Moderaterna får ökat förtroende i migrations- och integrationsfrågorna

Efter valförlusten 2014 var det på två områden där jag för egen del yttrade att vi måste ompröva och ändra inriktning. Det handlade dels om migrations- och integrationspolitiken, dels i frågan om hur tiggerifrågan och s.k. EU-migranter hanterades i Sverige. På punkt efter punkt har Moderaterna – så här lite mer än ett år senare – ändrat ställningstaganden, vilket jag välkomnar.

Det ger också resultat i ökat förtroende från väljarna.

Enligt en ny undersökning från Demoskop som presenterades igår, så har Moderaterna tydligt ökat sitt förtroende hos väljarna vad gäller migration och integration samt har ett stort övertag i jobb- och ekonomifrågorna. Flyktingkrisen är fortsatt en av Sveriges största utmaningar och situationen är ansträngd. Moderaterna föreslår därför kontinuerligt insatser som behövs för att läget ska bli mer hållbart vad gäller mottagande, bostäder och skola. Ett temporärt stopp i flyktingmottagandet behövs också, men tyvärr har vi ännu inte fått med oss Socialdemokraterna på detta.

Undersökningen från Demoskop visar att:

  • Moderaternas förtroende vad gäller migration och integration har ökat mest jämfört med alla andra partier sedan våren 2014.
  •  8 av 10 väljare uppfattar i dag att Moderaterna vill minska flyktingmottagandet. Det kan jämföras med att endast 2 av 10 uppfattade det på samma sätt i mars 2015.
  • Förtroende för vår partiledare Anna Kinberg Batra har ökat och är nu i nivå med statsminister Stefan Löfven.
  • Stort övertag för Moderaterna vad gäller förtroendet för att kunna ta ansvar för ekonomin och skapa förutsättningar för fler jobb, jämfört med Socialdemokraterna, vilket är en tydlig förändring sedan valet 2014.

Det går numera åt rätt håll för Moderaterna.

Hans Lindberg (S) har ju humor…

Läser att Hans Lindberg (S) på sin blogg försöker göra en grej av att Allianspartierna har olika uppfattningar i diverse sakfrågor. Men snälla nån – det är ju inte konstigt. Vi är fyra olika partier. Om vi hade haft samma uppfattning i allt kunde vi lika gärna slå ihop oss till ett parti.

Av det vi har kunnat se, inte minst det senaste året, så verkar hans eget parti – Socialdemokraterna i Umeå – vara betydligt mer splittrat inom sig än vad våra fyra Allianspartier är tillsammans.

Senast igår i samband med kommunstyrelsen så visade vänsterfalangen sin makt inom (S). Trots att vi från Moderaterna och Socialdemokraterna var överens om att den kommunala graffitiväggen skulle upphöra – och den här frågan har varit under beredning under lång tid – så svängde Socialdemokraterna plötsligt. Från en dag till en annan har (S) bytt fot, och nu vill de även fortsättningsvis bevara graffitiväggen, tydligen så vill kulturnämnden ta på sig det ansvaret och eventuellt i samarbete med någon ännu icke-existerande förening. Och när jag ställde en följdfråga om det även gällde det ekonomiska ansvaret för väggen, så var svaret ja….. Därmed fortsätter väggen på I20 att vara en långbänk, för de olika falangerna inom (S) lyckas ju aldrig komma till riktigt beslut. Halvmesyr på halvmesyr.

Jag skulle kunna rada upp betydligt flera exempel på denna svajighet, men jag låter dessa passera för den här gången.

Lindberg borde åtminstone försöka styra sitt eget parti, innan han har synpunkter på sammanhållningen mellan andra partier.

 

 

 

 

Ute på företagsbesök idag

Fler jobb och fler företag i Umeå har högsta prioritet för oss moderater. Idag ska vi som är valda till kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott ut på en rad intressanta företagsbesök i Umeå.

Sedan några år tillbaka ingår detta som en självklar del i vårt arbete med att förbättra dialogen med företagare verksamma i Umeå. Som bekant finns det en rad synpunkter på vad kommunen bör och inte bör göra, just med avseende på att skapa förutsättningar för nya jobb och bättre möjligheter för företagande. Besöken är också värdefulla för att politiker – av alla politiska färger – ska få insikt i företagarnas vardag, samt få kunskap om fler av de företag som är verksamma i vår kommun.

På återhörande!

Julavslutning med Moderaterna i Umeå

Igår hade vi traditionsenlig julavslutning med Moderaterna i Umeå, på vår expedition. En trivsam tillställning där vi fick lyssna till oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström, som berättade om aktuella frågor inom hälso- och sjukvården. Tillställningen var välbesökt och det var också en givande frågestund. Nu närmar vi oss som sagt jultider, och då går politiken snart in i ett lite lugnare tempo. Men efter nyår kommer det vara full fart igen.

Flyktingsituationen en stor utmaning för Umeå kommun!

iPhone Image 89DBCC

 

Flyktingsituationen sätter oerhörd press på våra verksamheter inom Umeå kommun, både kortsiktigt men inte minst långsiktigt. Umeå kommun stod redan innan flyktingkrisen inför stora ekonomiska utmaningar. Bilden ovan visar den prognos som finns framåt med två staplar per år: dels flyktingar inklusive anhöriginvandring, dels ensamkommande barn. För att få en uppfattning om totalen ska dessa staplar läggas ihop. Som ni ser är det en rejäl ökning jämfört med tidigare år.

Jag undrar verkligen om alla partier och politiker i Umeå kommunfullmäktige är medvetna om läget.

Den demografiska utvecklingen, kombinerat med volymökningar i stora kommunala verksamheterna liksom investeringsbehov pressar såväl oss som övriga kommuner. SKL presenterade nyligen sin ekonomirapport. Fler äldre, flyktingkrisen samt ökade kostnader gör att kommunsektorns ekonomi är i ett ännu tuffare läge än tidigare. Trots BNP-tillväxt och god utveckling av skatteunderlaget, så kommer resultaten att försämras. Om detta har jag också skrivit på VK:s debattsida. Socialdemokraterna i Umeå får inte falla i fällan att lova ”Allt åt Alla”. Exempelvis borde då omgående lägga ned det ofinansierade försöket med sextimmarsarbetsdag med bibehållen lön. Det kommer bara leda till fler besparingar under kommande år.

Vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet den 30/11 så hade jag ställt en interpellation om flyktingsituationen, som debatterades sent på eftermiddagen. Ingen tidning eller radio/tv rapporterade något om detta så jag passar på att nämna det här på bloggen istället.

Beträffande svaren på interpellationen från (S) så har full förståelse för att det är mycket osäkerhet i underlag, och prognoser. Men jag vill understryka vikten av att få fram ett underlag gällande de ekonomiska konsekvenserna för 2016 och kommande år. Det måste presenteras för kommunstyrelsen och övriga nämnder, snarast möjligt! 

För självklart kommer detta att påverka våra de områden som Umeå kommun ansvarar för. Skola, omsorg, förskola m.m. Utöver det så har vi frågan om boendemöjligheter. Redan innan flyktingkrisen har vi haft år av bostadsbrist i Umeå. Detta blir en ännu större utmaning framöver.

För Moderaternas räkning vill jag konstatera följande: Sverige behöver göra ett temporärt uppehåll i mottagandet av flyktingar. Vi klarar inte av nuvarande volymer, vilket borde vara uppenbart för alla.

 

SKL om utsatta EU-medborgare

Debatten kring s.k. EU-migranter har varit intensiv i Umeå. Vad är kommunens ansvar, vad är individens ansvar m.m. Följer man rapporteringen i media skulle man kunna få för sig att Umeå kommun har en ovanlig hållning när det gäller ställningstagandet att vi varken erbjuder boende eller skolgång. Man faktum är ju att det är det förhållningssätt som gäller praktiskt taget överallt i de svenska kommunerna, med några undantag.

Jag sitter i styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och för exakt en vecka sedan hade vi uppe frågan om EU-migranterna, och hur kommuner och landsting förhåller sig. Såväl Allianspartierna som de rödgröna var överens. Detta som ett medskick till regeringens nationella samordnare som snart kommer med sina förslag.

Jag klipper in det nedan, för det kan behövas om man vill ha en korrekt redogörelse över ansvar m.m. Och det understryker att man bara har rätt att vara här i tre månader, och då själv är ansvarig för att ordna boende m.m. Kommunens skyldighet sträcker sig till akut nödbistånd.

 

Viktigt att punkter om utsatta EU-medborgare beaktas

SKL:s styrelse har beslutat om ett antal punkter som man vill att den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare ska beakta. Ambitionen är att hitta positiva lösningar för alla parter.

Lena Micko.

– Det är viktigt att samordnarens slutsatser ligger i linje med våra ställningstaganden. De bygger på den samlade erfarenheten från kommuner och landsting av vad som behöver förändras, säger Lena Micko, ordförande i SKL. SKL:s ställningstagande innehåller bland annat följande:

  • Den fria rörligheten inom EU är en viktig rättighet att värna. Det finns dock ett personligt ansvar för att ordna med sin försörjning, inklusive ett lagligt boende, under de tre månader som en person har rätt att vistas i Sverige för att försöka etablera sig på arbetsmarknaden.
  • För de EU-medborgare som vistas här tillfälligt och utan uppehållsrätt sträcker sig kommunens skyldighet till att efter individuell prövning bedöma behovet av akut nödbistånd.
  • Att EU-medborgare tillfälligt tvingas lämna sina hemländer och söka sin försörjning genom att tigga är en både oacceptabel och ohållbar situation.
  • Inom ramen för det bilaterala avtal som regeringen har slutit med Rumänien finns förutsättningar för ett förstärkt och viktigt utbyte. SKL:s avsikt är att uppmuntra och så långt det är möjligt stödja det arbetet.
  • Delar av lagstiftningen är inte anpassad till nuvarande situation, och det behövs en översyn och klargöranden för att kommuner och landsting ska kunna utföra sitt uppdrag.
  • Svensk lagstiftning måste gälla lika för alla för att tilltron till rättsväsende och andra institutioner ska finnas kvar. Illegala boplatser måste avlägsnas i ett tidigt skede, med ett medmänskligt förfarande där rutiner finns för hur människor ska bemötas med värdighet och ges information i god tid.
  • Idéburen sektor gör ett stort och viktigt arbete, både med och utan det offentligas stöd.

Gör Lars Lystedt till hedersmedborgare i Umeå

Pressmeddelande 151203

 

Ågren (M): Moderaterna stödjer förslaget att göra Lars Lystedt till hedersmedborgare i Umeå

 

Det har under några år pågått en diskussion om att göra jazzlegendaren Lars Lystedt, tillika hedersdoktor vid Umeå universitet, till hedersmedborgare i Umeå. Tidigare hedersmedborgare i Umeå är författaren Lars Widding (1988), fotbollslegendaren Gunnar Nordahl (1991), EU-kommissionär Anita Gradin (1997) och författaren Stieg Larsson (2012).

Frågan diskuterades även vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet. Folkpartisten Peter Sedlacek har lämnat in ett förslag om detta tidigare.

Kommunalrådet Anders Ågren (M) ger nu sitt stöd för förslaget. Även han kommer att lämna in sina synpunkter till kommunfullmäktigespresidium, som är den instans som utser hedersmedborgare.

Det är hög tid att utnämna Lars Lystedt till hedersmedborgare i Umeå! Vi har diskuterat frågan ingående inom Moderaterna och ger nu vårt fulla stöd till strävandet, säger Anders Ågren i en kommentar.

– Lystedt har gjort stora insatser för Umeå, och gjorde tidigt Umeå känd som en internationell musikstad av rang. Dessa insatser, som sträcker sig över en lång period genom t.ex. skapandet av Umeå Jazzfestival, förtjänar nu att hyllas även genom utnämning till hedersmedborgare, avslutar Ågren.

Så vill vi utveckla miljöstaden Umeå

Skriver i dagens VK för ovanlighetens skull tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) om de viktiga miljöfrågorna. I Umeå pågår ett omfattande och imponerande arbete på många områden, och det har hög prioritet. Vi utvecklar också anledningen till varför vi i bred politisk enighet siktar på att bli Europas Miljöhuvudstad.

Bifogas nedan.

 

Så vill vi utveckla miljöstaden Umeå

Städer står redo för att anta utmaningen med att ställa om till mer klimatsmarta och resurseffektiva samhällen. För att lyckas krävs det en kraftsamling både lokalt i Umeå, men även nationellt och internationellt. Ett positivt resultat i Paris skyndar på omställningen även lokalt. I arbetet med Umeås miljöhuvudstadskandidatur har det blivit tydligt vilka utmaningar men även möjligheter som finns i Umeå. Med de goda förutsättningar Umeå har är det viktigt att vi går före och visar att det går men det krävs att vi gör det tillsammans.

Umeå med drygt 120 000 invånare är tillväxtcentrat i norra Sverige med dubblad befolkning de senaste 50 åren. Regionen behöver en tillväxtmotor för att t.ex. sjukhuset ska få behålla sin status som universitetssjukhus. Kommunfullmäktiges övergripande mål är att Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050.

Hållbar tillväxt är en utmaning men framför allt en möjlighet för Umeå. Umeås engagemang för hållbarhet har ett brett angreppssätt.  Exempel på detta är Umeås nominering till Europas kulturhuvudstad 2014 och det högt ansedda jämställdhetsarbetet i Umeå. Utvecklingen av Vindelälven till ett UNESCO-biosfärområde och arbetet med att följa upp och förbättra folkhälsan hos Umeås tonåringarär andra exempel.

Umeå är en relevant stad i Europa – den största andelen av Europas stadsbefolkning bor i medelstora städer – det vi gör i Umeå kan vi därmed dela med oss till andra runt om i Europa.  För att utveckla Umeås miljöarbete har Umeå kommun ansökt om utmärkelsen Europas miljöhuvudstad 2018. I ansökan ingår att ta fram en grundlig inventering av vad som görs och planeras av alla aktörer i staden inom 12 olika miljöområden.  Arbetet utvärderas av en europeisk expertjury, som sedan utser vinnarstaden i juni 2016.

Den involverade staden

Näringsliv och invånare i Umeå är kända för sitt engagemang i stadens utveckling.  Detta bekräftades i den studie av medelstora smarta städer som Wiens tekniska universitet genomförde 2014 och där invånarna i Umeå rankades som Europas mest miljömedvetna.  Det utmanar förstås staden att ständigt vara progressiv, modig och att utveckla nya gröna lösningar.  Umeå karaktäriseras också av två universitet med studenter och forskare i världsklass. Utnämningen till Europas kulturhuvudstad var också ett kvitto på stadens aktiva kulturliv, och årets vision ”Nyfikenhet och passion – medskapandets konst” vill vi bygga vidare på i Umeås kandidatur till Europas miljöhuvudstad 2018, tillsammans med invånare, näringsliv, forskare och andra samarbetspartners.

Investeringar för en grönare stad

När Umeås tillväxt tog fart på 50- och 60-talet var en nyckel etableringen av Umeå universitet.  Under åren har många långsiktiga investeringar gjorts i staden, exempelvis på kultur, jämställdhet och bredband, men också investeringar i miljösmart infrastruktur som fjärrvärme, vattenkraft, dricksvattenförsörjning etc.  Investeringarna ligger till grund för att Umeå energis mål att 2018 kan Umeås energisystem vara klimatneutralt, kanske först i Europa.

Miljöutmaningar och övergripande planering

Umeås prisbelönta översiktsplan visar hur Umeå kan utvecklas till en mer hållbar stad. En omvandling pågår att göra staden tätare vilket ger förutsättningar att transportera sig mer hållbart och utnyttja den gemensamma infrastrukturen på ett bättre sätt. Det finns många miljöutmaningar i en växande stad t.ex. utsläpp från fordon, luftproblematik, buller, målkonflikter gällande grönområden och att säkerställa god vattenkvalitet. Under lång tid har till exempel åtgärder för att komma till rätta med den lokala luftproblematiken genomförts vilket glädjande nog också gett resultat. Många åtgärder som genomförts leder även till minskade utsläpp av växthusgaser.

Innovation – att våga tänka nytt

Som ett internationellt centrum för forskning och utbildning är vi mycket stolta över vår högutbildade och kunniga befolkning.  Det har vuxit fram en kultur av samarbete som har genererat en rad högprofilerade gröna initiativ. Dessa kommer ur en rad framgångsrika plattformar och inkubatorer där näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och forskning samarbetar på olika sätt. 

Några innovativa och prisbelönta gröna satsningar som utvecklats i Umeå de senaste åren är Hållbara Ålidhem, som valdes till 2013 års mest innovativa energiboendeprojekt i Europa, och de ultrasnabbladdningsbara elbussar som utvecklats i partnerskap mellan bl.a. Umeåföretaget Hybricon och Ultra.  I oktober belönades satsningen med EUs CIVITAS Technical innovation award och de närmaste åren kommer allt fler elbussar att integreras i kollektivtrafiken i Umeå.

Inget av det som gjorts hade varit möjligt utan alla som bidrar i den miljöengagerade staden Umeå. Vi vill därför tacka för allt engagemang – och uppmana er att fortsätta att driva på för en än mer miljösmart stad.  Tillsammans hoppas vi kunna utveckla Umeå till en än bättre miljöstad i framtiden – och att dela med oss av den erfarenheten till övriga Europa som miljöhuvudstad.

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande

Anders Ågren (M), kommunstyrelsens viceordförande

 

S och M borde göra upp om en realistisk flyktingpolitik!

I dagens nummer av Umeå Tidning skriver jag på debattplats om den högaktuella flyktingkrisen och hur den bör hanteras. Att saker och ting sker snabbt är uppenbart för alla. Så snabbt, att ett av de förslag jag framför i artikeln – ålderbestämmande av ensamkommande barn – redan har meddelats av S/MP-regeringen är något som de kommer att införa. Utmärkt! Men det behövs fler åtgärder. Vi moderater har konstaterat att det behövs en tillfällig paus i flyktingmottagandet till Sverige.

Insändaren bifogas nedan i dess helhet.

 

S och M borde göra upp om en realistisk flyktingpolitik!

 

Larmrapporterna avlöser varandra beträffande flyktingkrisen. Kommun efter kommun meddelar svårigheter att klara av mottagandet. Vi närmar oss ett kritiskt läge även i Umeå. Prognosen för 2015 pekar på minst 160 000 asylsökanden till landet. Någon avmattning av volymerna de kommande åren är inte att vänta.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) meddelade i senaste veckorapporten att läget blir alltmer pressat: ”Även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet.” Verksamheterna i kommunerna är så upptagna med att hantera det stora antalet asylsökande, att man inte hinner med sitt vanliga arbete. Boende kan inte längre erbjudas till alla. Migrationsverket uppger att man inte längre klarar av att ge tak över huvudet till asylsökande.

Vårt land har en generös flyktingpolitik, men det är inte rimligt att Sverige och Tyskland ska ta ett sådant stort ansvar i förhållande till övriga länder.

De tillfälliga gränskontrollerna verkar inte i någon större utsträckning påverka mängden asylsökanden. Därför måste regeringen lyssna på oss moderater som nyligen föreslagit att de asylsökande som anländer till Sverige från andra EU-länder och de som inte tidigare registrerats enligt Dublin-förordningen ska nekas inresa till Sverige.

Ta även krafttag mot dem som stannar i landet trots att de fått avslag på asylansökan. Den som har fått ett avslagsbeslut ska lämna landet. I dag gömmer sig tusentals människor med avslagsbeslut i Sverige. Det finns också tusentals personer med avslagsbeslut i Migrationsverkets boenden. Återigen – ohållbart.

Avslutningsvis måste åldersbestämning av ensamkommande barn införas. Erfarenheten från t.ex. Norge visar att över 30 procent var äldre än 18 år. Kostnaden för ensamkommande är högre än för vuxna och resurserna ska ges till dem som behöver det. Umeå hade ett avtal om 48 ensamkommande barn för år 2015, och i skrivande stund har vi tagit emot 388. Prognosen för helåret är 520 ensamkommande. Bedömningen från vår förvaltning är att delar av socialtjänsten, grundskolan och gymnasiet inom kort riskerar att vara kritiskt påverkade.

Detta håller inte! Det är hög tid för Umeå att sända denna signal till statsmakten. Likaså hög tid för Socialdemokrater och Moderater att göra upp om en realistisk flyktingpolitik på nationell nivå!

Anders Ågren, Kommunalråd, M, Umeå