Det digitala hatet

Hat och kränkningar på nätet blir som bekant allt vanligare, även mot förtroendevalda. Så illa att det på många sätt kan ses som ett hot mot demokratin. Trakasserier, kränkningar och hat förekommer i allt större utsträckning.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där jag själv sitter i styrelsen, har gett Totalförsvarets Forskningsinstitut i uppdrag att göra en analys av hat och hot på nätet mot förtroendevalda. Det visar sig att var femte kommentar om lokala förtroendevalda innehöll hat, hot och kränkningar: “De kränkande kommenterarna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot.” Det är alltså ett av resultaten i FOI:s studie om hur kommunstyrelseordföranden omnämns i digitala miljöer. En annan slutsats är att kvinnliga politiker är utsatta i högre grad än manliga.

Allt detta är naturligtvis hela oacceptabelt. Vi måste på olika sätt intensifiera arbetet med att bekämpa kriminalitet, inklusive denna form av trakasserier och kränkningar.

Ett bättre företagsklimat i Umeå med Moderat politik!

Vår gemensamma välfärd är beroende av ett starkt och växande näringsliv. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och var investeringar ska genomföras. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.

Här finns mycket att göra. Umeå kan även förbättra villkoren för företagare och bli bättre på att skapa förutsättningar för att fler ska kunna våga ta steget att starta eget. Förkorta handläggningstider, inför utmaningsrätt, förbättra dialogen, avveckla osund konkurrens, genomföra mer konkurrensupphandling och sänka kommunalskatten.

Att Umeå fortsätter att hamna på mediokra – för att inte säga rent dåliga – placeringar i olika jämförelse är något som signalerar behovet av förändring. Förra året plats 144 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs kommunranking.

I undersökningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2017 – hamnar Umeå denna gång på plats 144 av 171 deltagande kommuner. Kommunens service och myndighetsutövning gentemot företagen måste hålla en betydligt högre nivå än så. Mycket kan bli bättre!

Moderaternas ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller företagsklimat. Med anledning av den senaste undersökningen från SKL har jag lyft följande interpellation till kommunfullmäktige. Den kommer att besvaras den 28 maj.

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Är du nöjd med företagsklimatet i Umeå?

Nu har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året presenterat sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat – Offentliga jämförelser: Företagsklimat 2017 – där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året.

Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien.

En genomläsning visar att resultatet för Umeås del i själva verkat är ännu sämre än i den ranking som Svenskt Näringsliv brukar presentera. Vi hamnar i SKL:s ranking på 144:e plats av de 171 kommuner som deltagit i undersökningen. I gruppen ”stora kommuner”, så hamnar Umeå på plats 55 av 62 kommuner.

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

  1. Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i SKL:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?
  2. Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att företagen ska få en bättre service i kontakterna med Umeå kommun?

 

Umeå 2018-05-02

 

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Ledningen för SKL besökte Umeå

Anders Ågrens foto.

SKL-ledningen var tidigare i veckan på besök i Umeå. Jag och och kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) tillsammans med några av våra ledande tjänstemän träffade då delar av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) högsta ledning: ordförande Lena Micko  (S) och 1:e viceordförande Anders Henriksson (S) samt VD Vesna Jovic. Vi hade under kvällen samtal om läget i kommunsektorn, om Umeås utveckling i stort och smått. För egen del sitter jag ju även i SKL:s styrelse men det var kul att denna gång få välkomna dem till Umeå. Annars har vi våra styrelsesammanträden i Stockholm en gång i månaden.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. En av de största är kompetensförsörjningen och det ägnade vi ganska mycket tid åt. Det kommunala utjämningssystemet, otyget med riktade statsbidrag, problem med riksintressen som beskär möjligheter bl.a. till att bygga nytt, sjukfrånvaron bland kommunanställda, utanförskap och mycket mer.

En bra afton. Även om vi har olika politiska tillhörigheter så ställs såväl Alliansstyrda som rödgröna kommuner ofta inför likartade utmaningar – sedan kan lösningarna variera beroende på vilka partier som styr. Precis som sig bör.

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare. Sedan 2011 ökar exempelvis sjukfrånvaron bland vår personal. Den trenden måste vändas.Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis mycket att göra även inom Umeå kommun: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid senaste tertialen 2017 låg sjukfrånvaron på sju procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi moerater att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Den moderata motionen om friskvårdstimme är snart på väg upp till beslut i fullmäktige, efter att ha blivit återremitterad tidigare.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Partisekreteraren Gunnar Strömmer besökte SKL

Är på plats i Stockholm sedan igår. Det är sammanträden och möten med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) – är därefter tillbaka i Umeå på fredag eftermiddag.

Igår kväll hade vi M-gruppmöte med alla företrädare från styrelsen och de olika beredningarna. Trevligt nog gästades vi av Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer, som jag känner sedan gymnasietiden. Vi var aktiva i MUF samtidigt i Örnsköldsvik och valdes faktiskt in samtidigt i Öviks fullmäktige år 1991. Åren går som bekant. Bilden ovan är från i maj tidigare i år, när vi var på möte med den arbetsgrupp i partiet som vi båda ingick i.

Strömmer pratade igår om Moderaternas nuvarande läge, arbetet framåt, och upplägget inför valet 2018. Det fanns gott om tid för diskussion och frågor. Vi kan konstatera att den nya partiledaren Ulf Kristersson har fått en riktigt lyckad start, men det återstår mycket arbete innan valdagen. Även om opinionssiffrorna pekar åt rätt håll kommer det inte av sig själv. Men politiken är nu fastlagd, partiet går i takt, energin är tillbaka och det är återigen god stämning partiet.

En god grund att arbeta ifrån!

Givande samtal med Lärarförbundet

På förmiddagen idag hade jag bl.a. ett möte med företrädare för Lärarförbundet i Umeå.

Vi diskuterade allmänt om situationen i dagens förskola och skola. Om lärarnas tuffa arbetssituation, hög arbetsbelastning, löneutveckling och svårigheterna som blir alltmer påtagliga att rekrytera till yrket. Något som blev extra påtagligt i diskussionerna är alla “extra” arbetsuppgifter som läggs på lärarna, utöver den direkta undervisningen och sådant som är kopplat till detta i formen av förberedelser och efterarbete. Men det är mycket, mycket annat som lärarna tvingas göra numera, ofta under oerhört tidspress. Inte minst alla digitala system där saker och ting skall beställas, dokumenteras och redovisas. Jag känner igen det från många andra yrkesgrupper och verksamhetsområden som vittnar om samma sak inom Umeå kommun. Här finns mycket att göra.

Vi moderater har varit inne på detta tidigare, när det gäller våra tankar att bl.a. inom Umeå kommun anställa lärarassistenter som skulle kunna lösa mycket av kring-arbetet som inte berör direkt undervisning. Jag påstår inte att vi har alla lösningar, men jag tror det vore av vikt att komma överens över blockgränserna för att underlätta situationen ute på de lokala skolenheterna. Sedan ser det förvisso ut olika från skola till skola. Alla skolor och elever är inte lika, som bekant.

Hur som helst ett riktigt givande samtal med Lärarförbundet idag.

Umeå växer med växande företag!

I dagens VK och Folkbladet skriver jag om vikten av ett positivt företagsklimat. Insändaren läggs som vanligt upp på bloggen.

Umeå växer med växande företag!

Umeå kommun rasar ned i rankingen av svenska kommuners företagsklimat 2017. En av landets högsta kommunalskatter, samt försämrade attityder bland politiker och tjänstemän till företagande är sådant som sticker ut. Vi tappade detta år 20 placeringar till plats 144.

Här behövs skärpning! För att nå Umeå kommuns tillväxtmål krävs cirka 35 000 nya arbetstillfällen. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och människor ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.

Det är helt nödvändigt att näringslivet expanderar snabbare än tidigare, vilket gör Umeå till en, även i framtiden, konkurrenskraftig kommun med hög sysselsättningstillväxt. Av yttersta vikt är att få fler att starta företag, att befintliga företag växer och att fler företag väljer Umeå som lokaliseringsort. Det gäller också att bli bättre på att attrahera riskkapital till vår kommun och vår region. Politiker kan inte kommendera fram arbetstillfällen i den privata sektorn. Umeå kan däremot förbättra villkoren för företagarna och bli bättre på att skapa goda förutsättningar.

Sänk kommunalskatten, öka takten på bostadsbyggandet, förkorta handläggningstider, förbättra dialogen, en god planberedskap och avvecklandet av osund konkurrens – det är några viktiga punkter.

Ett företag som vill etablera sig i Umeå ska välkomnas med öppna armar. Det är viktigt att väntetiden för att få mark anvisad hålls så kort som möjligt. Idag saknar Umeå kommun mark att erbjuda för mer ytkrävande etableringar. Detta ska åtgärdas snarast. Öppna t.ex. för mer handelsytor väster om Ersboda/Green-zone.

Att Umeå fortsätter att hamna på högst mediokra placeringar i Svenskt Näringslivs kommunranking är något som signalerar behovet av förändring. I undersökningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2016 – hamnar Umeå därtill på plats 127 av 139 kommuner. Det är riktigt illa.

Moderaternas ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller företagsklimat. Och vi har förslagen för det!

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

Jobba för ett bättre företagsklimat

 

Vi måste ständigt arbeta för att möjliggöra ett bättre företagsklimat. Det kan handla om allt ifrån lägre kommunalskatt, bättre dialog, avveckling av osund konkurrens – men det kan också handla om bättre service till företag som är i kontakt med vår kommun.

I lördagens VK kunde vi läsa om att Umeå kommun hamnade i bottenplacering bland Sveriges kommuner när det gäller just service till de lokala företagen. Detta enligt den årliga undersökningen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Underlaget är en jämförelse av hur företagen uppfattar kommunernas myndighetsutövning när det gäller brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och serveringstillstånd. Av 139 tillfrågade kommuner hamnar Umeå kommun på plats 127. Inte bra på något sätt och vis.

 

I kommuner som har ett gott företagsklimat finns, inte minst om vi rådfrågar Svenskt Näringsliv, en tydlig ledning som prioriterar företagsfrågor och som ser till att hela den kommunala organisationen har en företagsvänlig attityd: ”Att ha rätt inställning handlar om att lära känna företagen och att vilja serva dem och utveckla deras möjligheter på bästa sätt. Det krävs ett omfattande och målinriktat arbete för att förändra attityden till företag i en kommun. Många kommuner arbetar hårt med att ge företagen bättre service.”

 

Umeå kommun måste jobba mer med att möjliggöra ett positivt företagsklimat. Undersökningen från det numera rödgrönstyrda Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) understryker att Umeå kommun måste skärpa till sig!


Sjukskrivningarna inom Umeå kommun fortsätter att öka

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en attraktiv, modern och god arbetsgivare. Här finns det onekligen massor att göra för oss kommunpolitiker, inte minst i Umeå. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis oerhört mycket att göra: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid första tertialen 2017 har sjukfrånvaron ökat till 8,5 procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.

Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att på sikt återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Hur som helst. Umeå kommun måste ta de ökade sjukskrivningarna på högsta allvar. Vår personal förtjänar bättre.

Möten med SKL i Stockholm

Vaknar upp till en solig morgon i Stockholm.

Den här veckan är det möten med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Stockholm, det som vissa ibland lite skämtsamt brukar kalla för landets största lobbyorganisation. Vi är arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. Normalt är det “SKL-dagar” vid åtta tillfällen per år, då jag åker ned till huvudstaden.

För egen del har jag haft uppdrag för SKL sedan valet 2006. Är ordinarie styrelseledamot i SKL sedan valet 2010. Vi moderater har fem ordinarie ledamöter i styrelsen. I styrelsen är vi två västerbottningar, undertecknad och landstingsrådet Peter Olofsson (S). Även om vi tillhör olika partier är det oerhört viktigt för såväl Umeå, Västerbotten som norra Sverige med representation från vår del av landet – oavsett partitillhörighet. Det ger insyn, kontakter och möjligheter att påverka. Styrelsen i dess helhet kan ni hitta här.

Idag har vi, förutom moderaternas gruppmöte där alla beredningar och styrelsen är representerade, även en informationsträff där alla partier deltar. Idag får vi besök av gymnasieministern Anna Ekström (S), som ska tala om kompetensförsörjningsfrågor och kunskapslyft. Därutöver Marcus Strömberg på Academedia och Gunilla Glasare, avdelningschef Tillväxt och Samhällsbyggnad på SKL. Det ordinarie styrelsemötet med SKL sker sedan på fredag förmiddag.

Full fart, med andra ord.

 

Fakta om Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

SKL är arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. SKL:s medlemmar är tillsammans arbetsgivare för mer än en miljon människor. SKL har bl.a. till uppgift att teckna centrala kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor.

Organisationens uppgift är även att stödja och bidra till att utveckla medlemmarnas verksamhet. I rollen ingår att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom. SKL:s ambition är att ligga steget före och belysa viktiga omvärldsförändringar. Genom intressebevakning arbetar man för att påverka beslutsfattare såväl nationellt som internationellt.