Tre av tio kommunfullmäktigeledamöter i landet har under det senaste året utsatts för hot eller trakasserier. Det visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av tidningen Dagens Samhälle. Undersökningen presenterades tidigare i veckan.
Detta är ett allvarligt hot mot demokratin. Grova kränkningar via sociala medier är den vanligaste kränkningen för kommunpolitiker. Men det handlar också om hot på allmän plats, på politiska möten eller i hemmet, fysiskt våld eller skadegörelse. Därför är det mycket positivt att regeringen nu har skickat ett färdigt lagändringsförslag till lagrådet om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott som begås mot förtroendevalda. Det är ett viktigt steg för att värna demokratin och de förtroendevaldas uppdrag. Lagändringen omfattar förtroendevald som utsätts i samband med sitt förtroendeuppdrag i stat, kommun, region eller i Europaparlamentet samt närstående till en förtroendevald. Straffskärpningen är tänkt att träda i kraft 1 januari nästa år. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där jag själv är verksam, har länge efterlyst åtgärder på detta område. Bra att det nu händer något.
De senaste åren har trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda ökat och undersökningar visar också att hat- och hotfulla uttryck tenderar att bli elakare och grövre.