Minnesdag för Förintelsens offer

Idag samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades år 1945. Minnesdagen 27 januari lyfter också fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

I somras besökte jag och min hustru koncentrationslägret Auschwitz i sydvästra Polen. Denna fruktansvärda plats där över en miljon judar mördades under 1940-talet. Även romer och andra grupper mördades i lägret. Dessförinnan hade vi varit några dagar i Krakow, och bl.a. fått en rundtur i de gamla judiska kvarteren.

De förbrytelser som skedde i de nazistiska koncentrationslägren under andra världskriget har alltsedan dess fått symbolisera människans ondska och människans förmåga att göra omänskliga gärningar. Det finns många lärdomar att dra av det som skedde under Förintelsen. Men sak tronar högst av dem alla: Låt oss aldrig glömma. Är det något som vi, oavsett vilken bakgrund vi har, är skyldiga dem som föll offer för nazisternas barbari – så är det att inte glömma det som skedde. Auschwitz är en symbol för var det kan sluta, om inte människor reagerar och slår larm i tid. Om annars goda människor väljer att vara tysta, väljer att se åt andra hållet – när grannen, arbetskollegan eller flyktingen faller offer för hot, våld och förföljelse.

Antisemitism finns än idag med fördomar mot judar och i vissa delar av Sverige ser vi att uttrycken för dessa har ökat. Inte minst den våldsbejakande islamismen är på frammarsch. Internet är också fyllt av antisemitiska berättelser där grupper förnekar att Förintelsen hänt, att det var endast en del av en stor konspiration – när vi läser om detta får vi inte tiga.

Vi lever i en värld där hat och våldsextremism hela tiden finner nya uttryck. Där hatet mot något gör det acceptabelt för vissa att använda våld när argumenten tryter. Detta måste bekämpas. Oavsett det gäller högerextrema grupper, vänsterextrema grupper eller islamister som är ute efter att mörda och fördriva oliktänkande. Dessa måste bekämpas.

 

Låt oss aldrig glömma – besök i koncentrationslägret Auschwitz

För några veckor sedan besökte jag och min hustru koncentrationslägret Auschwitz i sydvästra Polen. Denna hemska plats där över en miljon judar mördades under 1940-talet. Dessförinnan hade vi varit några dagar i Krakow, och bl.a. fått en rundtur i de gamla judiska kvarteren.

De förbrytelser som skedde i de nazistiska koncentrationslägren under andra världskriget har alltsedan dess fått symbolisera människans ondska och människans förmåga att göra omänskliga gärningar. Det finns många lärdomar att dra av det som skedde under Förintelsen. Men sak tronar högst av dem alla: Låt oss aldrig glömma. Är det något som vi, oavsett vilken bakgrund vi har, är skyldiga dem som föll offer för nazisternas barbari – så är det att inte glömma det som skedde. Auschwitz är en symbol för var det kan sluta, om inte människor reagerar och slår larm i tid. Om annars goda människor väljer att vara tysta, väljer att se åt andra hållet – när grannen, arbetskollegan eller flyktingen faller offer för hot, våld och förföljelse.

Antisemitism finns än idag med fördomar mot judar och i vissa delar av Sverige ser vi att uttrycken för dessa har ökat. Även i Umeå! Internet är också fyllt av antisemitiska berättelser där grupper förnekar att Förintelsen hänt, att det var endast en del av en stor konspiration – när vi läser om detta får vi inte tiga.

Vi lever i en värld där hat och våldsextremism hela tiden finner nya uttryck. Där hatet mot något gör det acceptabelt för vissa att använda våld när argumenten tryter. Detta måste bekämpas. Oavsett det gäller högerextrema grupper, vänsterextrema grupper eller våldsbejakande islamister som är ute efter att mörda och fördriva oliktänkande. Dessa måste bekämpas.