Våga pröva nytt även i Umeå!

Runt om i landet prövas möjligheten för privata företag att ”utmana” kommunal verksamhet på upphandling – en så kallad utmaningsrätt. Idag är det 37 kommuner som har infört den här möjligheten. Detta är ett av många sätt som det lokala företagsklimatet kan förbättras.

Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna i Umeå lämnade vid senaste kommunfullmäktige in en motion med förslaget att införa utmaningsrätt även i Umeå kommun.

Utmaningsrätten fungerar som sådan att den som vill bedriva en verksamhet åt kommunen på entreprenad – privata företag eller kommunanställd personal som vill ha en annan driftsform – har rätt att utmana den kommunala verksamheten genom en konkret upphandling. Detta även om kommunen inte själv har tagit initiativ till en upphandling på just det området.

Utmaningsrätten har utformats något olika i de kommuner som har infört den, men huvudprincipen är densamma. Utmaningsrätt innebär alltså att man kan begära att få en konkurrensupphandling genomförd. Syftet med utmaningsrätten är att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, såväl kostnads- som kvalitetsmässigt. Den största vinsten är att anställda och företag kan bidra till att verksamheten utvecklas på ett ännu bättre sätt.

Kommuner som använder utmaningsrätten har utmanats 192 gånger, i genomsnitt 5 utmaningar per kommun enligt en uppdaterad kartläggning från Svenskt Näringsliv. Studien visar också att 20 procent av utmaningarna accepterats av kommunen. Av dessa är det 67 procent som leder till avtal med extern aktör.

Motionen bifogas nedan:

 

Motion

Inför utmaningsrätt på kommunal verksamhet

Umeå kommun ska vara en företagsvänlig kommun, där entreprenörer väljer att starta upp och driva företag. Svenskt Näringsliv gör årligen en rankning av företagsklimatet i kommunerna och 2018 hamnade Umeå kommun på plats 187. Det innebar också att Umeå tappade 41 platser jämfört med föregående år. Det signalerar tydligt att det finns brister i företagsklimatet i Umeå och att åtgärder måste vidtas för att förbättra möjligheten för företagande i kommunen. Att låta företag utmana kommunal verksamhet, genom att införa utmaningsrätt, skulle förbättra företagsklimatet i Umeå kommun och samtidigt bidra till att utveckla den kommunala verksamheten.

År 2010 hade 34 av Sveriges 290 kommuner antagit utmaningsrätten. 2018 var siffran 37 kommuner. Kommuner som använder utmaningsrätten har utmanats 192 gånger, i genomsnitt 5 utmaningar per kommun enligt en uppdaterad kartläggning från Svenskt Näringsliv. Syftet med utmaningsrätten är att pröva verksamheter som kommunen bedriver, både ur kostnads- och kvalitetssynpunkt. Utmaningsrätten ger den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad möjlighet att utmana den kommunala verksamheten. När andra aktörer utmanar verksamheter som bedrivs av kommunen uppstår konkurrens, vilket leder ökad effektivitet. Därigenom kan kvaliteten höjas och kostnader hållas ner.

Utmanas en av kommunens verksamheter så ska kommunen utreda om det är tillåtet och lämpligt att upphandla just den specifika verksamheten. Kommunen kan då välja att anta utmaningen eller att avslå den. Även om en kommunal verksamhet upphandlas och drivs av ett privat företag så är kommunen fortfarande huvudman och har ansvar för verksamheten.

Det är med hjälp av skatteintäkter som kommunal verksamhet finansieras och vi ser det som grundläggande att de skattemedel som betalas in används på ett så effektivt sätt som möjligt. Så länge som en verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med god kvalitet är det oväsentligt om det är en privat aktör eller kommunen som utövar verksamheten.

Att införa utmaningsrätt är ett sätt att förbättra företagsklimatet i Umeå, eftersom företag kan bidra med nya idéer om hur kommunal verksamhet kan utföras på ett bättre och mer kostnadseffektivt sätt. Det skulle också visa näringslivet att Umeå kommun har en positiv inställning till företagande.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar

att införa utmaningsrätt i Umeå kommun

 

Umeå 2019-02-21

 

Anders Ågren,  Kommunalråd, M

Mattias Larsson, Gruppledare, C

Peder Westerberg,  Gruppledare, L

Veronica Kerr, Gruppledare, KD

 

 

Starkt stöd bland allmänheten för kameraövervakning!

Vid måndagens fullmäktige debatterades min interpellation om Umeå kommuns årliga kostnader för skadegörelse, synen på kameraövervakning m.m. De direkta kostnaderna för klottersanering, glaskross och annan vandalism uppgavs vara omkring 3 miljoner kr per år.

Men debatten vidgades snabbt till att omfatta en bredare kriminalpolitisk debatt gällande otrygghet, antalet poliser, förebyggande arbete och just frågan om kameraövervakning.

Den debatten tar vi gärna från moderat sida.

I Umeå har vi moderater länge drivit frågan om ökad kameraövervakning även på särskilt brottsutsatta platser. Kameraövervakning är motiverad utifrån både en trygghetsaspekt och en möjlighet att motverka brottslighet.

Såväl Umeå, som resten av Sverige, kommer att behöva ökad kamerabevakning. Både vid kommunala fastigheter som skolor och järnvägsstationer, och generellt på offentliga platser.

Det finns ett starkt och växande stöd bland allmänheten för ökad kameraövervakning. Nio av tio är positiva till övervakningskameror på allmän plats, visar en undersökning från 2018. Inte nog med att allmänheten är fortsatt starkt positiv till kameraövervakning. De uttrycker även en tydlig önskan om fler kameror. Tre fjärdedelar av de tillfrågade tyckte inte att kameraövervakning på gator och torg inkräktar på deras personliga integritet, och två tredjedelar ansåg inte att säkerhetskameror i deras bostadsområde skulle utgöra ett hot mot integriteten.

På riksplanet har frågan om kameraövervakning stegvis blivit mindre kontroversiell. Även ledande socialdemokrater på nationell nivå lyfter fram behovet av det, i takt med en oroväckande ökning av brottsligheten.

Polisen nationellt efterlyser exempelvis tio gånger fler övervakningskameror än vad som finns idag.

Detta behövs även i Umeå!

Fullmäktige idag

Idag sammanträder Umeå kommunfullmäktige, med bl.a. information från de kommunala bolagen.  Själv har jag lämnat in en interpellation till Hans Lindberg som ska besvaras under mötet. Den gäller vilka kostnader som Umeå kommun har för skadegörelse och vandalisering.

Vandalisering, glaskross och klotter kostar nämligen skattebetalarna mycket pengar helt i onödan varje år. Skadegörelse som drar undan pengar från kommunens egentliga kärnverksamhet.

Kameraövervakning är ett bra sätt att motverka och förebygga skadegörelse. När Tekniska nämnden nyligen tog bort kameraövervakning vid några objekt på försök i Umeå, så ökade skadegörelsen. Inte helt oväntat, kan man tycka.

Interpellationen i dess helhet bifogas nedan.

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Umeå kommuns totala kostnader för skadegörelse

Skadegörelse, såsom klotter och glaskross kostar samhället stora summor pengar år efter år. Varje krona från det offentliga som går till att rengöra efter klottrare och vandaler drar i princip undan resurser från den kommunala kärnverksamheten.

I Umeå har vi genom åren haft goda exempel på hur brott kan förhindras med hjälp av övervakningskameror – på de skolor där man infört kameraövervakning av fasaderna så har skadegörelse upphört. Likaså har vi numera kameraövervakning i alla våra bussar inom kollektivtrafiken, på våra järnvägsstationer o.s.v.

I tidningarna har vi kunnat läsa om att Tekniska nämnden på försök tagit bort kameraövervakningen på två skolor för att undersöka effekten. Resultaten blev – enligt en första rapport – ökade kostnader. Det resultatet var ju knappast förvånande.

Moderaternas uppfattning är att kameraövervakning är en bra metod för att förebygga och motverka brott – och vi anser som bekant att kameraövervakningen borde användas i betydligt högre utsträckning inom Umeå kommun.

Men oaktat vad man anser om just kameraövervakning, så borde det vara av allmänt intresse att veta vad Umeå kommuns totala kostnader för att hantera skadegörelse uppgår till årligen. Alltså allt ifrån klottersanering, uppstädning efter glaskross och annan vandalism. Kostnader för att anlita bevakningsföretag etc.

Därför önskar undertecknad ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

  1. Hur mycket är den årliga totala kostnaden för Umeå kommun (både gällande förvaltningen och de kommunala bolagen) när det gäller skadegörelse, såsom klotter och glaskrossning?
  2. Har kostnaden ökat eller minskat under de senaste åren?
  3. Anser du att kameraövervakning är en bra metod för att motverka skadegörelse?

Umeå 2019-01-07

Anders Ågren. Kommunalråd (M)

Distriktsstämma med MUF Västerbotten i helgen

I helgen hade Moderata Ungdomsförbundet i Västerbotten distriktsstämma i Umeå. Behandling av motioner och propositioner, samt personval genomfördes. Debatter om bl.a. trygghetsfrågor, laglotter, monarkin och det kommunala utjämningsystemet. Jag och Åsa besökte stämman, och som förbundsordförande för partiet i länet hade jag förmånen att hålla ett litet anförande och ge några ord på vägen.

En ny distriktsstyrelse valdes, och Anton Bergström omvaldes till distriktsordförande. Joline Göttfert valdes till ny förste vice ordförande och Oliver Granered till ny andre vice ordförande. Partiet ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med ungdomsförbundet under kommande år!

Luften i Umeå blir renare år efter år!

Luften i centrala Umeå blir steg för steg renare. 2018 uppvisade de bästa mätresultaten för luftkvalitén sedan mätningarna påbörjades år 2003. Det är mycket positiva nyheter, även om mycket arbete kvarstår.

Enligt rapporten från Umeå kommun är årsmedelvärdet för kvävedioxid det lägsta sedan mätningarna påbörjades år 2003. För sjunde året i rad klaras dessutom EU-gränsvärdet för kvävedioxid och miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet. Mycket positivt! Tyvärr klaras fortfarande inte den svenska normen gällande tim– och dygnsmedelvärde. En annan positiv nyhet i mätresultaten är att halterna av partiklar är låga och överskrider varken miljökvalitetsnormen eller miljömålsnivåerna.

Detta visar att Umeå kommuns åtgärdsprogram för renare luft i centrala Umeå ger resultat. Vi ser årliga förbättringar – med färdigställandet av ringleden år 2021 så kommer luftkvaliteten dessutom att förbättras påtagligt. Då kommer trafikmängden genom centrala staden att kunna minskas ytterligare, parallellt med att vi kommer att kunna ombilda stadsgator och annat. Trafikmätningar visar dessutom att trafikmängderna på Västra Esplanaden är stabilt lägre än innan IKEA och Avion etablerades. Detta trots att fordonsparken i kommunen ökar årligen. Åtgärderna ger alltså resultat.

Det går år rätt håll!

 

Umeå Idrottsgala 2019

Bilden kan innehålla: 3 personer, inklusive Anders Ågren och Oliver Granered, personer som ler

Igår gick Umeå Idrottsgala 2019 av stapeln. En afton då vi hyllade Umeås alla fantastiska idrottare, idrottslag och föreningar, tränare och funktionärer liksom alla övriga som på olika sätt är engagerade. En rad pris delades ut. På bilden ovan står jag med två av våra moderata företrädare i Fritidsnämnden som också var där: Oliver Granered (ledamot) och Lennart Johansson (vice ordförande).

Under galan uppmärksammades bl.a. det faktum att SVT utsåg Umeå till Sveriges Idrottsstad 2018. Det är ett kvitto på att Umeås satsningar på idrott – både på bredd och spets – är rätt väg att gå. Detta är också långsiktiga satsningar som vi har varit och är överens om politiskt över blockgränsen. År 2012 blev Umeå tvåa. 2016 blev Umeå femma. 2017 blev Umeå återigen två. Och 2018 blev vi alltså etta!

En god grund för det fortsatta arbetet!

 

Återupprätta ordningen. Återupprätta kunskapsskolan!

Expressen ”återger ett fall i Malmö 2018, där en lärare lyft ut en stökig elev ur klassrummet. Rektorn fann åtgärden befogad. Men eleven anmälde saken till Skolinspektionens Barn- och elevombud, BEO, som beslutade om 25 000 kronor i skadestånd för kränkning. Ett skäl var att elevens klasskamrater sett den stökige lyftas ut.

Det här är inget unikt fall. En elev verkar nästan ha rätt att störa en lektion hur mycket som helst, hur ofta som helst – resoluta åtgärder från läraren kan ändå leda till att eleven får skadestånd för kränkning.”

Detta är helt bisarrt. Och tyvärr inget unikt exempel.

Kränkningsanmälningar från elever/föräldrar mot lärare haglar, och maktbalansen i skolan har förskjutits. Enligt en undersökning har 40 procent av lärarna hotats med anmälningar. Vad kan och vågar lärarna göra numera, utan att riskera okynnesanmälningar och annan trams.

Vuxenvärlden måste återta kontrollen i skolan, i klassrummen, i korridorerna. Låt lärare vara lärare. Uppvärdera läraryrket. Skriv om skollagen. Ge lärarkåren befogenheter att upprätthålla ordningen i klassrummen. Inför ordningsomdömen för alla elever.

Lärandemiljön ska vara stimulerande, trygg och i klassrummen ska det vara lugn och ro. Stök, skolk och oordning i klassrummen ska inte accepteras. Nu får det vara slut med detta flum, som förstör lärandemiljöerna i Sveriges skolor. Återupprätta ordningen. Återupprätta kunskapsskolan.

Även Svensk Handel vill införa tiggeriförbud

Läser i dagens Aftonbladet att Svensk Handel – arbetsgivarorganisation som driver frågor för bl.a. detaljhandeln – kräver införandet av ett nationellt tiggeriförbud:  “Jag har hittills inte träffat någon som är positiv till tiggeri, eller som anser att detta var tanken med den fria rörligheten inom EU. Alla är överens om att något behöver göras. Våra politiker har duckat länge nog. Undantaget är de kommunpolitiker som nu driver igenom beslut om kommunala tiggeriförbud. Det är samtidigt orimligt att landets 290 kommuner ska hitta på egna lösningar. Riksdag och regering borde istället ta ett samlat ansvar och besluta om ett nationellt förbud mot tiggeri.”

Bra att fler talar klarspråk.

De är ju en fråga som debatterats mycket under den senaste mandatperioden. Det finns ett starkt stöd bland svenska folket om att det behövs ett tiggeriförbud. Tiggarnas problem löses inte i Sverige, utan i deras egna hemländer.

Det är ingen som ifrågasätter att de som tvingas tigga i Sverige är en utsatt grupp. Men de utsatta EU-medborgarna styrs i många fall av kriminella aktörer och vissa tvingas utöver tiggandet även till prostitution här i Sverige. Det är en modern form av slaveri, och det möjliggörs – tyvärr – av alla som högljutt kämpar för att de ska få fortsätta tigga här.

Vi moderater vill att de lokala ordningsföreskrifterna för Umeå kommun ändras så att pengainsamling utan tillstånd förbjuds på allmän plats, samt att tiggeri förbjuds där så är möjligt. Vi har i en nyligen inlämnad motion pekat ut centrumfyrkanten som ett sådant område,

Bäst av allt vore naturligtvis ett nationellt tiggeriförbud, som Moderaterna driver på riksplanet. Precis det som Svensk Handel förespråkar.

Vi vill sänka kommunalskatten – för att det är rätt och rättvist!

Skatten i Umeå är ungefär två kronor högre än flertalet jämförbara kommuner. Utan någon direkt påvisbar högre kvalitet i den kommunala verksamheten. Umeå har överlägset högst skatt av landets 20 största kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj i Umeå – där två vuxna arbetar – tvingas betala ca 11 000 kr mer per år i skatt, än dem som bor i jämförbara kommuner. Det är inte rimligt.

Lägre skatt gör det mer lönsamt att arbeta och främjar tillväxt men är framförallt viktigt för att ge människor med små marginaler större ekonomisk frihet. Låg skatt är en viktig frihetsfråga.

Vi sänker skatten för att det är rätt och rättvist. Ambitionen är att successivt sänka skatten med en krona under kommande mandatperiod.