många kan det betyda att de kan ta med barnen på semester eller att det finns pengar kvar sista veckan varje månad.

Utöver att många får livspusslet att gå ihop enklare när man får behålla en större del av sin lön är jobbskatteavdraget också viktigt för att skapa fler jobb. För att skapa förutsättningar för fler i arbete måste trösklarna sänkas in på arbetsmarknaden. En förstärkning av jobbskatteavdraget är därför särskilt viktig nu när vi ska arbeta oss tillbaka ur finanskrisens spår – inte minst för att hindra arbetslösheten från att bita sig fast på en hög nivå. Genom jobbskatteavdraget ökar även människors inkomster vilket stimulerar konsumtionen och förhindrar att fler jobb försvinner.

Tillsammans med satsningar på omställning och rehabilitering så att människor kan komma tillbaka till arbetsmarknaden och en minskad regelbörda och sänkta egenavgifter för företagare läggs grunden för den långsiktiga återhämtning som kommer att behövas för att skapa fler jobb. Vi gör även stora satsningar på utbildning, bland annat genom att antalet utbildningsplatser utökas. För att undvika uppsägningar i välfärdens kärna har vi dessutom tillfört 17 miljarder till kommuner och landsting.

De förslag som vänsteralliansen hittills presenterat pekar istället på helt andra prioriteringar. Trots tal om fler jobb och fler företag har socialdemokraternas politik fastnat i gamla spår. Riktningen är tydlig – i deras värld är alla jobb inte lika mycket värda och ersättningar och bidrag ska höjas genom att göra det mindre lönsamt för vanligt folk att gå till jobbet. I ledningen för vänsterpartierna har socialdemokraterna valt att byta arbetslinje mot bidragslinje.

Vi moderater och de andra partierna i alliansen tror istället att arbetslinjen är viktigare än någonsin. Att göra det mer lönsamt att arbeta är en viktig del i en samlad politik för fler jobb.

Per Schlingmann, partisekreterare (M)
Anders Ågren, kommunalråd (M) 

De rödgröna vill höja skatterna, men hur mycket?

Som vi fick höra i partiledardebatten i söndags, så vill vänsterpartierna höja skatterna om de vinner valet. Däremot vet ingen hur mycket de kommer att höjas med och i så fall vilka skatter som höjs.

Inget av de rödgröna vill dock helt ha kvar nuvarande jobbskatteavdrag. S, v och mp föreslår också höjd skatt på drivmedel. Vänstern vill höja skatten för innevarande året med 55 miljarder kronor och med 61 miljarder kronor året efter. Från miljöpartisterna, som är mest positiva till jobbskatteavdraget, var budet 17 miljarder 2010 och från (s) ca 20 miljarder kronor i skattehöjningar.

Om två månader ska vi, kanske, få höra hur vänsterpartiernas ekonomiska politik ser ut i konkreta siffror. Då blir alternativen tydliga för väljarna.

Varför ska inte ett vårdbiträde få sänkt skatt, Holmlund?

Var och varannan dag går socialdemokrater till storms mot att regeringen har sänkt skatten för dem som arbetar.

I Umeå är det Lennart Holmlund (S) som på sin blogg varje vecka upprört skriver att regeringen har sänkt skatten för "dom rika". Vad han inte vill berätta är att att alla som jobbar har fått sänkt skatt, och procentuellt mest sänkt skatt  för dem med låga inkomster.

Jämfört med 2006 får ett vårdbiträde nu nästan 1 500 kronor mer i plånboken varje månad. För metallarbetaren handlar det om nästan 1 700 kronor. För sjuksköterskan närmare 1 750 kronor. I en vanlig LO-familj handlar det om närmare 2 500 kronor mer över varje månad, också efter att a-kasseavgiften är betald. 2 500 kronor varje månad blir 30 000 kronor på ett år. Det gör stor skillnad i en familj.

Det ger större marginaler, ökad trygghet och en bättre möjlighet för den som tjänar lite mindre att kunna leva på sin lön.

Det här påstår Holmlund och övriga socialdemokrater är en politik för"dom rika".

Låt oss vända på frågan – varför vill inte Holmlund att metallare, sjuksköterskor, vårdbiträden etc ska få sänkt skatt? Varör vill han inte att de ska få behålla mer pengar i sina plånböcker? Varför vill han tvärtom höja deras skatt och minska deras marginaler varje månad?

Varför?

Det händer mycket nu!

Jag har haft ett antal hektiska dagar i Stockholm, som utöver de sedvanliga mötena inom ramen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) även inneburit möten där finansminister Borg och partisekretare Schlingmann varit med. Bl.a. hade vi en särskild sittning på torsdagen med företrädare för de moderata Norrlandsförbunden och vår partisekreterare, vilket var särskilt givande.

 
Samtidigt hände det tydligen saker i Umeå, för en stor nyhet var meddelandet att VK och Baltic slår sina påsar ihop och bildar ett gemensamt fastighetsbolag. Jag har hört vissa kritiska röster men själv ser jag positivt på det hela. Positivt att VK tydligen går riktigt bra och väljer att investera sina pengar i staden, positivt att Baltic ännu en gång tydligt uttrycker sin vilja att fortsätta satsa och utveckla i Umeå. Och att man i och med detta kan göra det i en snabbare takt än annars. Umeå behöver mer av sådant, inte mindre!
 
Avslutningsvis kan vi välkomna beskedet – som förvisso var det väntade – att regeringen genomför det fjärde steget i jobbavdraget. Man föreslår att jobbskatteavdraget förstärks med 10 miljarder kronor. Det innebär att de flesta löntagarna får en skattesänkning på mellan 200 och 250 kronor i månaden. Bra för landets låg- och medelinkomsttagare!
 
Ha en fortsatt trevlig helg!