God Jul & Gott Nytt År!

Ännu ett pandemiår går mot sitt slut. Nu kommer min blogg att gå in i viloläge ett tag, i samband med lite julledighet beträffande möten och sammanträden. Om inget oväntat inträffar så blir det paus med bloggandet åtminstone fram till nyår men förmodligen lite längre än så.

Jag vill med detta bara passa på att önska Er alla en riktigt….

God Jul & Gott Nytt År!

Viktigt för demokratin – landets skolor måste vara öppna och tillgängliga för de politiska ungdomsförbunden!

Vi hade tidigare i veckan digitalt sammanträde med SKR:s demokratiberedning, där jag sedan valkongressen 2019 har förmånen att vara vice ordförande.

På sammanträdet hade vi besök av bl.a. generaldirektören för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Lena Nyberg, samt företrädare för riksdagspartiernas olika ungdomsförbund.

Fokus var ungas politiska deltagande, skolans demokratiuppdrag och de politiska partiernas (och deras resp ungdsomsförbund) närvaro i skolan. 

Ett mycket stort bekymmer i sammanhanget är att politiska ungdomsförbund har svårt att bli insläppta på landets grund- och gymnasieskolor. Detta oavsett vilket parti och ungdomsförbund det gäller. Budskapet var entydigt, oavsett det var SSU, MUF, CUF, GU, LUF eller SDU som talade (Ung Vänster var inbjudna men kopplade inte upp sig). 

Det har blivit sämre, sedan skollagen ändrades år 2018 och beslutanderätten numera ligger helt på respektive rektor. Många rektorer väljer att vägra ungdomsförbunden tillträde till skolorna, och på de ställen där de faktiskt får komma på besök, så är det belagt med så många förbehåll och praktiska detaljer som gör att det i själva verket blir svårt för ungdomsförbunden att genomföra ett besök.

Så här kan vi inte ha det.

Menar vi allvar med att vi vill att ungdomar ska engagera sig i samhället, och i politiken – då kan inte det största hindret för delaktigheten vara att landets skolor vägrar att släppa in ungdomsförbunden.

Hur ska ungdomsförbunden kunna attrahera nya medlemmar, och väcka intresse för politik hos unga, om de förvägras möjligheten att komma till skolorna och träffa skoleleverna? Idag är det alltså upp till varje rektor på varje enskild skola att besluta om ungdomsförbunden ska få besöka skolorna. Alltför ofta blir svaret nej.

Här måste det till en förändring. Och inte bara under det kommande valåret utan på permanent basis. 

Skolorna runt om i Sverige måste öppnas upp för de politiska ungdomsförbunden!

Låg skatt är en viktig frihetsfråga!

28 kommuner har valt att sänka kommunalskatten inför nästa år. Tyvärr ingår inte högskattekommunen Umeå i denna skara. Trots massiva ekonomiska överskott, och en välfylld resultatutjämningsreserv.

Umeå kommun har en extremt hög kommunalskatt. Sämst – eller värst – av jämförbara kommuner. Vi moderater har återkommande lagt förslag på en sänkning av kommunalskatten.

Det är inte rimligt att just umeåborna ska betala så mycket mer i skatt, än invånarna i landets övriga kommuner. Det är hög tid att skatten sänks också i Umeå. För alla umeåbor.

Låg skatt är en viktig frihetsfråga.

En fruktansvärd utveckling av ungdomsrånen i Sverige!

Den grova brottsligheten kryper ner i åldrarna. Igår rapporterade BRÅ att ungdomsrånen har mer än fördubblats sedan 2015. Det behövs bättre verktyg för att kunna stoppa ungas kriminalitet innan den bitit sig fast. Därför vill Moderaterna att förbudet mot att använda hemliga tvångsmedel, exempelvis avlyssning, mot misstänkta under 15 år slopas.

Vi har också föreslagit en lång rad andra åtgärder. Jag har skrivit om dessa förslag både här på bloggen och i insändare.

Men tidigare har många i debatten hävdat att varningarna om ökade ungdomsrån varit överdrivna. Men nu kan ingen längre förneka fakta. Ungdomsrånen har mer än fördubblats och man ser en ökning över hela landet.

VIlka är det då som är skyldiga till brotten? Och vilka är brottsoffren?

Ur artikel i Expressen:

Tidigare har Brå fått kritik för att mörka gärningsmäns utländska bakgrund.

Rapporten om ungdomsrånen är tydlig på den här punkten och slår fast att 66 procent av de som varit misstänkta för ungdomsrån under 2015-2019 har utländsk bakgrund – och en majoritet av dem kommer från Afrika och Asien.

Av de misstänkta med utländsk bakgrund är 37 procent födda utomlands och 29 procent är andra generationens invandrare med två utrikesfödda föräldrar.

I gruppen rånare som, enligt Brå, har svensk bakgrund finns ytterligare tolv procent som har en förälder som är född utomlands.

Det innebär att bara 22 procent av ungdomsrånarna har svensk bakgrund i form av två svenska föräldrar.

Totalt handlar det om 3 274 personer som varit misstänkta för ungdomsrån under perioden och flera av dem har varit misstänkta för flera rån.

7 909 ungdomar har anmält att de utsatts för ett rån och där har 77 procent svensk bakgrund, enligt Brå.

28 kommuner sänker skatten år 2022 – tyvärr inte Umeå!

Jag läser på SKR:s hemsida, i ekonomibloggen, att 28 kommuner har valt att sänka kommunalskatten nästa år. Tyvärr ingår inte Umeå i denna skara av kommuner.

Umeå kommun har som bekant en extremt hög kommunalskatt. Sämst – eller värst – av jämförbara kommuner. Vi moderater har återkommande lagt förslag på en sänkning av kommunalskatten. Även vid senaste budgetfullmäktige, i juni 2021, lade vi ett förslag om sänkt skatt. Men tyvärr blev vi nedröstade.

Skatten i Umeå är omkring två kronor högre än flertalet jämförbara kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj där två vuxna arbetar betalar ca 12 650 kr mer per år i skatt än dem som bor i jämförbara kommuner. Umeåborna borde kunna kräva betydligt mer av service och välfärd med tanke på hur mycket mer pengar de betalar in jämfört med människor som bor i andra kommuner runt om i landet. För oss är detta en frihets- och rättvisefråga!

Av landets 20 största kommuner har Umeå kommun högst kommunalskatt. Av dessa 20 kommuner är 12 socialdemokratiskt styrda. Men alla kommuner klarar av att ha betydligt lägre skattenivå.

Lägre skatt gör det mer lönsamt att arbeta och främjar tillväxt, men är framförallt viktigt för att ge människor med små marginaler större ekonomisk frihet. Låg skatt är en viktig frihetsfråga.

100 moderata förslag för en bättre integration

Hälften av dem som invandrat till Sverige och som är i arbetsför ålder är inte självförsörjande. Och alldeles för få talar svenska trots många år i Sverige. Det är ett stort politiskt misslyckande.

Moderaterna har presenterat 100 förslag för en bättre integration.

Bland förslagen:

✅ Minskad invandring – en framgångsrik integration kräver en kraftigt minskad invandring.

✅ Anpassning till det svenska samhället – språkkrav både för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Det ska också krävas godkänt prov i samhällsorienteringen för medborgarskap.

✅ Bryt boendesegregationen – avskaffa eget boende (EBO) för asylsökande och genomför en nationell folkräkning för att komma till rätta med fusket.

✅ Byt ut bidragslinjen mot arbetslinjen – alla som kommer till Sverige ska steg för steg kvalificera sig till välfärdsförmåner genom jobb. Inför bidragstak så att det alltid lönar sig att ta ett jobb.

✅ Öka språkkunskaperna hos barn – inför språkscreening i svenska hos BVC och språkförskola för barn i utsatta områden. Alla elever ska erbjudas läxhjälp från årskurs fyra och lovskola från årskurs sex.

Sju förlorade år börjar närma sig åtta – Sverige behöver en borgerlig regering som får ordning på landet!

I söndagens Folkbladet skriver jag på insändarsidan, om sju förlorade år som närmar sig åtta år. Sverige förtjänar en stabil borgerlig regering! Insändaren läggs som vanligt upp här på bloggen också. 

Sju förlorade år för Sverige

Så blev Magdalena Andersson (S) till slut ny statsminister. Men efter att ha varit med och styrt landet i sju år i rad, med ökad brottslighet och segregation som resultat, presenterar Andersson inte ett enda nytt förslag för att lösa samhällsproblemen i sin regeringsförklaring.

Utvecklingen i vårt land går sedan länge åt fel håll, trots Stefan Löfvens bisarra uttalande om att det har varit ”sju fantastiska år”. Nedan finns ett axplock av vad Socialdemokraterna har misslyckats med:

– Brottsligheten

– Energipolitiken

– Arbetslösheten

– Migrationen

– Integrationen

– Tryggheten

– Klimatpolitiken

Sju förlorade år börjar närma sig åtta. Sverige behöver en ny stabil regering – ledd av Moderaterna – som ser problemen och har förmågan att lösa dem. Vi måste få ordning på Sverige igen!

Anders Ågren

Förbundsordförande

Moderaterna i Västerbotten

Moderaterna i Umeå redo för valrörelse – 281 dagar kvar till valdagen!

Ola Nordebo skriver i dagens VK om Umeå inför valet 2022.

Klart läsvärt! Det finns mycket att kommentera och spinna vidare på.

Nordebo uppmärksammar också Moderaternas lokala framgång i valet 2018 i Umeå.

Ett av fyra tillfällen på de senaste 30 åren då ett parti i Umeå lyckades gå framåt i kommunvalet, trots att man tappade i riksdagsvalet. (Motsvarande sällsynta lokala valframgång lyckades Centern med 1991, Vänsterpartiet, förvisso marginellt, 1991 och Socialdemokraterna 2006. Och Moderaterna nu senast 2018.)

Jag förklarade på valkvällen vårt lyckade valresultat med att vi bedrivit en bra valrörelse lokalt i Umeå. VK:s ledare lutar åt att jag själv hade fått en erfarenhets- och igenkänningsfaktor. Det kan möjligen ligga något i det.

I valet 2018 fick jag för första gången flest personkryss av alla politiker i valet till Umeå kommun, oavsett partitillhörighet på kandidaterna. Både när det gäller antalet kryss och procentuellt. Det var första valet som jag även slog (S) främste kandidat, trots att Umeå i sammanhanget är att betrakta som ett starkt rödgrönt fäste.

Utdrag ur Nordebos ledare:

”2018, alltså i det senaste valet, lyckades Umeås moderater öka med runt en procentenhet i valet till fullmäktige, upp till 17,3 %, trots att stödet i riksdagsvalet sjönk lokalt, ned till 15,4 %.

I en kommentar för VK på valkvällen kopplade en enligt VK:s utsända ”nästan förvånad” Anders Ågren framgången till att moderaterna i kommunen ”bedrivit en bra valrörelse”.

Till skillnad från vid centerpartiets lyft 1991 fanns inga uppenbara konflikter att peka på i eftervalsanalysen. Snarare låg slutsatsen nära att Ågren i sin sjätte valrörelse fått en igenkännings- och erfarenhetsfaktor på sin sida.

Det är de enda exempel som finns från de senaste tre decennierna på partier i Umeå som lyckats vinna ökat stöd i fullmäktigeval när det lokala stödet i riksdagsvalet minskat.”

Intressant läsning denna lördag således.

Men nu är siktet inställt framåt! En enig nomineringsstämma valde mig i september till etta på M-valsedeln till Umeå kommun 2022.

Moderaterna i Umeå har dessutom fler kandidater på valsedeln än vad vi haft på länge. 64 moderata kandidater står redo att söka umeåbornas förtroende. Jämfört med exempelvis valet 2002 har vi mer än dubbelt så många namn på valsedeln. Ett samlat och bra gäng.

Nu ger vi järnet! 281 dagar kvar till valdagen!

Det svenska vägnätet fortsätter att förfalla!

I tisdags presenterade Trafikverket sitt förslag nationell plan för infrastrukturen för åren 2022–2033. Trots att betydande summor satsas på infrastrukturen räcker inte medlen till för att stoppa förfallet av vårt vägnät. Det gäller både det lågtrafikerade och det högtrafikerade vägnätet, enligt Trafikverket.

Det är en unikt svag plan – i ett väldigt gynnsamt läge – som verkligen inte löser Sveriges stora problem med infrastrukturen. Regeringen slarvar just nu bort en unik möjlighet.

Staten satsar ju sammantaget mycket pengar, 800 miljarder, men felprioriteringar kommer att leda till försämrad infrastruktur.  Vägarna fortsätter att förfalla – det kommer att drabba alla som är beroende av bilen för att vardagen ska fungera.

Det är sanslöst hur höghastighetsbanorna i södra delen av landet nu kommer att tränga undan viktiga infrastrukturprojekt – såväl vägsatsningar som andra järnvägsprojekt. Vi ser ju hur det saknas pengar till Norrbotniabanan, det finns inte ens pengar att bygga färdigt till Skellefteå (!), och byggstarten mellan Dåva-Skellefteå föreslås skjutas bort flera år i tiden.

Socialdemokraternas iver att bygga höghastighetsbanor i södra Sverige är en käftsmäll mot oss i norr – oavsett vi pratar vägar eller järnväg.