Viktiga synpunkter från Fastighetsägarna om riksintresse och stadsplanering i Umeå!

Jag har tidigare, bl.a. på VK:s debattsida och min blogg, framfört kritik gällande länsstyrelsens agerande när det gäller den pågående utvärderingen av riksintresset för de centrala stadsdelarna – och förslag på ny riksintressebeskrivning.

Den riskerar att sätta krokben för Umeås utveckling.

Efter tio år tycker länsstyrelsen tvärtemot det man tyckte inför fullmäktigebeslutet i augusti 2011. Länsstyrelsens beskrivning signalerar att riksintresset under senare tid har tagit påtaglig skada genom enskilda projekt, kumulativa effekter och att riksintresset därför i flera avseenden bedöms som mycket sårbart. Dessa slutsatser känns mycket märkliga, då vi i stora drag var överens i synen på utvecklingen av centrala Umeå så sent som för tio år sedan. Ännu märkligare blir det då det samtidigt pågår ett nationellt uppdrag om en översyn av samtliga riksintressen, i avsikt att minska riksintresseanspråken. Länsstyrelsen i Västerbotten agerar tvärtemot även denna nationella ambition, genom att vilja skärpa riksintresset lokalt i Umeå.

Umeå kommun, privata aktörer och andra måste kunna lita på att en myndighets viktiga ställningstaganden inte oförutsägbart svänger fram och tillbaka med några års mellanrum. Det försvårar det långsiktigt arbetet i att utveckla Umeå.

I lördagens VK skriver Christina Friberg, näringspolitiskt ansvarig i Umeå, Fastighetsägarna MittNord, och Rolf Burlin, ordförande, Fastighetsägarna i Umeå centrum (FUCEF) om denna viktiga fråga.

De har naturligtvis helt rätt.

Länsstyrelsen och Umeå kommun måste komma överens, och ge långsiktiga och stabila spelregler.

Jag tar mig friheten att citera ur deras debattartikel:

“Den del av Umeås översiktsplanering som omfattar de centrala stadsdelarna beslutades 2011 och aktualitetsförklarades så sent som 2016. Vi frågar oss hur det är möjligt att den gemensamma inriktning som då fanns några få år senare tycks vara ersatt med öppen konflikt?

Länsstyrelsen i Västerbotten vill nämligen mot Umeå kommuns uttryckliga vilja ändra den gällande beskrivningen av riksintresseanspråket i Umeås centrala delar. Detta trots att översiktsplanen är aktuell och fortfarande gäller. Ett ensidigt agerande från länsstyrelsen som väcker frågor.

För att driva fastighetsutveckling krävs förutsägbara planeringsförutsättningar. Plötsliga förändringar i synen på riksintresseanspråk är en mardröm för både planerare och fastighetsaktörer som vill bidra till Umeås utveckling vare sig det handlar om små eller stora projekt.

I praktiken betyder det att alla detaljplaner inom Umeås centrala delar, inklusive Haga, Teg, Väst- och Öst på stan, riskerar tidsödande och fördyrande omtag och förseningar. Det ska ses i perspektivet av att en central detaljplan redan i dag kan ta tio år från ansökan till beslut.

Många fina projekt riskerar att aldrig bli av. Aktörer kommer att välja att satsa på andra orter om Umeå och Västerbotten inte klarar av att ge förutsägbara planeringsförutsättningar.”

Detta är alltså på högsta allvar, om nu någon trodde annat.

Låt oss hoppas att budskapet går fram.