En majoritet av de folkvalda i kommunfullmäktige röstade igår ja till att höja Umeås befolkningsmål, helt i linje med det ursprungliga förslag som fanns med inför fullmäktiges sammanträde i juni. Vi vet sedan tidigare att beslutet har stöd av en majoritet av umeborna, liksom av näringlivs- och universitetsföreträdare.
Men oj, vad vissa enskilda politiker har blivit sura när klubban fallit. (Jaja, även innan var det bittra kommentarer hela vägen förstås). Personangreppen haglar just nu, vilket i sak är fullkomligt obegripligt. Å ena sidan hävdas att det kanske inte är så dumt med ett höjt befolkningsmål (för man är ju inte emot tillväxt…..jojo!) – men å andra sidan är vi alla som röstat för ett högre befolkningsmål ‘alfahannar’, ‘gossar’, ‘grabbiga’, ‘kannibaler’, ‘självgoda’ etc etc etc.
Varför så bitter? Varför så sur? Varför så dålig förlorare? Det hör till politikens spelregler att man inte vinner varje votering. Men man kan inte gå till personangrepp efter varje förlorad votering – då gör man bara sig själv till åtlöje. Framförallt om man samtidigt påstår att det inte är en så stor grej.
Surt, sa räven.