GRATTIS Björklöven!

Björklöven
Ikväll vann Björklöven i den tredje och avgörande matchen över Nyköping med 5-1. Ett STORT GRATTIS till hela laget. Därmed är laget klart för spel i kvalserien som drar igång redan på fredag med match borta mot Södertälje. Vi håller alla tummarna inför fortsättningen.

Norrlandsoperan
Och när jag ändå är inne på att gratulera ska jag även passa på att gratulera Norrlandsoperan till en mycket lyckad uppsättning av Wagners ‘Den flygande holländaren’. Var där i fredagskväll och kan bara konstatera att det var en riktig fullträff.

Umeå har inom loppet av några dagar tagit hem segrar såväl på ishockeyarenan som på operascenen.

Avslutningsvis något helt annat. Jag ska passa på att korrigera mig själv. I en tidigare blogg påstod jag att omkring 8-9 procent av eleverna i Umeå mobbas. Tyvärr är siffrorna betydligt värre. En enkätundersökning som genomförts bland Umeås gymnasie- och högstadieskolor (7263 elever har besvarat enkäten) presenterades igår. Det visar sig att mer än var femte elev har känt sig kränkt eller mobbad av en skolkamrat det senaste året. Alltså mer än 20% av eleverna utsatta. Här krävs det krafttag från vuxenvärlden för att vända utvecklingen!

'Skarpa vapen' – en trevlig debattnivå?

I vk:s konkurrent-tidning Västerbottens Folkblad fanns idag (5/3) en insändare publicerad med rubriken ‘Gå ut med skarpa vapen’, undertecknad av en socialdemokrat. Och när man läst den undrar man hur det står till med den lokala debattnivån i Umeå, samt hur insändarredaktionen resonerade när de släppte igenom insändaren. Jag har för övrigt just mailat samma reaktioner till deras läsarombudsman.

Innehållsmässigt var det i sakfrågan inte så mycket att kommentera…insändarskribenten angriper regeringen för vissa förslag och det är ju i sin ordning. Men sedan kommer slutet.

Jag citerar:
‘KAMRATER i partistyrelsen, se nu till att följa mitt råd och gå till verket med skarpa vapen! Gå ut mot alliansen i ‘krigarens vällovliga avsikt att såra och döda’. slutcitat

Skarpa vapen?? I avsikt att såra och döda?? Som lokal företrädare för mitt parti med ansvar för väldigt många förtroendevalda, men också som oppositionsråd för just Alliansen, tycker jag att det är tråkigt och faktiskt också riktigt upprörande att läsa dessa rader. Lek med tanken att ordet ‘alliansen’ byttes ut mot exempelvis ‘muslimerna’, ‘de kristna’ eller ‘judarna’ Skulle redaktionen verkligen låtit samma insändare publiceras om man hade haft någon annan än just alliansen som skulle bli föremål för de skarpa vapnen?

En ursäkt vore på sin plats.

Att citatet ‘i krigarens vällovliga avsikt att såra och döda’ sedan kommer från förordet till Den siste atenaren – skriven av den svenske 1800-talsförfattaren Viktor Rydberg – är ju inte på något sätt förmildrade. Hur många i dagens Sverige känner till det? Bortsett från en och annan litteraturlärare som jag själv. Det var förövrigt heller inte angivet i insändaren som någon källa.

Ja, mobbare ska kunna flyttas till annan skola

Jag är just nu involverad i en debatt med gymnasienämndens ordförande som bland annat handlar om hur vi ska bekämpa mobbning. Uppenbarligen är han upprörd över att jag vill möjliggöra för skolor att, som en sista åtgärd, kunna flytta den som mobbar till en annan skola. Varför denna upprördhet?

Är det inte hög tid att sätta ned foten och våga ta ställning för mobbningsoffren? Tusentals elever runt om i de svenska skolorna mobbas eller utsätts för kränkande behandling av andra elever år efter år. Vuxenvärldens åtgärer lyckas ibland stoppa det, men alltför ofta misslyckas man med att förhindra mobbningen. Om man överhuvudtaget upptäcker den!

I den senaste enkätundersökningen i Umeå uppger 8 % av flickorna och 9 % av pojkarna i grundskolans åk 7-9 att de flera gånger under året känt sig kränkta eller mobbade av andra elever. På gymnasiet säger 228 elever (5,5%) att de blivit kränkta av andra elever under år 2006. BRIS konstaterade också i sin årliga rapport i februari att 20% fler mobbade barn slog larm under 2006.

Mobbning ska bekämpas på alla plan. Och mycket arbete pågår redan idag ute på skolorna. Men min poäng är följande: Vi vet att skolan i vissa fall inte lyckas stoppa mobbningen, utan den fortsätter och fortsätter. Samtidigt som den mobbade elevens lidande fortsätter. I det läget är det för mig självklart att förövaren – mobbaren – mot sin vilja ska kunna flyttas till en annan skola. Socialdemokraterna väljer i det läget att gråta krokodiltårar över hur synd det är om mobbaren som tvingas byta skola. Inte med ETT ENDA ORD nämns mobbningsoffret, vilket är ganska talande. Jag menar att vi istället borde fokusera på offret. Det är mobbningsoffret det är synd om – och om vi kan sätta stopp för mobbningen genom att flytta den elev som trakasserar och terroriserar så ska vi göra det.

Odemokratiskt att blogga??

Efter en lång dag med möten, har jag nu sentomsider hunnit med att besvara dagens inkommna mail.

Läser Ola Nordebros blogg om den kritik som uppstått mot Carl Bildt och det faktum att han bloggar. Uppenbarligen är det en rad tyckare som anser att politiker inte ska blogga. Det är visst odemokratiskt.

Odemokratiskt? Visst kan man ha många åsikter om bloggning. Är det överhuvudtaget någon som läser min egen blogg, är en av de funderingar jag har när jag sitter och plitar ner några rader. Men att någon skulle se det hela som odemokratsikt övergår mitt förstånd.

Som politiker finns det helt uppenbart fördelar. Man kan göra utspel, skriva exakt vad man tycker och tänker utan att en tredje part (journalist) går in och omformulerar, tolkar eller helt enkelt struntar i att föra det vidare till läsaren/radiolyssnaren/tv-tittaren. Det är ju fantastiskt smidigt att skriva ner några rader på sin blogg och få den ‘publicerad’ direkt, jämfört med att behöva vänta en eller två veckor på att den – kanske – tas in på debatt- eller insändarsidorna i papperstidningen.

Det kan ju för tusan inte vara odemokratiskt! I så fall är ju alla partiers hemsidor odemokratiska – där presenterar ju partierna själva det som de vill framföra utan några journalisters inblandning. Precis som i bloggen.

Det finns säkert avigsidor med bloggning också, ur politisk synvinkel. Det skrivna kanske inte alltid blir så genomtänkt som man skulle önskat. Men det får man ta.

Min enda fundering är just om det blir bloggning mellan de redan frälsta. Jag tar mig själv som exempel. Innan jag själv började blogga för några veckor sedan läste jag inte en enda blogg. Tyckte mest att det verkade ta för mycket tid att sitta och skriva inlägg på inlägg. Tänk om andra resonerar på samma sätt som jag gjorde? Det blir ju mindre meningsfullt om det skulle visa sig att jag, Lennart Holmlund, Nordebro, Lövgren och Djärv sitter och läser varandras bloggar med stort intresse – medan ingen annan bryr sig.

Riktigt så illa är det nu förhoppningsvis inte, men tanken finns där…..