Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare

Umeå kommun måste bli en bättre arbetsgivare. Sedan 2011 ökar exempelvis sjukfrånvaron bland vår personal. Den trenden måste vändas.Sveriges Kommuner och Landsting har pekat ut nio strategier för att klara kompetensförsörjningen, och här finns naturligtvis mycket att göra även inom Umeå kommun: Använd kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, nyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Umeå har förvisso bättre förutsättningar än många andra kommuner: vi har en bred arbetsmarknad, ett stort utbud av utbildningar, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter.

Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda inom Umeå kommun, och vi ligger numera återigen över snittet bland kommunerna i landet. Vid senaste tertialen 2017 låg sjukfrånvaron på sju procent. Även här är det förenat med stora kostnader: för 2016 ca 75 miljoner kr i direkta kostnader (sjuklönekostnader, arbetsgivaravgifter, företagshälsovård, rehabiliteringskostnader m.m.) och räknar vi in de indirekta kostnaderna (kostnad för ersättare, mertid, övertid, vikarie, produktionsstörningar, förseningar, kvalitetsbortfall, kvalitetsbristkostnader m.m.) lär det enligt förvaltningen kunna bli upp emot det dubbla per år.

Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas och måste särskilt uppmärksammas under kommande år. En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation. God kontroll och rättvisa ger enligt forskningen minskad risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Bildandet av intraprenader och personalkooperativ för att öka frihetsgraden för de anställda är något som skall uppmuntras. Umeå kommun är Umeås största arbetsgivare och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Tydlig ledning i en rimligt stor organisation kommer att minska sjukfrånvaron. Att återgå till ett system med flera olika förvaltningar underlättar detta arbete, då organisationen inte blir lika hierarkiskt uppbyggd som den är idag.

Som en del i att vara en modern arbetsgivare, och samtidigt minska sjuktalen, vill vi moerater att all personal ska ges möjlighet att träna på arbetstid. Inom Umeå kommun har redan flera kommunala bolag insett fördelarna med detta. Bland de kommunala bolag som erbjuder möjligheten till träning på arbetstid för sina anställda finns Umeå Energi AB, VAKIN, AB Bostaden, UPAB och Dåva Deponi och Avfallscenter. Sjukfrånvaron är betydligt lägre bland de anställda inom de kommunala bolagen jämfört med de anställda inom den kommunala förvaltningen. År 2010 avskaffade Umeå kommun friskvårdstimmen för de anställda inom förvaltningen. Det var ett misstag. Den moderata motionen om friskvårdstimme är snart på väg upp till beslut i fullmäktige, efter att ha blivit återremitterad tidigare.

Genom ett återinförande av friskvårdstimme så uppmuntrar vi vår personal att träna, och det vinner alla på: arbetsgivaren som får lägre kostnader för sjukfrånvaro och den enskilde i formen av ett friskare liv. Fysisk aktivitet på arbetstid är positivt för hälsan. Detta finns som ovan beskrivet redan hos vissa av våra kommunala bolag, men bör gälla alla anställda inom Umeå kommun. Sedan kan det variera hur detta organiseras på de olika arbetsplatserna, det handlar ju om att anpassa scheman och annat. Anställda i Täby kommun har t.ex. från och med år 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Ansvarig chef fattar beslut om exakt hur det ska lösas utifrån verksamhetens behov. Det minskar sjukfrånvaron och ökar produktiviteten.

Jämställdhet och lika möjligheter är viktigt för att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning eller funktionsnedsättning. Lika lön för lika arbete ska vara självklart. Arbeten som bedöms som likvärdiga ska ha samma lönenivåer utan könsskillnader. Det är viktigt att arbetsmarknaden i Umeå öppnas upp för fler arbetsgivare, särskild inom den offentliga sektorn. De som jobbar inom traditionella kvinnoyrken har idag för få arbetsgivare att välja mellan – vanligtvis en eller möjligen två.

Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

Lägre lärarlöner i S-kommuner

En av söndagens nyheter gäller en gransknng som genomförts av Lärarförbundet. Fackorganisationen har gått igenom medellönerna för de kommunalt anställda lärarna i Sverige.

S-kommuner sticker ut efter­som de ger löner under snittet. Detta blir särskilt intressant med tanke på att ledande socialdemokrater på senare år gått ut i den politiska debatten och pekat på vikten av att höja lärarlönerna. Kanske dags att (S) börjar leva som de lär, och inte bara prata i så fall? Genomgången från facket avslöjar i alla fall att lönerna i själva verket är lägst i S-ledda kommuner.
 

Lägre lärarlöner i S-kommuner

En av söndagens nyheter gäller en gransknng som genomförts av Lärarförbundet. Fackorganisationen har gått igenom medellönerna för de kommunalt anställda lärarna i Sverige.

S-kommuner sticker ut efter­som de ger löner under snittet. Detta blir särskilt intressant med tanke på att ledande socialdemokrater på senare år gått ut i den politiska debatten och pekat på vikten av att höja lärarlönerna. Kanske dags att (S) börjar leva som de lär, och inte bara prata i så fall? Genomgången från facket avslöjar i alla fall att lönerna i själva verket är lägst i S-ledda kommuner.
 

Att klara välfärden och pensionerna

På norran.se skriver jag tillsammans med ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott Elisabeth Svantesson (M) om hur välfärden och pensioner ska kunna säkras i framtiden, bl.a. genom att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv.

Bifogas nedan.

Längre arbetsliv med fler karriärbyten

 

Ska vi klara välfärd och pensioner måste vi diskutera hur vi kan förlänga vårt arbetsliv. Det är fantastiskt att vi lever allt längre, det öppnar möjligheter för den enskilde som tidigare inte fanns. Samtidigt medför det en utmaning för samhället på sikt eftersom andelen av befolkningen som arbetar minskar.

Framtidskommissionen presenterade nyligen en rapport som handlar om hur vi ska lösa ekvationen med en åldrande befolkning och samtidigt ha fortsatt höga välfärdsambitioner. Vi tror att en viktig del i detta är att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Förslag för att uppnå detta diskuterades nyligen på Moderaternas Sverigemöte.

Det handlar dels om att titta på hur unga kan komma in på arbetsmarknaden tidigare eftersom etableringsåldern stigit kraftigt de senaste decennierna. Men det är också hög tid att vi vänjer oss vid tanken på att vi i framtiden kommer att behöva jobba lite längre upp i åren. Detta för att kommande generationer i Västerbotten ska kunna ta del av samma kvalitet på välfärden som vi gör i dag och för att pensionerna inte ska urholkas.

I Moderaterna diskuteras nu förslag om hur vi kan underlätta ett längre arbetsliv med fler karriärbyten. För många är det i dag svårt att omskola sig på grund av ålder – vilket är ohållbart. Därför är det bra med förslaget om höjd övre åldersgräns för studiestöd från CSN och förbättrade möjligheter till tjänstledighet för att prova på nytt jobb.

Vi förordar också sänkt åldersgräns för det förstärkta jobbskatteavdraget från 65 till 64 år – reformen har bidragit till att fler valt att stanna kvar längre i arbetslivet och därför vill vi att denna skattesänkning tillämpas redan vid 64 års ålder.

Med den goda utveckling vi har i Sverige, med bättre hälsa och längre liv, är det självklart att vi också i högre grad måste ta vara på kompetensen hos de äldre på arbetsmarknaden. Ska vi klara välfärd och pensioner för framtidens västerbottningar måste vi våga diskutera hur vi kan förlänga vårt arbetsliv.

Elisabeth Svantesson (M)
riksdagsledamot för Örebro län och ordförande i arbetsmarknadsutskottet

Anders Ågren (M)
förbundsordförande Moderaterna i Västerbotten
 

Att klara välfärden och pensionerna

På norran.se skriver jag tillsammans med ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott Elisabeth Svantesson (M) om hur välfärden och pensioner ska kunna säkras i framtiden, bl.a. genom att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv.

Bifogas nedan.

Längre arbetsliv med fler karriärbyten

 

Ska vi klara välfärd och pensioner måste vi diskutera hur vi kan förlänga vårt arbetsliv. Det är fantastiskt att vi lever allt längre, det öppnar möjligheter för den enskilde som tidigare inte fanns. Samtidigt medför det en utmaning för samhället på sikt eftersom andelen av befolkningen som arbetar minskar.

Framtidskommissionen presenterade nyligen en rapport som handlar om hur vi ska lösa ekvationen med en åldrande befolkning och samtidigt ha fortsatt höga välfärdsambitioner. Vi tror att en viktig del i detta är att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Förslag för att uppnå detta diskuterades nyligen på Moderaternas Sverigemöte.

Det handlar dels om att titta på hur unga kan komma in på arbetsmarknaden tidigare eftersom etableringsåldern stigit kraftigt de senaste decennierna. Men det är också hög tid att vi vänjer oss vid tanken på att vi i framtiden kommer att behöva jobba lite längre upp i åren. Detta för att kommande generationer i Västerbotten ska kunna ta del av samma kvalitet på välfärden som vi gör i dag och för att pensionerna inte ska urholkas.

I Moderaterna diskuteras nu förslag om hur vi kan underlätta ett längre arbetsliv med fler karriärbyten. För många är det i dag svårt att omskola sig på grund av ålder – vilket är ohållbart. Därför är det bra med förslaget om höjd övre åldersgräns för studiestöd från CSN och förbättrade möjligheter till tjänstledighet för att prova på nytt jobb.

Vi förordar också sänkt åldersgräns för det förstärkta jobbskatteavdraget från 65 till 64 år – reformen har bidragit till att fler valt att stanna kvar längre i arbetslivet och därför vill vi att denna skattesänkning tillämpas redan vid 64 års ålder.

Med den goda utveckling vi har i Sverige, med bättre hälsa och längre liv, är det självklart att vi också i högre grad måste ta vara på kompetensen hos de äldre på arbetsmarknaden. Ska vi klara välfärd och pensioner för framtidens västerbottningar måste vi våga diskutera hur vi kan förlänga vårt arbetsliv.

Elisabeth Svantesson (M)
riksdagsledamot för Örebro län och ordförande i arbetsmarknadsutskottet

Anders Ågren (M)
förbundsordförande Moderaterna i Västerbotten