Dra i handbromsen för heltidsinförandet inom Umeå kommun – återta kontrollen över den kommunala ekonomin

Ambitionen med att alla kommunanställda ska kunna erbjudas anställning på heltid är lovvärd. Men det måste ske utifrån verksamhetens behov, de anställdas egna önskemål och vad den kommunala ekonomin tillåter.

Heltidsinförandet i Umeå kommun har skapat mycket negativa konsekvenser utifrån kommunens och nämndernas ekonomi, men även utifrån medarbetarnas arbetsvillkor.

Umeå kommun har, baserat på en överenskommelse mellan SKL och Kommunal från 2016, gått väldigt långt i tolkningen av densamma. Trots att överenskommelsen uttrycker en ambition mellan arbetsgivare och fack om att tillsammans över tid arbeta för att öka andelen heltidsanställda och erbjuda deltidsanställda att gå upp till heltid, så har Umeå kommun gått betydligt längre än vad överenskommelsen kräver. Överenskommelsen på riksplanet är en långsiktig ambition.

Umeå kommunfullmäktige har, efter förslag från Socialdemokraterna, beslutat att alla anställda ska ha rätt att arbeta heltid. Det finns också en målsättning om att alla nya medarbetare ska anställas på heltid och deltidsanställda med tillsvidareanställning ska erbjudas heltidsanställning. Detta trots att överenskommelsen mellan SKL och Kommunal inte går fullt så långt, samt att övriga fackliga organisationer inte har någon överenskommelse i detta avseende med SKL.

Införandet av heltid inom vård och omsorg skedde alltför snabbt i Umeå kommun. Enligt en utvärderingsrapport så hade inte någon annan kommun genomfört införandet på så kort tid. I de flesta kommuner har man haft en lång förberedelsetid med förstudier och pilotprojekt. I rapporter från verksamheterna konstateras att heltidsinförandet har inneburit att man har personal på delar av arbetsdagen, som saknar arbetsuppgifter. Bemanningsplaneringen har försvårats. Kommunen har personal på tider när de inte behövs, för att kunna erbjuda heltid.

En fullständigt orimlig situation, dessutom i ett ansträngt ekonomiskt läge. Avtalet mellan SKL och Kommunal är en långsiktig ambition. Inte något som måste genomdrivas i hast. Detta heltidsinförande har medfört allvarliga kostnadsökningar, som inte varit budgeterade. Merkostnaden för tidigare införanden ligger på 46,9 miljoner kr. Bedömningen av merkostnader för innevarande år och de kommande åren är höga, om man går vidare med planerna på att genomdriva heltid för alla inom alla förvaltningar och områden. Summor, som de facto inte finns i budget. Heltidsinförandet är också en av de bidragande orsakerna till den mycket höga nettokostnadsökningen inom Umeå kommun under 2018. Kommunal har i en skrivelse påtalat situationen där personal som är verksamma inom äldrenämnden och individ- och familjenämnden under en längre tid har ”vittnat om sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över schemat, underbemanning och samvetsstress. Vi ser att fler, inte färre, får arbeta delade turer. Vi ser att helgtjänstgöringen ökar och att arbete varannan helg nu blivit norm.” I detta läge måste kommunfullmäktige snarast dra i handbromsen.

Målet som har antagits i kommunfullmäktige föreslås strykas av oss moderater. D.v.s. målet som formulerats ”Alla tillsvidareanställda ska ha rätt att arbeta heltid” stryks. Umeå kommun ska, liksom i alla andra sammanhang, göra det som är praktiskt genomförbart utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Detta kommer att vara en del i det förslag till Budget 2020, som presenteras av oss moderater tisdag den 4 juni.

Att erbjuda heltid till alla är en lovvärd ambition, men kan bara genomföras i den mån verksamheten klarar av det utifrån tilldelade budgetramar och utan att försämra medarbetarnas arbetsvillkor vilket har blivit följden i Umeå. Det kommer även fortsättningsvis att finnas behov av att anställa personal exempelvis på deltid.

I konflikt mellan mål och medel, gäller medel.