Vi måste självklart kämpa för Västerbottens och Umeås intressen!

IMG_0334

En fråga som har blivit högaktuell de sista månaderna är frågan om eventuella storregioner kopplat till landstingen och regional utveckling. Utredarna har som bekant föreslagit att en av de nya regionerna ska bli i norr, bestående av Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Hur det blir med detta återstår att se. Men hur som helst så pågår det intensiva diskussioner och överläggningar på olika nivåer om det nu faktiskt skulle bli verklighet med dessa planer. Frågor som var regionens ”huvudstad” och länsstyrelse ska vara placerad, regionparlament, regional utveckling, administration mm.

Med anledning av detta ställde jag två frågor till Hans Lindberg (S) i samband med fullmäktige i tisdags. Tyvärr ville Lindberg inte ge svar på någon av frågorna.

De aktuella frågorna var:

Vilken stad anser du är bäst lämpad att bli huvudort i en eventuell ny storregion i Norrland bestående av Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland?

– Stämmer det att ni redan har förhandlat bort sådant som residensstad, regionparlament, administration och annat

Men inga svar, på dessa väldigt enkla frågor att ge besked om.

Lite beklämmande att Lindberg inte kan stå vid min sida och ta strid för Västerbotten och Umeås intressen. Vi har ju noterat att övriga politiker i norra Sverige är på tårna och kämpar för sina län och sina intressen. Exempelvis Niklas Nordström, socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå. Han gör ju sin plikt – han kämpar för Luleå och Norrbottens intressen. T.o.m. Inge Andersson (S), KSO i Boden, har gått ut hårt i debatten och föreslagit att deras kommun ska ta på sig rollen som huvudort. Och jag och moderaterna kämpar ju såklart för Västerbotten och Umeå. Men Hans Lindberg (S) har ingen uppfattning om vilken stad som är bäst lämpad utgöra ”huvudstad” .  Här hade det varit bra om vi kunde ha stått politiskt enade på lokalplanet åtminstone.

Detta är viktigt för Umeå, för länet. Tidigare generationer av Umeåpolitiker har kämpat för att stärka Umeå, vårt län, kämpat för FLER etableringar, fler jobb. Den nya generationen lokala S-politiker kämpar tydligen för att ge bort så mycket som möjligt. Innan de officiella förhandlingarna ens har startat. Helt obegripligt. Ett ingångsvärde i en förhandling borde ju vara att inte på förhand ha gett bort allt som ska förhandlas om.

Vi kunde nyligen se intervjuer med länsråden i de olika Norrlandslänen. Alla intygade vikten av att exempelvis ha regionhuvudstaden i just sitt län. För självklart spelar det stor roll. Alla fattar det. Men Socialdemokraterna i Västerbotten har tydligen redan sålt ut oss. Regionrådet Erik Bergkvist (S) har ju gång på gång, i både tidningar och tv förklarat att det inte är av intresse att Umeå ska vara residensstad – för att Umeå/Västerbotten redan har så mycket.

I VK, samma dag som jag hade en radiodebatt i P4 med Hans Lindberg förklarade han att ”förhandlingar har inte börjat” – men medgav samma dag i själva radiodebatten ”att förhandlingar pågår”.  Redan i december 2015 skrev Hans Lindberg och andra ledande S-länsföreträdare i en vida spridd debattartikel att det endast var regionsjukvården som var av intresse för Västerbotten. Så även om vi inte får raka svar, går det ju lätt att räkna ut hur det ligger till.

Och ja, då har (S) gett bort hundratals kompetenta och viktiga arbetstillfällen till andra städer i norra Sverige. Utan att vi övriga partier har varit inblandade i överläggningarna.

Det är ett oansvarigt agerande.

Fullständig oenighet om strategisk plan. Bra jobbat, Socialdemokrater..

Idag hanterade vi ärendet om strategisk plan i Umeå. Jag kan bara djupt beklaga att det blev fullständig oenighet om detta ärende.

Till skillnad från de senaste övergripande dokumenten som antagits i fullmäktige under….låt oss säga 30-40år…. – som vi har lyckats nå bred enighet om – så fick fullmäktige idag ta ställning till FYRA (!!!) olika förslag till strategisk plan. Nu vann de rödgröna slaget – Umeås historia av att finna breda blockövergripande ställningstaganden verkar numera vara ett minne blott med den nya generationen av socialdemokratiska ledare. Huvudfokus är att alla socialdemokratiska nämndsordföranden ska vara nöjda – enighet över blockgränserna har noll prioritet.

Nedan ses mitt inlägg i debatten. Som vanligt gäller att det talade ordet gäller – hann inte med hela inlägget. 

 

Ordförande!

Jag yrkar bifall till den alternativa strategiska planen, som stöds av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Kan bara beklaga det sätt som Socialdemokraterna har valt att hantera processen för att ta fram den strategiska planen. Vi har historiskt försökt vara överens i de stora penseldragen, när det gäller Umeås utveckling. Detta har varit en styrka, och ett närliggande exempel var när vi tog fram de två fördjupade översiktsplanerna för Umeå, och de centrala stadsdelarna som klubbades i KF år 2011. Två planer där vi i stort sett var helt överens om tagen. Ganska unikt, och viktigt i övergripande frågeställningar.

Idag har vi så mycket som tre olika strategiska planer att ta ställning till. Tre.

Allt detta för att Socialdemokraterna kom på den intressanta lösningen att bryta sättet på vilket ärenden bereds i svenska kommuner. I Sverige bereds ärenden av tjänstemännen – sedan fattar politikerna beslut. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen valde helt sonika att skriva ett eget förslag till strategisk plan, utan att tjänstemännen fick bereda frågan. Och vi som skulle vara styrgruppen för arbetet med att ta fram planen  – KSAU – fick ett färdigt förslag från (S). Jag beklagar detta – vi moderater är pragmatiska och ser till kommunens bästa, och är vana att göra upp med (S) i de stora frågorna. Men det här arbetssättet vittnar INTE om att de styrande i S är intresserade av breda överenskommelser.

Nog om det.

Nu till innehållet. Vi har alltså valt att lägga fram ett eget förslag tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna.

Syftet med planen är att kommunen ska ha en samlad strategi för att bl.a. kunna nå tillväxtvisionen om 200 000 invånare senast år 2050. För umeåbor, medarbetare i kommunen, investerare, beslutsfattare på olika nivåer och andra läsare av strategiplanen ska det vara tydligt vilka ambitioner och vilka områden som Umeås kommunledning prioriterar för att utveckla kommunen på ett framgångsrikt sätt.

 

Bakgrund

Umeå växer egentligen för lite. Med drygt 120 000 invånare är Umeå den största kommunen i Norrland, men i ett europeiskt perspektiv är Umeå fortfarande en relativt liten stad. Det är viktigt att komma ihåg. Umeå växer för långsamt i förhållande till riket.

Det var också därför jag nyligen skrev en debattartikel i VK, där jag efterlyste behovet av en offensiv tillväxtpolitik! Umeå har för svag tillväxt i förhållande till riket, men alltför få är medvetna om det i den allmänna debatten. Många politiska partier i Umeå verkar ta tillväxt och framgång för given. Man rycker på axlarna, och det verkar nästan som att luften har gått ur efter kulturhuvudstadsåret 2014. Det är ett allvarligt bekymmer.

Varför ska då Umeå kommun fortsätta växa? Varför är det viktigt? Låt oss genast slå fast att storleken spelar roll. Norra Sverige behöver en stark tillväxtmotor. En kommun som tar på sig ledarskapet i norr och som har förmågan att dra till sig nödvändiga infrastruktursatsningar och företagsetableringar.

Allt fler människor bor i städer. Urbaniseringen är en stark drivkraft. Vid 1900-talets början bodde ca tio procent i städer. Sedan år 2006 bor hälften av jordens befolkning i städer och forskare bedömer att upp till 70 % av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer om 30 år.

Umeå måste bli en vinnare i denna urbaniseringstrend. Det mesta talar för fortsatt geografisk koncentration av boende, företag och arbetsplatser. Människor söker sig till människor. Fler invånare innebär ökad mångfald. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag kommer att etablera sig här, vi kommer få se en kraftig jobbtillväxt och det leder i sin tur till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden.

Moderaternas ambition är att utveckla Umeå till en modern urban miljö där människor kan förverkliga sina livsprojekt i en fördomsfri miljö. I en kommun där fler mår bra, tror på sig själva och vågar gå sin egen väg kommer fler människor också att kunna förverkliga sina drömmar. Självfallet ska vi parallellt erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer utanför staden. Umeå har en omgivande landsbygd som erbjuder ett välkommet komplement till stad och tätorter.

Umeå kommun växer alltså för långsamt. Storlek spelar roll. Alla jobb behövs – privata, statliga, kommunala liksom inom landstinget. Vi måste de kommande åren fortsätta bygga stad, förnya och utveckla Umeå. Vi får aldrig stå still.

Fram till 2028 finns flera yttre faktorer som påverkar Umeå kommuns förutsättningar för framtiden. Globalisering, urbanisering, digitalisering, klimatförändringar och migration, är några av dessa . Följande tio områden är av särskild betydelse under den kommande perioden, som vi från M, L och KD vill lyfta fram:

 

  1. Ett utvecklande företagsklimat ger tillväxt. För att nå kommunens tillväxtmål krävs cirka 35 000 nya arbetstillfällen, främst inom tjänstesektorn. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och människor ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.
  2. Bostadsbyggande – attraktiva livsmiljöer både i stad och på landsbygd

    I Umeå råder bostadsbrist. De närmaste åren ska bostadsbyggandet öka från dagens ca 1000 bostäder till åtminstone 2000 per år. Detta för att ”bygga bort” det underskott som har skapats genom att det under en lång rad av år bara har byggts hälften så många bostäder som behovet har varit. Bostadsbyggande i Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska främjas. Områdena ligger på rimligt pendelavstånd från centralorten och har förutsättningar för en bra kollektivtrafik samt goda sociala miljöer. Goda tillväxtmöjligheter finns också inom befintliga byar inom en rad stråk som pekas ut i den tidigare av KF antagna Fördjupningen för Umeå.

     

  3. Valfrihet

    Att få välja skola och förskola skapar trygghet. 3 av 4 föräldrar och elever anser det vara positivt att kunna välja skola. Valfriheten i skolan ska värnas. Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. Det finns ett egenvärde i att individen kan välja skola själv – och inte styras av beslutsfattares godtycke. Därför bör val av skola bli obligatoriskt.

     

    Att veta att man får bra vård när man blir gammal och sjuk skapar trygghet. Allt fler anser att det är rätt att kunna välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare. 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt. 81 % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt. 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med.

     

  4. Jämställdhet en strategisk framgångsfaktor

    Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.

     

    Jämställdhetsfrågor ska prioriteras i det kommunala arbetet.

     

  5. Regionalt ledarskap

    Ensam är sällan stark, och det är därför viktigt att kommunen verkar på de arenor och i de sammanhang som är gynnsamma för jobb och tillväxt i Umeå. Världen är föränderlig och vi måste hela tiden pröva de samarbeten vi ingår i för att se hur vi får fler jobb, fler satsningar och fler investerare till vår region. Detta gäller såväl regionalt som nationellt.

     

  6. En modern arbetsgivare och välfärd i toppklass

    En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Av landets 290 kommuner hamnar vi på dåligt till när det gäller sjukfrånvaron. Det är ett misslyckande. Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda.

     

  7. Infrastruktur

 

Avgörande för att stärka Umeå som tillväxtmotor i norra Sverige är kommunikationsmöjligheterna med omvärlden. Goda flygförbindelser till Stockholm och vidare ut i världen A och O. Nyligen genomfördes en utbyggnad av Umeå Airport. Nästa steg måste vara att fullfölja planerna på nästa etapp, där tanken är att bygga på med ytterligare en våning på flygplatsbyggnaden. En uppgradering av den nuvarande flygplatsen är helt nödvändig för att Umeå ska kunna erbjuda ett starkare nav i det nationella och internationella flygnätverket. Ambitionen måste vara regionalt flyg från Umeå Airport till städer i norra Skandinavien, liksom direktlinjer till några centrala europeiska städer.

 

Viktigt för en bättre infrastruktur i norr är Norrbotniabanan som skulle bidra till en viktig länk för Umeå norröver men även knyta ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland. Tillsammans med Botniabanan och Tvärbanans upprustning läggs med Norrbotniabanan den sista pusselbiten i ett komplett järnvägsystem längs Norrlandskusten. Systemutbyggnaden ger möjligheter till effektivare godstransporter och arbetsmarknadsregionerna vidgas i betydande utsträckning. Byggandet av Umeås ringled pågår och Västra Länken återstår att färdigställa. Det är viktigt att hela ringleden snarast fullföljs.

 

Förbindelsen mellan Finland och Sverige över Kvarken blir också viktigare. Midway Alignment of the Bothnian Corridor är ett EU-projekt som skapats för att främja förbindelserna mellan starka, snabbt växande, internationellt betydande regioner som behöver bl.a. en levande färjetrafik (i detta fall Österbotten och Västerbotten). Målet är att förbättra transportrutterna och stödja det existerande multimodala TEN-T nätverket där flera olika transportformer (hav, landsväg, järnväg) redan aktivt används. Förbättrade förbindelser skapar även förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökat samarbete mellan Vasa och Umeå och dess tillhörande regioner.

 

 8. Stärk besöksnäringen Arbetet med att stärka Umeås roll som regionalt handels- och servicecentrum fortsätter. En stor och växande näringsgren är handel/restaurang som till stor del är frukten av Umeås snabba tillväxt. Turism och handel är områden där många unga får sitt första jobb, något som är viktigt för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen måste bli bättre på att locka till sig såväl turister som arrangemang och konferenser. Det gäller att ta tillvara de möjligheter som kulturhuvudstadsåret öppnat.Intresset att besöka Umeå förstärks med öppnandet av IKEA liksom shoppingcentret Avion shopping med ca 90 butiker. Viktigt är samtidigt att centrumhandeln kan fortsätta utvecklas och stärkas. Shoppingturism ökar i takt med att handel och turism samarbetar allt mer. Av detaljhandelns försäljning består hela tio procent av de pengar som turister spenderar.

9. Kultur och fritid i toppklass

Fysiska aktiviteter, idrott och stimulans för folkhälsan utgör viktiga inslag i en modern och växande kommun. Strategiska investeringar ska göras inom detta område, i synnerhet i samarbete med det privata näringslivet. Föreningarna fyller en mycket viktig funktion i utvecklingen av Umeå. Det ger oss samtidigt möjligheter att ytterligare profilera Umeå som en attraktiv ungdoms- och idrottsstad. Umeå ska fortsätta vara en attraktiv stad är att människors olika behov av kulturella värden kan tillfredsställas. Effekterna av Kulturhuvudstadsåret ska vi bygga vidare på.

10. Den hållbara staden

Umeå ska vara en kommun som sätter värde i en bra miljö med ren luft, friskt vatten och levande grönområden. En bra miljö är en förutsättning för att människor ska ha god hälsa, men den påverkar också upplevelsen av livskvalitet. Därför är det en viktig faktor för en stads attraktionskraft och i förlängningen för dess möjlighet att utvecklas och växa. En tätt byggd stad ger mindre miljöbelastning jämfört med utspridda städer och landsbygd. Men utbyggnaden behöver ske på ett sätt som är långsiktigt hållbar.

För att uppnå det krävs en utbyggnad av kollektivtrafik i kombination med ökade möjligheter att gå och cykla. För kollektivtrafiken är ökad turtäthet är ett viktigt inslag för att göra det mer attraktivt att åka buss. Kollektivtrafikåkandet har ökat med 40 % bara på några år och vi ser även positivt på att fortsätta satsningen med elbussar. Byggandet av en bro mellan Lundåkern och Bölesholmarna är på väg att genomföras, vilket främjar miljövänliga kommunikationer över älven.

Umeå kommun går minus för andra året i rad, trots hög skatt. Ta signalerna på allvar!

Idag har vi kommunfullmäktige i Umeå. En oerhört lång ärendelista, med många interpellationer och frågor. Men först Årsredovisning 2015. Nedan följer mitt inledande inlägg vid årsredovisningen (OBS – det talade ordet gäller).

KF 2016-03-29 angående årsredovisning 2015

 

Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

 

Jag ska börja med att yrka bifall till att godkänna kommunens årsredovisning för 2015.

Men med de förändringar som vi från Allianspartierna har yrkat på dels i KSAU, dels i KS. Det är följande.

 att posten ”synnerliga skäl” (projekt utöver budget) på 88 mkr utgår ur balanskravsutredningen

att Äldrenämndens framställan om disponering av projektmedel utanför budget för år 2016 avslås.

Som påpekas både i tjänsteskrivelsen, och i revisorernas berättelse, så bryter vi annars mot de rekommendationer som RKR (rådet för kommunal redovisning) har meddelat hösten 2015. I informationen görs en uppräkning av poster som ska ingå i beräkningen av balanskravsresultatet. Dessa utgör en fullständig uppräkning vilket medför att synnerliga skäl inte får ingå. Ev synnerliga skäl får hanteras på rader efter balanskravsresultatet.

Rådet för kommunal redovisning har som huvuduppgift att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner, landsting och kommunalförbund i enlighet med lagen om kommunal redovisning.

Årsredovisningen skall upprättas i enlighet med iakttagande av god redovisningssed. RKR avgör i rekommendationer och information vad som utgör god redovisningssed.

Vi får alltså inte använda posten ”synnerliga skäl”, som ett sätt att smita undan balanskravsresultatet och eventuella krav på återbetalning av underskott som vi dragit på oss. ÄVEN om vi har gjort vissa avsättningar under tidigare år. Detta gjordes ju som bekant före lagändringen som medgav RUR (resultatutjämningsreserven). Numera är detta förhållningssätt inte längre tillåtet. Därför yrkar vi från Allianspartierna på att vi ska ta bort posten synnerliga skäl, och att balanskravsresultatet justeras därefter.

 

Sextimmarsarbetsdag

Likaså yrkar vi avslag på att finansiera det s.k. arbetsmiljöprojektet (försöket med 6-timmarsarbetsdag), genom att försämra resultatet för innevarande år.

Lokala socialdemokrater i Umeå, däribland Hans Lindberg, hyllar sextimmars arbetsdag med bibehållen lön för åtta timmar, som en ny idé för hur vi ska få fler i jobb och minska sjukskrivningarna i Umeå. Det är högst oansvarigt. För att klara av att finansiera den svenska välfärden på nuvarande nivåer behövs ökade skatteintäkter. Fler jobb och fler arbetade timmar.

Kommer ni ihåg debatten vi hade i Umeå under hösten 2015?  Vi moderater påpekade att det var ekonomiskt oansvarigt och det inte heller finns något som pekar på att det leder till lägre sjukfrånvaro. Vid kontakt med projektledningen för försöket med sextimmarsarbetsdag i Umeå, så ställde jag frågan hur försöket skulle finansieras – svaret var att det skulle tas från de 25 miljoner kr som fullmäktige avsatt för arbetsmiljösatsningar. Det var bara ett problem med det svaret. Fullmäktige hade avsatt dessa medel för åren 2014-15. Därefter fanns inga pengar.

Detta påtalade jag gång på gång. Men ansvariga Socialdemokrater i Umeå ryckte på axlarna, menade att det var inga problem att få tillstånd att ta med sig de pengar som blev över av “projektpengarna”.

Nu har vi facit. Kommunstyrelsen har konstaterat att det ej är möjligt att finansiera med de tidigare projektmedlen. Så kostnaderna – i detta fall ca 5 miljoner kr – kommer därmed att belasta kommunens ekonomi för 2016, och detta var inget som kommunfullmäktige hade budgeterat för. Vilket var precis det vi moderater sa i oktober. Synd att ingen från de styrande Socialdemokraterna ville lyssna.

Kommunsektorn står inför betydande ekonomiska utmaningar. Skulle man genomföra detta fullt ut, inom Umeå kommun, så skulle det kosta över 600 miljoner kr årligen att införa en generell arbetstidsförkorning inom förvaltningen (exklusive bolagen). Moderaterna ställer inte upp på detta! Umeå kommun har redan gjort ekonomiska underskott, trots betydligt högre skatt än jämförbara kommuner. Nu försämrar (S) ekonomin ytterligare.

Delar av innehållet i årsredovisningen har vi ju redan diskuterat – bl.a. de kommunala bolagen hade vi ju en särskild informationsdag- och diskussion kring vid tidigare KF. Men det finna några saker som jag trots allt tänkte ta upp.

För andra gången på tretton år gör Umeå kommun ett minusresultat. Minus både 2014 och minus 2015. Minus 42 mkr för 2015.  Minus ca 75 miljoner kr för 2014. Räknar vi in hela koncernen, med de kommunala bolagen, så blir det förvisso ett plus.

Revisorerna har påtalat allvaret i den ekonomiska situationen. Detta måste vi ta med oss inför den stundande budgetprocessen för 2017. Vi vet att vi är en av landets dyraste kommuner när det gäller de stora verksamheterna. I en undersökning av Dagens samhälle i höstas, hamnade vi på plats 283:e plats av landets 290 kommuner – när det gäller kostnaden. Vi vet att vi har en betydligt högre skattenivå än jämförbara kommuner. Men trots detta går vi numera minus.

Det kommer inte hålla. Revisionen efterlyser en handlingsplan – när vi i presidiet i KS hade träff med dem när de skulle överlämna revisionsberättelsen – och jag delar deras uppfattning. Inte hållbart att ligga flera hundra miljoner kr i högre kostnader, i de stora nämnderna! Utan att det blir bättre kvalitet. Det kommer krävas att hålla tillbaka kostnaderna, i synnerhet i de stora nämnderna där kostnaderna finns.

Vi måste vara medvetna om allvaret. Minusresultat två år i rad.Ta signalerna på allvar.

Glädjande att vi har en fortsatt befolkningsökning. Vi var vid årsskiftet 120 777 invånare och det var en ökning med 1164 personer. En utmaning är att få fler att vilja och kunna bo kvar här. Utflyttningen från kommunen var ca 6000 personer under förra året. Och här har vi en oerhörd potential att växa ytterligare. Det handlar om jobb MEN det handlar lika mycket om tillgången på bostäder.

Idagläget har vi bostadsbrist, och det är oerhört allvarligt för Umeås tillväxt. Befolkningsökningen hade varit större med en bättre tillgång på bostäder. Det byggs för lite i Umeå – finns många delförklaringar till det, men frågan har ALLRA HÖGSTA prioritet. Jag har sagt det tidigare men jag säger det igen:  under de närmaste åren behöver vi en rejäl ökning av nyproduktionen bara för att komma tillrätta med själva bostadsbristen. Det nämns i årsredovisningen att det färdigställdes 1260 bostäder under 2015, en rejäl ökning jmf med tidigare bottenår, men det är inte tillräckligt!

 

Sjukskrivningarna

Vill bara kort beröra detta område. Sjuktal ökar numera år efter år. Vi har haft ganska omfattande debatterna om detta de senaste åren, där vi i Alliansen lyft fram behovet av att förbättra arbetsmiljön ute på våra arbetsplatser.

För 2015 ligger sjukfrånvaron på 6,8% vilket är en ökning från 6,3 föregående år. Och här är det uppenbart att det drabbar kvinnor hårdast. Män har 4,3% medan kvinnor har 7,7%.

Har påtalat detta år efter år. Och det var ju faktiskt så sent som februari KF 2015, som vi fick siffror på vad Umeå kommun hade för kostnader för sjukskrivningarna. I direkta kostnader så var det 90 miljoner kr per år, och minst lika mycket i indirekta kostnader: behovet av att ta in vikarier, kvalitetsbristkostnader m.m. 200 mkr eller per år som förloras pga sjukfrånvaron. Det motsvara ca 1 kr i skatt!

Nöjer mig med det för stunden.

Tack!

 

På väg

London feb 2012 011

Nu tar bloggandet paus för några dagar. Är på väg med hustrun till favoritstaden London, vilken vi besökte senast våren 2012. En underbar och vänlig stad, med allt möjligt att göra oavsett intresseområde. Kultur, nöje, historia, idrott, shopping – ja, allt finns där beroende på tycke och smak.

Passar på att önska alla en Glad Påsk redan nu!

Umeås konkurrenter befinner sig inte i norra Sverige!

Ett antal debattörer har den senaste tiden gått till storms mot Umeås tillväxt och vår ambition att växa ytterligare. Man kan läsa inlägg inte minst på sociala medier som ifrågasätter Umeås tillväxt, där den enda konkreta önskan verkar vara att det ska gå dåligt för Umeå.

Tydligen anser de att Umeå har vuxit sig för stort, och nu ska man inte få kämpa för fortsatt tillväxt. ”Är man stor ska man vara snäll” är ett av slagorden. Jodå. Men Umeå är ju – om man höjer blicken något – inte stor. Tvärtom. Med europeiska mått är vi en relativt liten stad. Och vi måste kämpa för varje arbetstillfälle, för varje etablering! Detta glömmer förståsigpåarna bort.

Men bland människor i allmänhet, bland företagare, investerare och representanter från universitetet och andra organisationer kommer bara applåder för Umeås tillväxtambitioner när det gäller befolkningsmål och annat. Vi får aldrig bli bekväma och stå stilla.

Vi ska vara mycket glada att dessa tillväxtnegativa skribenter inte var aktiva på 1950- och 1960-talen för då hade de med exakt samma argument ‘Umeå får inte bli för starkt’ ha bekämpat försöken att få universitet och universitetssjukhus till vår kommun. Men är det någon som idag beklagar att Umeå sedan dess har fått såväl universitet som universitetssjukhus, samt FÖRDUBBLAT vår befolkning? Och att detta skulle varit skadligt för Norrland??

Umeås konkurrenter ligger inte i norr utan i mellersta och södra Sverige. Det är också framförallt därifrån de nya invånarna ska lockas, inte minst ligger utmaningen att lyckas få en större del av de ca 7000 personer som varje år väljer att flytta ifrån Umeå, att istället stanna kvar.

Så där står vi. Vi har några debattörer som ogillar Umeå och som vill minska takten på Umeås befolkningstillväxt – och vi har en majoritet (däribland vi moderater) som vill att Umeå ska fortsätta öka så att vi år 2050 hamnar på ett befolkningstal i närheten av 200 000 invånare.

Norrland har allt att vinna på att Umeå fortsätter växa, så att vi kan möta konkurrensen från södra Sverige. Tillväxt ger ringar på vattnet och leder till ökad tillväxt.

Se den senaste befolkningsstatistiken för Sveriges 15 största kommuner. Det är bl.a. med dessa vi konkurrerar – inte med småkommunerna i norra Sveriges inland!

 

 

Rang

Kommun

Folkmängd 31 dec.

Förändring

2015

 

2015

 

1   Stockholm 923 516   +11 527
2   Göteborg 548 190   +7 045
3   Malmö 322 574   +4 467
4   Uppsala 210 126   +2 764
5   Linköping 152 966   +1 085
6   Västerås 145 218   +1 516
7   Örebro 144 200   +1 582
8   Helsingborg 137 909   +2 565
9   Norrköping 137 035   +1 752
10   Jönköping 133 310   +1 170
11   Umeå 120 777   +1 164
12   Lund 116 834   +866
13   Borås 108 488   1 466

Attentat i Bryssel

Så fruktansvärda nyheter från Bryssel den här morgonen och förmiddagen. Terrorattentat verkar ha ägt rum såväl på flygplatsen som i tunnelbanan, med många döda och skadade enligt rapporterna. Återigen ett angrepp på demokratin och det öppna samhället – understryker ännu en gång att kampen mot terrorismen måste ha högsta prioritet.

 

Nyhetsrapportering…..

I lördagens Folkbladet nåddes nya lågvattenmärken i nyhetsrapporteringen. Detta är den mest bisarra rubriksättning jag har råkat ut för! “Stripshow: Umeåpolitiker förnekar inblandning”. Innehållet i artikeln var inte bättre ska väl tilläggas.

Tydligen hade SKL en konferens i Uppsala i torsdags, med ca 1000 deltagare. På kvällen var det underhållning som uppfattades som striptease, även om det ska ha varit poledance. Oavsett, så var varken jag eller Peter Olofsson där. Jag var hemma i Umeå, Peter i Dorotea. SKL:s representanter avbröt det hela, och bad publiken om ursäkt. Men hur kan detta ens bli en nyhet med lokal vinkling i Västerbotten? Att vi “förnekar inblandning”?! Tja, vi var inte där. Vi visste inte ens om att det var en konferens. Och för det ska vi behöva förneka inblandning. 🙂

Och folk frågar sig varför färre och färre prenumererar på lokaltidningar. Herregud.

Kan ju tillägga att Folkbladet efter kritiken på sociala medier under helgen valde att ändra rubriken. Men pinsamt är det hur som helst.

Arbete och välfärd hänger ihop!

I gårdagens Folkbladet fick jag följande debattartikel publicerad.

 

Oansvarigt av Hans Lindberg (S)

 

Hans Lindberg (S) går i bräschen och hyllar sextimmars arbetsdag med bibehållen lön för åtta timmar, som en ny idé för hur vi ska få fler i jobb och minska sjukskrivningarna i Umeå. Det är högst oansvarigt. För att klara av att finansiera den svenska välfärden på nuvarande nivåer behövs ökade skatteintäkter. Fler jobb och fler arbetade timmar.

Kommer ni ihåg debatten vi hade i Umeå under hösten 2015, kring det försök som skulle inledas med 6-timmars arbetsdag på ett äldreboende i kommunen? Personalen skulle få jobba sex timmar, men få betalt för åtta. Vi moderater påpekade att det var ekonomiskt oansvarigt och det inte heller finns något som pekar på att det leder till lägre sjukfrånvaro. Vid kontakt med projektledningen för försöket med sextimmarsarbetsdag i Umeå, så ställde jag frågan hur försöket skulle finansieras – svaret var att det skulle tas från de 25 miljoner kr som fullmäktige avsatt för arbetsmiljösatsningar. Det var bara ett problem med det svaret. Fullmäktige hade avsatt dessa medel för åren 2014-15. Därefter finns inga pengar.

Detta påtalade jag gång på gång. Men ansvariga Socialdemokrater i Umeå ryckte på axlarna, menade att det var inga problem att få tillstånd att ta med sig de pengar som blev över av “projektpengarna”.

Nu har vi facit. Kommunstyrelsens arbetsutskott har konstaterat att det ej är möjligt att finansiera med de tidigare projektmedlen. Så kostnaderna – i detta fall ca 5 miljoner kr – kommer därmed att belasta kommunens ekonomi för 2016, och detta var inget som kommunfullmäktige hade budgeterat för. Vilket var precis det vi moderater sa i oktober. Synd att ingen från de styrande Socialdemokraterna ville lyssna.

Kommunsektorn står inför betydande ekonomiska utmaningar. Skulle man genomföra detta fullt ut, inom Umeå kommun, så skulle det kosta över 600 miljoner kr årligen att införa en generell arbetstidsförkorning inom förvaltningen (exklusive bolagen). Moderaterna ställer inte upp på detta! Umeå kommun har redan gjort ekonomiska underskott, trots betydligt högre skatt än jämförbara kommuner. Nu försämrar (S) ekonomin ytterligare. Arbete och välfärd hänger ihop.

 

Anders Ågren

Kommunalråd, M, Umeå

 

Svar på tal.

Den här insändaren publicerades i gårdagens VK.

 

Umeå mot 200 000 invånare

 

Bo-R Granström efterlyser i VK (15/3) besked om hur partierna i Umeå ser på målet om 200 000 invånare år 2050 och var människor ska bo. För Moderaternas räkning ger jag gärna besked.

År 2011 tog kommunfullmäktige beslut kring två mycket strategiskt viktiga översiktsplanedokument. Med förslaget till dels ny fördjupning för Umeå, dels ny fördjupning för de centrala stadsdelarna så gav vi de planmässiga förutsättningarna för byggandet av storstaden i Norrland. I bred politisk enighet.

Men först något om bakgrunden. I november 2007 väckte Moderaterna frågan i fullmäktige om inte Umeå i själva verket hade för låga tillväxtambitioner. I en debatt med Lennart Holmlund (S) föreslog jag ett nytt utmanande befolkningsmål: 200 000 invånare senast år 2050. Vi hittade enighet kring detta och efter några års debatt med andra politiska partier är det nu glädjande att se alla politiska partier har slutit upp bakom Umeå befolkningsmässiga tillväxtambitioner. Det är en styrka.

En stor del av den kommande befolkningstillväxten förväntas ske i de centrala stadsdelarna, vilket innebär en förtätning av centrum genom att vi tillåter högre hushöjder liksom att kompletteringsbygga nya kvarter och bättre utnyttja marken. Tillkommande bebyggelse ska i stor utsträckning samlas inom fem kilometer från centrum. Ju fler av tillkommande befolkning som bor centralt, desto bättre för miljön eftersom det innebär ett minskat bilberoende. Vi måste också möta människors efterfrågan att vilja bo i attraktiva områden, gärna utmed Umeälven. Öbackastrand är ett positivt exempel på senare år.

Byggandet av staden står dock inte i motsats till att fortsätta utveckla våra kommundelar. Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska också växa och utvecklas. Kommundelarnas tätorter liksom ett antal byar utmed kollektivtrafikstråk kommer ha goda möjligheter till fortsatt tillväxt.

För den som verkligen är intresserad över hur tankarna har gått om detta, så finns Fördjupningen för Umeå att läsa på kommunens hemsida. Där går att läsa om ett tillväxtscenario för 200 000 invånare. I de centrala stadsdelarna förväntas befolkningen kunna öka med 15 000, i övriga stadsdelar med 20 000, i nya bostadsområden som I20 mfl ett tillskott på 15 000, Sävar ökning med 6000, Holmsund 2000, Obbola 3000 , Hörnefors 6000, byar i stråk 3000 pers, boende utmed kust och älv 2000 etc. Även om detta bara är ett scenario, så är det en fingervisning om hur partierna tänkte när vi antog översiktsplanen.

Detta har vi aldrig tigit om. Tvärtom. De nya översiktsplanedokumenten från 2011 innebar ett paradigmskifte för planeringen av Umeå. Därmed möjliggjorde vi byggandet av en storstad i Norrland. Fast Umeå växer för sakta. Vi måste öka takten och det har jag skrivit om i annat sammanhang i VK.

 

Anders Ågren

Kommunalråd (M), Umeå