Ett bättre företagsklimat i Umeå med Moderat politik!

Vår gemensamma välfärd är beroende av ett starkt och växande näringsliv. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och var investeringar ska genomföras. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.

Här finns mycket att göra. Umeå kan även förbättra villkoren för företagare och bli bättre på att skapa förutsättningar för att fler ska kunna våga ta steget att starta eget. Förkorta handläggningstider, inför utmaningsrätt, förbättra dialogen, avveckla osund konkurrens, genomföra mer konkurrensupphandling och sänka kommunalskatten.

Att Umeå fortsätter att hamna på mediokra – för att inte säga rent dåliga – placeringar i olika jämförelse är något som signalerar behovet av förändring. Förra året plats 144 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs kommunranking.

I undersökningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2017 – hamnar Umeå denna gång på plats 144 av 171 deltagande kommuner. Kommunens service och myndighetsutövning gentemot företagen måste hålla en betydligt högre nivå än så. Mycket kan bli bättre!

Moderaternas ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller företagsklimat. Med anledning av den senaste undersökningen från SKL har jag lyft följande interpellation till kommunfullmäktige. Den kommer att besvaras den 28 maj.

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Är du nöjd med företagsklimatet i Umeå?

Nu har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året presenterat sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat – Offentliga jämförelser: Företagsklimat 2017 – där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året.

Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien.

En genomläsning visar att resultatet för Umeås del i själva verkat är ännu sämre än i den ranking som Svenskt Näringsliv brukar presentera. Vi hamnar i SKL:s ranking på 144:e plats av de 171 kommuner som deltagit i undersökningen. I gruppen ”stora kommuner”, så hamnar Umeå på plats 55 av 62 kommuner.

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

  1. Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i SKL:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?
  2. Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att företagen ska få en bättre service i kontakterna med Umeå kommun?

 

Umeå 2018-05-02

 

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Jobba för ett bättre företagsklimat

 

Vi måste ständigt arbeta för att möjliggöra ett bättre företagsklimat. Det kan handla om allt ifrån lägre kommunalskatt, bättre dialog, avveckling av osund konkurrens – men det kan också handla om bättre service till företag som är i kontakt med vår kommun.

I lördagens VK kunde vi läsa om att Umeå kommun hamnade i bottenplacering bland Sveriges kommuner när det gäller just service till de lokala företagen. Detta enligt den årliga undersökningen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Underlaget är en jämförelse av hur företagen uppfattar kommunernas myndighetsutövning när det gäller brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och serveringstillstånd. Av 139 tillfrågade kommuner hamnar Umeå kommun på plats 127. Inte bra på något sätt och vis.

 

I kommuner som har ett gott företagsklimat finns, inte minst om vi rådfrågar Svenskt Näringsliv, en tydlig ledning som prioriterar företagsfrågor och som ser till att hela den kommunala organisationen har en företagsvänlig attityd: ”Att ha rätt inställning handlar om att lära känna företagen och att vilja serva dem och utveckla deras möjligheter på bästa sätt. Det krävs ett omfattande och målinriktat arbete för att förändra attityden till företag i en kommun. Många kommuner arbetar hårt med att ge företagen bättre service.”

 

Umeå kommun måste jobba mer med att möjliggöra ett positivt företagsklimat. Undersökningen från det numera rödgrönstyrda Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) understryker att Umeå kommun måste skärpa till sig!


Frågor till Holmlund (S) inför fullmäktige

Nu har kommunpolitiken i Umeå kört igång på högvarv igen, efter att det varit lite lugnare under sommaren.

Jag har lämnat in en interpellation (se nedan) där jag ställer några frågor till Lennart Holmlund, med anledning av den nya förvaltningsorganisationen. Det kommer många negativa synpunkter från medarbetare på olika nivåer i kommunen – alltifrån otydligt ledarskap till sämre stöd. Och har det blivit några kostnadsreduceringar som det var tänkt? Frågorna kommer besvaras vid kommunfullmäktigesammanträdet den 29/8.

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (S):
 
Vad blev det av de 100 miljonerna?
 
I december 2009 beslutade kommunfullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. De gamla förvaltningsgränserna revs bort och avsikten var att den nya organisationen skulle kunna ge bättre service till medborgarna och samtidigt minska administrationen. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2010.
 
Från tjänstemannahåll fick vi politiker höra att den nya organisationen skulle kunna ge besparingar på hela 100 miljoner kronor – pengar som skulle frigöras för att förstärka verksamheten i välfärden.
 
Nu har det gått över ett och ett halvt år sedan den nya organisationen infördes. Men om det hittills har gett några egentliga besparingar är ännu höljt i dunkel. Samtidigt hör vi allt oftare från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya förvaltningsorganisationen tvärtom har gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlig ledning i den kommunala organisationen till sämre stöd.
 
 
Mina frågor till Lennart Holmlund (S) blir därför:
 
1.      Hur mycket pengar har hittills kunnat ”frigöras” genom införandet av den nya förvaltningsorganisation? Var har besparingarna i så fall skett?
 
2.      Är du nöjd med resultat, så här långt, av den nya förvaltningsorganisationen?
 
 
 
Umeå 2011-08-05
 
 
Anders Ågren
Kommunalråd (M)