Moderaterna i Umeå tar kvinnors oro på allvar!

Folkbladet hade förra tisdagen en artikel om en ny våg av kvinnoöverfall som skett i Umeå på senare tid.

Det här är på allvar. Sexualbrotten i Umeå har ökat kraftigt de senaste åren. Vapenbrotten har ökat kraftigt. Narkotikabrottsligheten ligger på en konstant hög nivå. Brottsförebyggande rådet har konstaterat en oroande utveckling i Umeå, med bl.a. våldsbrottslighet, utpressning och knarkhandel. Tendenser till ”social oro” har observerats i de nordöstra bostadsområdena i staden. Därför genomförs också – i politisk enighet – satsningen på förebyggande arbete i dessa områden tillsammans med polisen i det som kallas ”Umeå växer – tryggt och säkert”.

För otryggheten bland våra invånare ökar. Var tredje kvinna är rädd för att gå ut själv på kvällen. 4 av 10 tjejer i Umeå, i åldern 13-18 år är rädda för att bli misshandlade eller våldtagna när de går hem på kvällarna.

I Nationella Trygghetsundersökningen 2017, finns det också undersökt på mer lokal nivå. NTU Umeå 2017. Undersökningen ska ge en bild av utsattheten för brott i befolkningen, samt befolkningens upplevelse av trygghet och av rättsväsendet. UmeåBrå fick en genomgång av detta förra veckan.

Resultatet visar att oron bland kvinnor för att bli utsatt för sexuella angrepp eller våldtäkt är betydligt större i Umeåregionen (21 %), än om man jämför med övriga jämförbara städer.

I Umeåregionen har 11.1 % av kvinnorna uppgett att de blivit utsatta för sexualbrott 2016, vilket är en ganska hög siffra jämfört med kvinnor i övriga städer.

Resultatet visar även att det är betydligt fler kvinnor som uppgett att de blivit utsatta för hot i Umeåregionen än män (7.3 %) och att det är en relativt hög siffra för kvinnor om man jämför med Luleå-Boden, Medelpad och Linköping.

Vi moderater tar kvinnornas oro på allvar! Det är viktigt att Umeå är en trygg kommun att leva i under dygnets alla timmar. Kvinnor ska kunna gå hem om natten utan att behöva känna oro.

Moderaterna i Umeå har en politik för detta, både lokalt och nationellt. Tryggheten ska öka – brottsligheten ska minska!

 

Hans Lindberg (S) undvek att svara – det säger väl allt?

Vid gårdagens fullmäktige i Umeå ställde jag en fråga till Hans Lindberg (S), gällande brottsligheten i Umeå och de tendenser till social oro som vi har sett det senaste året i vår stad.

Han har ju anklagat oss moderater för att svartmåla Umeå och sprida ”skräck och oro”, när vi släppte en film på facebook i mars 2018 som tog upp just den kriminalitet som vi hade fått rapporter om i UmeBrå. Rapporter som även Lindberg själv bloggat om vid flera tillfällen.

Men Lindberg undvek gång på gång att svara på min fråga, utan återupprepade bara att han tyckte att vi hade gjort en dålig film. Att det var ”propaganda”. Ok. Men han kunde inte ge ETT ENDA EXEMPEL på något som var fel i vår film. Inte ett enda exempel.

Såklart. Eftersom vi moderater bara har återgivit fakta.

Fakta, som Lindberg själv var först med att offentliggöra.

 

Bakgrund.

I september var Hans Lindberg (S) den förste politikern att offentligt uppmärksamma de tendenser till social oro som hade noterats i vissa bostadsområden i Umeå (VK-blogg 28/9.) Han underströk att kommunen i samarbete med polisen måste agera kraftfullt. Bl.a. nämndes kartläggning av individer med koppling till våldsbejakande religiös extremism.

I en annan blogg (VK 27/10)”Åtgärder mot social oro” utvecklade Lindberg (S) problemen: ”Tendenser till social oro har konstaterats av polis, affärsidkare och lokalbefolkning. Det finns även tendenser till en önskan om att skapa lokala förhållande som påminner om storstäders förorter – en form av förortsromantik. Jag kan konstatera att narkotikahandel utgör en ekonomisk motor som ledande personer använder för att rekryterar ungdomar inom dessa områden till kriminalitet. Jag kan även konstatera en våldsbrottslighet kopplat till narkotikahandel och jag ser en risk för radikalisering.”

I den efterföljande fullmäktigedebatten var vi helt överens om vikten av att ta krafttag, och satsa mer resurser på UmeBrå för att stävja utvecklingen.

I början av mars 2018 släppte vi moderater en film, där dessa problem uppmärksammades. Punkterna i texten som lästes upp var tämligen ordagrant från UmeBrås egen beskrivning av läget: Våldsbrottslighet, utpressning, bilbränder, bilstölder, knarkhandel. Ungdomar som rekryteras av äldre brottslingar till kriminalitet. Ökad risk för radikalisering.

I den efterföljande debatten svängde Lindberg emellertid fullständigt: Han kände inte alls igen sig i beskrivningen, han menade att vi moderater svartmålade Umeå – och att allt handlade om att ”vinna röster genom att sprida skräck och oro”.

Trots att Lindberg själv var den förste att uppmärksamma problemen, trots att han själv varnat för samma saker under hela hösten 2017! Men när vår moderata film lades ut, så var plötsligt detta att betrakta som svartmålning.

 

Nuläge

Vid gårdagens fullmäktige, så undvek alltså Lindberg huvudfrågan och varför han plötsligt svängt fullständigt. Istället sköt han vilt från höften – det var en dålig film (det får han självfallet tycka), Moderaterna vill sänka skatten (vad har det med den här diskussionen att göra?), han påstod att Moderaterna ville skära ned på Socialtjänsten (fel).

Men han kunde alltså inte påvisa en enda sak i vår film som hade varit felaktig.

 

Brottsligheten ökar i Umeå. Antalet anmälda brott ökade kraftigt mellan 2016 och 2017. Både Folkbladet och VK skrev om detta för fyra veckor sedan (27/3). Det är en beklaglig utveckling, men bra att det i alla fall uppmärksammas.

Vi vet sedan tidigare att antalet sexualbrott har ökat kraftigt i Umeå. Vapenbrotten har sedan 2012 ökat med 95 procent. Narkotikabrotten har legat på en konstant hög nivå sedan 2013.

Otryggheten bland våra invånare ökar. 4 av 10 tjejer i Umeå, i åldern 13-18 år är rädda för att bli misshandlade eller våldtagna när de går hem på kvällarna. För att ta ett exempel Det är ett reellt problem, som vi politiker måste ta på allvar.

Det handlar inte om svartmålning, eller att sprida skräck. Det handlar om att se problemen och våga prata om dem – och att ha svar på hur vi vill lösa dem.

Vi kan politiskt ha olika uppfattning om ur brottslighet ska bekämpas. Men det är en sak. Problemet HÄR är ju att Socialdemokraterna ju har samma information som oss moderater. De sitter ju också i UmeBRÅ – vårt brottsförebyggande råd.

Där har Socialdemokraterna fått denna information: Om tendenser till social oro i vissa bostadsområden. Våldsbrottslighet, utpressning, bilbränder, bilstölder, knarkhandel med mera. Ungdomar som rekryteras av äldre brottslingar till kriminalitet. Ökad risk för radikalisering.

Precis det Hans Lindberg själv har uppmärksammat. Men bara för att Moderaterna gör en film om det – som får en stor spridning på Facebook – så förnekar socialdemokraterna allt detta. Hur är det möjligt??

  • Om nu inte problemen finns – varför beslutade vi i KSAU om mer pengar till Umebrå för att kunna jobba intensivt för att motverka social oro i dessa bostadsområden?
  • Varför höll Lindberg (S) en gemensam presskonferens i februari med Polisen, om att vi nu skulle ta gemensamma tag för att vända utvecklingen?

Om allt detta egentligen bara är “svartmålning”, och ett sätt att “sprida skräck och oro”?

Det är en ohederlig retorik av Hans Lindberg – för att blanda bort korten. För att slippa diskutera de problem som vi i UmeBrå har fått information om. Han vet ju nämligen att vi moderater haft rätt hela tiden.

Vi moderater blundar däremot inte för problemen, utan tar dem på allvar och föreslår åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Umeå. Det är inte svartmålning, utan bara konstaterande av fakta. Till skillnad från de rödgröna partierna har vi moderater en tydlig politik för att bekämpa kriminaliteten och öka tryggheten för umeåborna.

Vi tar trygghetsfrågorna på allvar.

SKL:s ekonomirapport

I dagens VK är det en artikel om Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport som släpptes igår, och hur utsikterna ser ut för kommunerna och landstinget i Västerbotten. Jag själv är intervjuad apropå Umeås situation. Någon skattehöjning är verkligen inte aktuell i Umeå (vi ligger redan på en väldigt hög skattenivå) och det är positivt att även Lennart Holmlund (S) är tydlig på den punkten.

Vad sades då från SKL:s sida igår? Jo, bedömningen är att BNP växer för 2013 med 1,5 procent och 2014 med 2,5 procent. Samtidigt ser vi kostnadsökningar i sektorn till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Sektorn som helhet beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014.

 

Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Demografiska förändringar med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Stora renoveringsbehov finns också skolor, VA-anläggningar, sjukhus mm. Detta är mycket tydligt även i vårt eget län.

Vi kan blicka tillbaka på fem riktigt goda år för våra kommuner och landsting. Överskotten har slagit rekord på rekord. 2012 var det starkaste resultatet hittills om jag kommer ihåg rätt. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs nu både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för att nå tillräckliga överskottsmål till 2016.

Men för Umeå kommuns del kommer verkligen ingen skattehöjning på tal (på sikt borde skatten tvärtom sänkas). Vi har redan ca 2 kr högre kommunalskatt än jämförbara kommuner – det gäller att prioritera tydligare i kommunens arbetsuppgifter och ta en diskussion om vad som är viktigt och mindre viktigt. Budgetprocessen pågår för fullt och i juni kommer budgeten för 2014 att klubbas.

SKL:s ekonomirapport

I dagens VK är det en artikel om Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport som släpptes igår, och hur utsikterna ser ut för kommunerna och landstinget i Västerbotten. Jag själv är intervjuad apropå Umeås situation. Någon skattehöjning är verkligen inte aktuell i Umeå (vi ligger redan på en väldigt hög skattenivå) och det är positivt att även Lennart Holmlund (S) är tydlig på den punkten.

Vad sades då från SKL:s sida igår? Jo, bedömningen är att BNP växer för 2013 med 1,5 procent och 2014 med 2,5 procent. Samtidigt ser vi kostnadsökningar i sektorn till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Sektorn som helhet beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014.

 

Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Demografiska förändringar med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Stora renoveringsbehov finns också skolor, VA-anläggningar, sjukhus mm. Detta är mycket tydligt även i vårt eget län.

Vi kan blicka tillbaka på fem riktigt goda år för våra kommuner och landsting. Överskotten har slagit rekord på rekord. 2012 var det starkaste resultatet hittills om jag kommer ihåg rätt. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs nu både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för att nå tillräckliga överskottsmål till 2016.

Men för Umeå kommuns del kommer verkligen ingen skattehöjning på tal (på sikt borde skatten tvärtom sänkas). Vi har redan ca 2 kr högre kommunalskatt än jämförbara kommuner – det gäller att prioritera tydligare i kommunens arbetsuppgifter och ta en diskussion om vad som är viktigt och mindre viktigt. Budgetprocessen pågår för fullt och i juni kommer budgeten för 2014 att klubbas.

Kommunsektorn gör ett överskott på 18 miljarder för 2012

I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) höstens ekonomirapport via en direktsänd webbsändning. Om du vill se presskonferensen i efterhand, så kan du klicka här.

Det är ett starkt resultat, även om de kommande åren blir tuffare.

År 2012 pekar prognosen på att kommuner och landsting kommer att gå mot ett överskott på ca 18 miljarder kronor, bl.a. beroende på engångsintäkter på 11 miljarder kronor. För år 2013 beräknas resultatet bli 9 miljarder kronor.

År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten. 2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen berodde på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.

Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar nu alltså på ett rekordöverskott på ca 18 miljarder kronor.

Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl några socialdemokratiska Västerbottenspolitiker i landstinget och vissa kommuner kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.

Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år.

Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden. Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott. Landets kommuner hade det betydligt tuffare att klara ekonomin på den tiden socialdemokraterna styrde Sverige.

Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.
 

 

Ökade skatteintäkter trots svag konjunktur

I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vårens ekonomirapport. Själv sitter jag i styrelsen för SKL och följde presskonferensen med stort intresse via webben.

För kommunsektorn var det positiva besked. Den ekonomiska situationen har stabiliserats och skatteintäkterna bedöms öka mer än i tidigare prognoser.

År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten.

2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen beror på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.

Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar på ett rekordöverskott på ca 20 miljarder kronor. Detta dels beroende på att skatteintäkterna glädjande ökar, dels beroende på bl.a. att sjukskrivningarna har minskat och därmed blir det positiva engångeffekter genom återbetalning av stora summor från AFA-försäkring.

Som läget ser ut nu kommer skatteintäkterna att öka med i snitt 4 miljarder per år 2012-2014, jämfört med tidigare prognoser. Det är positivt för oss som är verksamma i kommuner och landsting.

Först från och med år 2015 gör våra ekonomer i SKL bedömningen att det kommer krävas ytterligare höjningar av statsbidragen, alternativt skattehöjningar, för att klara av volymökningar, investeringar och annat som är på gång. Det ger ändå sektorn rådrum och möjlighet att i ordnade former fortsätta utveckla välfärden i kommuner och landsting.

SKL:s ordförande Anders Knape kommenterade rapporten så här, och det är ju bara att instämma i det: – "Det ser positivt ut för 2012 och vi kan se att kommuner och landsting efter flera år med överskott nu vågar investera, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda en fortsatt god service till medborgarna. Men förutsättningarna för att klara det, skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner respektive landsting."

Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl Lennart Holmlund (S) kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.

Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år. Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden.

Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott.

Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.

Resultatet för Sveriges kommuner bättre än väntat för 2011.

Idag, fredag, väntar styrelsemöte med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hemfärd via Arlanda till Umeå senare på eftermiddagen.

Vid gårdagens presentation av SKL:s nya skatteunderlagsprognos visade det sig dels att resultatet för kommunsektorn år 2011 blir bättre än vad man tidigare föutsett, dels att även prognosen för år 2012 ser bättre ut än vad man trodde så sent som i oktober. Det är goda nyheter för oss ute i landets alla kommuner. Detta möttes också av många lättade ansiktsuttryck och, på sina håll, applåder.

Samtidigt så är det många orosmoln på himlen, och mycket av den ekonomiska utvecklingen händer så klart på hur man lyckas hantera den pågående krisen i Europa och omvärlden. Tillväxten avmattas, arbetslösheten ökar.

Nedan utdrag ur det pressmeddelande som gick ut i samband med presentationen:

 
Oron för eurons framtid har under hösten ökat. Det står klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gör därmed halt och arbetslösheten stiger. Trots svagare tillväxt beräknas ändå kommunernas och landstingens skatteunderlag utvecklas förhållandevis väl.

I den bedömning som SKL:s ekonomer presenterar idag förväntas oron i världsekonomin bestå. En svagare internationell tillväxt och fortsatt osäkra framtidsutsikter innebär att möjligheterna också för svensk del skruvas ned. Svensk BNP beräknas nästa år öka med endast 1,2 procent att jämföra med 4,6 procent i år. Det innebär att även den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bryts och arbetslösheten stiger. Svensk ekonomi är dock i grunden fortsatt stark och efter ett par kvartal med nolltillväxt beräknas produktionen peka uppåt igen. Ökningen av arbetslösheten blir därför begränsad.

Ladda ner högupplöst bild på Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting– Vår prognos bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare bild framför oss, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande sysselsättning påverkas SKL:s skatteunderlagsprognos mycket lite. Skatteunderlagets nivå 2012 är i nuvarande bedömning till och med något högre än i höstens Ekonomirapport. Orsaken är att lönesumman 2011 ökat i snabbare takt än vad vi tidigare räknat med.

Bättre skatteunderlag och större skatteintäkter gör att kommunernas och landstingens ekonomiska situation ser något ljusare ut 2012. Jämfört med föregående år är dock sektorns finanser betydligt svagare, vilket gör att 25 kommuner och fyra landsting höjer skatten. Detta tillsammans med lägre sjukförsäkrings- och tjänstegrupplivsförsäkringspremier förstärker resultatet med cirka 2 miljarder kronor i kommunerna och med cirka 1 miljard kronor i landstingen jämfört med beräkningarna i Ekonomirapporten i oktober.