Ökad tillväxt – så att välståndet kan öka

Igår så höll arrangerade Moderaterna ett ekonomisk-politiskt seminarium i Almedalen, som var mycket välbesökt. Däribland av undertecknad. På scenen var bl.a. partiets andre vice ordförande och ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Hon talade på temat ”En ny ekonomisk reformagenda”.

Svantesson redogjorde för akuta problem som måste gå hand i hand med förmågan att genomföra reformer som svarar mot Sveriges långsiktiga utmaningar.

Här går att läsa om de tre huvudområden som presenterades:

1. Sverige ska fungera för alla genom att resurserna till välfärden ökar och integrationen förbättras.

Arbete är grunden för vår gemensamma välfärd – och arbete måste alltid löna sig bättre än bidrag. Men allt för många människor lever idag på bidrag och andra ersättningar, i stället för att jobba. Många nyanlända riskerar att hamna i utanförskap om de inte tar steget in på arbetsmarknaden under sina första år i Sverige. Moderaternas centrala reformer av bidragssystemen, för förbättrad integration och ökade resurser till välfärden, är:

  • Tydliga krav i hela landet för att få försörjningsstöd.
  • Ett bidragstak.
  • Kvalificering till bidrag genom arbete eller permanent, laglig bosättning i Sverige
  • Införa högre krav på godkända språkkunskaper för invandrare som deltar i SFI.

2. Ökad tillväxt – så att välståndet kan öka.

Tillväxt är grunden för nya jobb och en nödvändighet för att öka resurserna till välfärden och statens kärnuppgifter. Ökade resurser till välfärden ska inte finansieras av högre skatter eller sämre kvalitet i välfärden. Sverige har goda förutsättningar för tillväxt, men det finns också i hinder i form av höga marginalskatter, regelkrångel och kompetensbrist. För att långsiktigt främja tillväxt vill Moderaterna:

  • Ge elever mer undervisningstid – för en skola i världsklass.
  • Genomföra en skattereform, som bland annat innebär sänkt skatt på de lägsta inkomsterna och att färre ska betala statlig inkomstskatt.
  • Tillsätta en produktivitetskommission.
  • Förbättra innovationsklimatet.

3. Sverige ska dra nytta av, och leda, förändringar i ekonomin till följd av teknikutveckling och digitalisering.

Kraven på att kunna ställa om ökar på en arbetsmarknad som förändras, och där allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. När arbetslivet dessutom förlängs ökar även kraven på kompetensutveckling och karriärbyten blir regel snarare än undantag. Trygghet på arbetsmarknaden kommer i hög grad att handla om att få goda möjligheter att lära om och att lära nytt. Därför vill Moderaterna:

  • Förbättra möjligheterna att finansiera studier mitt i livet, bl.a. genom höjt fribelopp och höjd åldersgräns för studiemedel.
  • Införa ett omställningsavdrag så att människor kan få skatteavdrag för egna utbildningskostnader.
  • Införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda.
  • Ge universitet och högskolor ett omställningsavdrag.
  • Öppna upp universitetens uppdragsutbildning för fler.

Moderaternas politiska prioriteringar inför valet i september

Anders Ågrens foto.

I torsdags så presenterades Moderaternas prioriterade områden och mål inför valet i september. Lägger upp det här på bloggen.

”Fyra sakområden kommer att vara särskilt viktiga: ekonomi och jobb, lag och ordning, invandring och integration samt sjukvård och skola. Moderaternas mål är att Alliansen ska bli större än de rödgröna och att vi ska bilda en ny moderatledd alliansregering.

Sverige är ett fantastiskt land, men här finns också problem. Det är dags att även politiken talar klarspråk om detta och föreslår lösningar – det förtjänar människor i hela landet. Mot denna bakgrund kommer Moderaterna att fokusera på att ta ansvar för ekonomin, stärka arbetslinjen med jobb- och integrationsreformer, återupprätta lag och ordning och trygga välfärdens kärnverksamheter.

Ambitionen är att vinna nya och nygamla väljare från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och från osäkra väljare. Målen i valet är tydliga: att Alliansen ska bli större än de rödgröna och vi ska bilda en ny moderatledd alliansregering. I kommuner, landsting och regioner ska Moderaterna ingå i och leda fler alliansstyren än under den senaste mandatperioden. Moderaternas valresultat ska vara bättre än 2014.

Politik handlar i grunden om vägval och färdriktning. Hur ska Sverige utvecklas? I detta arbete måste vi vara pragmatiska, men samtidigt alltid bottna i våra värderingar om individuell frihet, personligt ansvar, företagsamhet och öppenhet. Sverige behöver också fler vuxna i rummet. Det politiska samtalet får inte bli en röra av floskler, slagord och avsiktliga missförstånd. Att se problemen ärligt och utan förskönande omskrivning är en förutsättning för att kunna lösa dem. Vi har gjort det förut – och vi kan göra det igen. Därför är Moderaterna ett parti för hoppfulla.

 

Moderaternas fyra prioriterade områden inför valet 2018:

Ekonomi och jobb

För att stärka arbetslinjen föreslår Moderaterna sänkt skatt för alla som arbetar. Det ska även löna sig att ha arbetat och skatten för pensionärer ska sänkas. Men inte bara arbetslinjen behöver stärkas, utan också de offentliga finanserna – det rustar vårt land för sämre tider. Det krävs nationella reformer för att kommunernas kostnader för försörjningsstöd ska kunna hållas nere. Det är särskilt viktigt i ett läge där ett omfattande antal nyanlända inom kort kommer att lämna etableringsfasen och övergå till kommunernas i många fall redan ansträngda huvudansvar.

Lag och ordning

Det behövs fler poliser med höjda löner och utökade befogenheter för att ta krafttag mot kriminaliteten. Särskilt viktigt är att bekämpa gängen och återta kontrollen i utsatta områden. Det behövs även skärpta straff för bland annat sexual- och våldsbrott. Ett nationellt tiggeriförbud bör införas.

Invandring och integration

Sveriges migrationspolitik ska vara stram och utgå ifrån förutsättningarna för integration. För att integrationen ska fungera krävs reformer som skapar förutsättningar för fler att komma i arbete, såsom inträdesjobb och tredubblat RUT-avdrag. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb – därför behövs bland annat ett bidragstak. Den som är ny i Sverige ska samtidigt mötas av tydliga krav på att lära sig språket och delta i samhällsorientering. Medborgarskapet måste uppvärderas.

Sjukvård och skola

Sedan 2014 har vårdköerna fördubblats och Moderaterna satsar därför på en utvecklad kömiljard för att återigen korta dem. I skolan behövs mer kunskap, bland annat genom fler undervisningstimmar i matematik och svenska. För att vården och skolan ska fungera måste både medarbetare, patienter och elever känna sig trygga. Vi ska ställa tydliga kvalitetskrav inom välfärden och samtidigt värna mångfald och valfrihet.”

 

Positivt med överskott i bokslutet för Umeå kommun!

Idag har vi hanterat bokslutet för Umeå kommun 2016. Glädjande nog ett positivt resultat på 85 miljoner kr, med tanke på att prognosen i augusti pekade på ett underskott på -16 miljoner kr. Mycket är kopplat till externa faktorer och engångshändelser.

Men likväl ett efterlängtat plus, så att tidigare års underskott för Umeå kommun därmed kan återställas.

Jag ser att såväl Hans Lindberg (S) som Nasser Mosleh (MP) slår sig för bröstet, och är väldigt nöjda över att varningarna från oss i Alliansen på något sätt skulle ha varit felriktade. På Facebook kallar Lindberg oss i Alliansen för “olyckskorpar”.

Vi har ju som bekant nu i mer än två års tid försökt förklara för Hans Lindberg och Nasser Mosleh vikten av att Umeå kommun håller budgeten.

Att man håller i pengarna, inte genomför ofinansierade försök med arbetstidsförkortning och faktiskt tar detta med budgetansvar på allvar. Bara under 2016 röstade Socialdemokraterna och Miljöpartiet – två gånger inom loppet av fyra månader – ned Alliansens förslag att vidta åtgärder för att minimera det prognosticerade underskottet för 2016. Vid två tillfällen! Vän av ordning kommer dessutom ihåg att Lindberg och övriga inom (S) vid kommunfullmäktige i april 2016 bröt mot de rekommendationer som RKR (rådet för kommunal redovisning) hade meddelat hösten 2015, beträffande hur en kommun ska hantera balanskravsresultatet. Detta trots påpekande från både tjänstemännen inom Umeå kommun och de förtroendevalda revisorerna.

Men efter två år av underskott blev det nu på målsnöret ett överskott för 2016. Missförstå mig inte. Jag är mycket glad över att det blev så, och att Umeå kommun därmed kan återställa tidigare års underskott. Mycket glad. Men det har ju inte direkt något med S/MP-politiken i Umeå att göra. Kolla bilden från bokslutet nedan, och förklaringen till varför det landade i ett överskott:

Statlig byggbonus + 35 miljoner kr

Bättre skatteprognos + 20 miljoner kr

Exploateringsförsäljningar, netto + 45 miljoner kr

Nämnder/styrelser + 22 miljoner kr

Och när det gäller arbetet i styrelser och nämnder har Allianspartierna i högsta grad varit delaktiga i ansträngningarna för att hålla budget och minska de befarade underskotten.

Tänkte att det kunde vara bra med ett klargörande på bloggen, efter att ha läst de underhållande inläggen idag från S och MP.

 

Umeå kommun tvingas göra om budgeten p.g.a. S-regeringens politik

IMG_6828

Umeå kommunfullmäktige kommer i december med allra största sannolikhet tvingas justera den budget för 2017, som antogs i juni innevarande år.

Det av två anledningar: dels så försämras skatteprognosen från regeringen (skatteintäkter & bidrag) ganska dramatiskt för Umeås kommuns räkning med 70 miljoner kr för 2017, dels så sänker regeringen samtidigt den statliga ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och unga, vilket för 2017 innebär en försämring för kommunen med ca 70 miljoner kr. Allt som allt 140 miljoner kr. Detta således kopplat till saker som står utanför Umeå kommuns direkta kontroll. Men det visar tydligt att det spelar roll vilken regering som styr Sverige. Vi kommer alltså att tvingas göra om budgeten i Umeå kommun p.g.a. den politik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regering och riksdag driver.

För vi befinner oss i en högkonjunktur! Trots konjunkturuppgången bedömer nu både konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket att arbetslösheten ökar och sysselsättningsgraden minskar under kommande år, och andelen arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden växer. Samtidigt kommer de offentliga finanserna dras med fortsatta underskott under hela mandatperioden.

Oroväckande nog förväntas regeringens åtgärder på arbetamarknadsområdet förstärka problemen; kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms enligt Konjunkturinstitutet försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet har bedömt att förändringar inom a- kassan, omläggningar inom arbetsmarknadspolitiken samt högre anställningskostnader för unga och äldre gör att färre står till arbetsmarknadens förfogande och minskar sysselsättningen. En utveckling i denna riktning, med försämringar av förutsättningarna för jobb och ekonomisk tillväxt, är fel väg för Sverige.

Sedan gör det ju inte saken bättre att samma konstellation – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – får styra och ställa över den ekonomiska politiken för Umeå kommun. Men även det får konsekvenser. Umeå kommun är på väg mot ett underskott för tredje (!) året i rad. Och så sent som igår, så avslog dessa partier Allianspartiernas yrkande i samband med delårsrapporten om att vidta åtgärder för att minimera årets underskott.

Regeringen står utan en jobbpolitik och förefaller sakna ambitioner när det gäller att presentera en samlad strategi som kan leda till en varaktig höjning av sysselsättningen. Vi behöver ekonomiskt ansvarsfulla partier vid makten, såväl på riksplanet som lokalt här i Umeå.

Det saknas idag!

Socialdemokraterna i Umeå har tappat kontrollen över ekonomin

Skriver på debattsidan i dagens VK tillsammans med gruppledarna för övriga Allianspartier.

IMG_6828

Socialdemokraterna i Umeå har tappat kontrollen över ekonomin

Umeås styrande socialdemokrater, denna mandatperiod tillsammans med miljöpartiet, missar sällan en chans att prata om Umeås fantastiska utveckling och alla de satsningar som görs. De undviker emellertid att nämna att man numera tappat greppet över den kommunala ekonomin. En förutsättning för att säkerställa framväxt av nya jobb och en investeringsvilja är ordning och reda i den kommunala ekonomin. För oss är en stark ekonomi i balans grunden i den ekonomiska politiken. Detta är viktigt för att säkerställa åtaganden i viktiga investeringar och framtida pensioner.

Trots högkonjunktur – och två kr högre skatt än jämförbara kommuner – går kommunen mot ett minusresultat för tredje året i rad, vilket i sig är en bedrift i negativ bemärkelse.  Från Allianspartierna har vi hela tiden haft alternativa budgetförslag för kommunen, som varit betydligt mer ansvarsfulla. Underskotten från 2014 och 2015 måste återställas och hade redan varit åtgärdade, om Allianspartiernas senaste gemensamma budget hade vunnit bifall förra året. Allt pekar på att Umeå kommun dessutom kommer att göra ett underskott för 2016.

Den budget som gäller stöds av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. I juni föreslog vi från Allianspartierna att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att vidta ”åtgärder i syfte att minimera det prognostiserade underskottet för innevarande år samt att vidtagna åtgärder och effekterna av dessa redovisas till kommunfullmäktige i september”. Yrkandet avslogs, då (S) ansåg sig ha läget någorlunda under kontroll. Helt fel. Även om det pågår ett arbete i nämnderna där Allianspartierna medverkar för att begränsa underskottet, så är det inte tillräckligt. Det ekonomiska läget för kommunen är bekymmersamt, och vi får snart nya prognoser för 2017. Av vad vi hört hittills så har situationen för nästkommande år blivit värre.

En sak som Socialdemokraterna skulle kunna göra omedelbart är att försälja lokaler där vi inte har någon egentlig verksamhet. S.k. ”tomma lokaler”. Den årliga kostnaden för kommunala fastigheter som det idag inte finns någon egentlig verksamhet i uppgår till ca 26 mkr. Förvaltningen borde få i uppdrag att genomföra försäljningar så att kommunen kommer ned till en nivå på max sex miljoner kr per år. Det kan finnas ett behov av temporära evakueringslokaler, och därför ser vi det inte som möjligt att komma ned till exakt noll på denna budgetpost. Kommunen skulle därmed snabbt kunna spara omkring 20 miljoner kr på årsbasis. Men ingenting händer!

I ett läge när kommunen går mot ett minus för tredje året i rad, och kommer att tvingas återställa de negativa resultaten kommande år, borde fokus ligga på att hitta möjligheter att minska kommunens kostnader. Försäljning av tomma lokaler är ett uppenbart och enkelt sätt att minska kostnaderna. Det finns en rad andra förslag från våra fyra Allianspartier på hur vi skulle kunna minska kostnaderna utöver det. Ovanstående var bara ett exempel.

Vi är mycket bekymrade över Umeå kommuns ekonomiska utveckling. Kommunen har gått från stabila överskott till att nu riskera att för tredje året i rad göra underskott. Vi anser inte att det är ansvarsfullt gentemot umeåborna att styra kommunen på detta sätt. Men istället rullar det på mer eller mindre som vanligt för de styrande Socialdemokraterna med kommunalrådet Hans Lindberg i spetsen. Att hålla budget verkar inte längre vara högprioriterat. Att inte ta beslut är också ett sätt att styra. Men det är inget framgångsrecept.

Ibland måste man faktiskt våga ta beslut också!

Anders Ågren, kommunalråd, M

Peder Westerberg, gruppledare, L

Mattias Larsson, gruppledare, C

Veronica Kerr, gruppledare, KD

 

Umeå kommun går mot minus tredje året i rad

Umeå kommun går mot ett minusresultat för 2016. Det är nu tredje året i rad!

Socialdemokraterna i Umeå verkar ha slutat bry sig om ordning och reda i ekonomin, och det är oerhört bekymmersamt. Det är ingen nyhet att Umeå kommun står inför stora utmaningar gällande ekonomin under kommande år. Den långa raden av rekordår har brutits. År 2014 och 2015 blev det som bekant minusresultat i bokslutet för kommunen. Dessa underskott måste återställas och hade redan varit åtgärdade, om Allianspartiernas senaste gemensamma budget hade vunnit bifall förra året.

Igår fick vi delårsrapporten för kommunen, med en prognos för helårsresultatet 2016. Underskottet för innevarande år förväntas bli ännu större än tidigare! Minus 57 miljoner kr. Det innebär att S/MP-förslaget om att betala tillbaka en del av underskottet under innevarande år kommer att omöjliggöras. Därför sätter vi moderater av mer pengar i vår budget för 2017, så att dessa medel kan användas till att återbetala kvarvarande minusresultat för 2014/2015, vilket uppgår till 28 mkr.

Kristdemokraterna, Moderaterna, Centern och Liberalerna yrkade igår att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att minimera det prognostiserade underskottet för innevarande år samt, att vidtagna åtgärder och effekterna av dessa skulle redovisas till kommunfullmäktige i september. Men S, V och MP röstade nej. Såklart. Ingen av vänsterpartierna verkar bry sig om ekonomin numera.

Kommunens låneskuld har gått från noll år 2010 till ca 1,7 miljarder år 2016. Denna trend måste vändas. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler människor i arbete, bidrar till att stärka de ekonomiska förutsättningarna något. Skatteunderlaget ökar och det väger upp på den positiva sidan, men inte tillräckligt. Verksamhetens nettokostnader har under perioden 2012-2015 ökat i genomsnitt med 5,2 procent, medan ökningen av skatteintäkter inklusive statsbidrag och utjämning har stannat på 4,0 procent. Det är inte hållbart. Antalet människor som behöver kommunens tjänster växer också fortare än skatteunderlaget. De kommande åren kräver tydligare prioriteringar. Om Umeå kommun behåller investeringstakten för nuvarande investeringsplan på ca 800 mkr påverkas kommunens ekonomi markant. En oförändrad investeringstakt innebär att större delen av skatte- och intäktsökningen måste finansiera avskrivningar och räntor framöver. Vilket får till följd att det krävs betydande effektiviseringar i verksamhet för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans.

Umeå behöver mer av borgerlig politik! Mer av ordning och reda i ekonomin. Delårsrapportens besked om ett tredje år med underskott för Umeå kommun borde få alla – med ett uns av ekonomiskt sinnelag – att börja vakna!

Lyssna och lär

Socialdemokraternas kongress pågår för fullt, men de har ju liksom inget att komma med i den konkreta politiken som det verkar. En god början är att ta till sig lite kunskap från vår eminente finansminister Anders Borg (M). Här det tal han höll i samband med moderaternas Sverigemöte som nyligen ägde rum i Karlstad.

Så till er socialdemokrater – lyssna och lär 😉

Ny skatteunderlagsprognos från SKL

Igår presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en ny skatteunderlagsprognos och i ett cirkulär även budgteförutsättningar för åren 2013-2016. Sådant som i nästa steg är av intresse när kommuner och landsting ska arbeta med kommande års budgetförslag.

I senaste prognosen ser det något ljusare ut än i december. Positiva signaler från svensk ekonomi och omvärlden gör att SKL:s ekonomer gör bedömningen att det börjar ljusna för svensk ekonomi. Skatteintäkterna beräknas nu öka något snabbare än den föregående prognosen visade.

 

Bedömningen är att BNP ökar 1,4 procent 2013. Det är något högre än 2012, men arbetslösheten stiger ytterligare något under 2013. Först i början av 2014 kan man tala om en mer påtaglig förbättring av arbetsmarknadsläget.

Däremot kan vi konstatera att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis bra under 2013 – kommunsektorns skatteintäkter ökar i prognosen från SKL med 3 miljarder kronor jämfört med tidigare bedömning.

Helhetsbedömningen för sektorn är följande: kommunerna går mot ett överskott på 8,2 miljader kr år 2013, och landstingen på ett överskott på 3 miljarder. Sektorn som helhet går alltså mot ett överskott för 2013 på 11,2 miljarder kr.

Det ser alltså lite bättre ut, men en prognos är en prognos. Det finns många osäkerhetsmoment. Vi har lärt oss att det kan svänga snabbt.

Ny skatteunderlagsprognos från SKL

Igår presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en ny skatteunderlagsprognos och i ett cirkulär även budgteförutsättningar för åren 2013-2016. Sådant som i nästa steg är av intresse när kommuner och landsting ska arbeta med kommande års budgetförslag.

I senaste prognosen ser det något ljusare ut än i december. Positiva signaler från svensk ekonomi och omvärlden gör att SKL:s ekonomer gör bedömningen att det börjar ljusna för svensk ekonomi. Skatteintäkterna beräknas nu öka något snabbare än den föregående prognosen visade.

 

Bedömningen är att BNP ökar 1,4 procent 2013. Det är något högre än 2012, men arbetslösheten stiger ytterligare något under 2013. Först i början av 2014 kan man tala om en mer påtaglig förbättring av arbetsmarknadsläget.

Däremot kan vi konstatera att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis bra under 2013 – kommunsektorns skatteintäkter ökar i prognosen från SKL med 3 miljarder kronor jämfört med tidigare bedömning.

Helhetsbedömningen för sektorn är följande: kommunerna går mot ett överskott på 8,2 miljader kr år 2013, och landstingen på ett överskott på 3 miljarder. Sektorn som helhet går alltså mot ett överskott för 2013 på 11,2 miljarder kr.

Det ser alltså lite bättre ut, men en prognos är en prognos. Det finns många osäkerhetsmoment. Vi har lärt oss att det kan svänga snabbt.

Umeå kommuns ekonomi försämras

De politiska partierna i Umeå kommer inom kort att gå in i en ny budgetprocess, inför fastställandet av budget för 2014. Bokslutet för 2012 blev emellertid starkt och kommer formellt att hanteras i mars månad  av kommunfullmäktige.

Men nya prognoser för 2013, samt en utblick över 2014 och 2015 visar att mörka moln har dragit in.

För innevarande år saknas det 100 miljoner kr jämfört med fastställd budget. och för 2014 saknas det i runda tal 200 miljoner kr jämfört med den plan som ligger.

Vad beror då detta på? Försämringarna består av flera saker, men bland faktorer som kan nämnas. Ekonomin generellt har utvecklats sämre än de prognoser vi utgått från. Skatteunderlagsprognosen visar på lägre skatteintäkter för 2014 med 55 mkr, höjd fastighetsskatt på kraftanläggningar md 30 mkr, minskade kraftintäkter med 13 mkr, förändringar av det kommunala utjämningssystemet med 60 mkr. Utöver detta finns det en rad osäkerheter i framtidsprognosen, bl.a. kostnader för volymökningar och löneökningar framåt.

Men om detta får vi anledning att återkomma under våren. Det kommer att krävas hårdare prioriteringar. Vi står samtidigt starkt rustade, med en stark ekonomi och rekordresultat i en lång rad av år (liksom resten av den svenska kommunsektorn).