Igår hade jag förmånen att på kommunstyrelsens vägnar avtacka Lennart Holmlund (S). Det var en välbesökt tillställning.
Holmlund blev ju kommunalråd för 20 år sedan – 1994 – och kommunstyrelsens ordförande år 1995. Umeå hade då ca 100.000 invånare. Idag ligger vi på gränsen till 120.000 invånare. En fantastisk utveckling! Det har hänt mycket under dessa år. På senare år har vi vant oss vid att se byggkranar mer eller mindre överallt, och byggnader har skjutit i höjden där det förr blott fanns en låg bebyggelse. Men det var ingen självklarhet att det skulle bli på det sättet.
Ett paradigmskifte har skett i Umeås stadsplanering under senare år, och jag är övertygad om att när historikerna en gång i framtiden tittar tillbaka på den här perioden i Umeås egen historia, så kommer man betrakta de senaste 10 åren som den tid då man tog de avgörande stegen till att bli en riktig STAD av det större formatet. En STAD, både mentalt och stadsbildsmässigt. Och utan tvekan kommer också Holmlund som person att kopplas samman mycket med just den utvecklingen.
Jag ska inte ge mig på uppgiften att sammanfatta allt som hänt i Umeå under den tiden som har passerat när har varit KSO, men låt mig bara kort nämna:
– Beslutet om, och sedan själva byggandet av Botniabanan
– Skapandet av Umestans företagspark
– Kampen för vägpaket, och ringled, där vi nu fått 2/3 färdigställd.
– Alla dessa utmärkelser: bästa studentstad, kvalitetskommun, Umeå bästa kommun att leva och arbeta i, Biblioteket får FN:s pris för bästa innovation i offentlig sektor, Europas kulturhuvudstad, Sveriges tillväxtkommun m.m.
– Byggandet av Kulturväven
– Etableringen av IKEA
–
Ja, listan skulle kunna göras betydligt längre. Under de 20 åren som passerat revy så har Umeå gått från att vara en av flera städer i norra Sverige, till att genom målmedvetet arbete ha klättrat och placerat sig som den självklara nummer 1 i norr!
Åren går snabbt när man har mycket att göra, när man är engagerad och trivs med det man gör. Jag är övertygad om att Holmlund har känt detta under alla de år han har varit kommunstyrelsens ordförande.
Men det är också ett slitsamt, ensamt och tufft uppdrag. Det är nog få som inser vidden av uppdraget, och att aldrig kunna slappna av riktigt utan att alltid vara i tjänst. Att alltid ha på telefonen, att alltid vara en offentlig person – det är något som påverkar såklart både en själv och ens omgivning. Men det är något man får acceptera, om man vill vara en del av det politiska livet på den här nivån.
Som representant för kommunstyrelsen uttryckte jag vårt stora tack för allt det arbete som han har lagt ned för vår kommun. Som ordförande i kommunstyrelsen har han varit korrekt, och noggrann med att alla partier – oavsett de tillhört majoriteten eller oppositionen – fått den information och de underlag som man måste ha för att kunna fungera i de olika roller vi har. Den professionalismen, tror jag, är också en av många anledningar till att Umeå har kunnat utvecklas så starkt under dessa 20 år. Det krävs ett givande och ett tagande i politiken.
Det är ju ingen hemlighet att jag och Holmlund har kommit bra överens under de år som vi båda har varit en del av kommunledningen, närmare 12 år för att vara exakt. Det är viktigt att kunna skilja på sak och person inom politiken, och det tycker jag att vi har lyckats mycket bra med.
Mitt medskick till honom – även om Holmlund även fortsättningsvis kommer vara en del av politiken via INAB, Badhusbolaget och Region Västerbotten – var följande: se till att NJUTA av att du får mer tid till ANNAT på dagarna – njut av livet, lukta på blommorna, res kanske lite mer och blogga lite mindre!
Stort tack för ditt engagemang, Lennart!