Efter en lång dag med möten, har jag nu sentomsider hunnit med att besvara dagens inkommna mail.
Läser Ola Nordebros blogg om den kritik som uppstått mot Carl Bildt och det faktum att han bloggar. Uppenbarligen är det en rad tyckare som anser att politiker inte ska blogga. Det är visst odemokratiskt.
Odemokratiskt? Visst kan man ha många åsikter om bloggning. Är det överhuvudtaget någon som läser min egen blogg, är en av de funderingar jag har när jag sitter och plitar ner några rader. Men att någon skulle se det hela som odemokratsikt övergår mitt förstånd.
Som politiker finns det helt uppenbart fördelar. Man kan göra utspel, skriva exakt vad man tycker och tänker utan att en tredje part (journalist) går in och omformulerar, tolkar eller helt enkelt struntar i att föra det vidare till läsaren/radiolyssnaren/tv-tittaren. Det är ju fantastiskt smidigt att skriva ner några rader på sin blogg och få den ‘publicerad’ direkt, jämfört med att behöva vänta en eller två veckor på att den – kanske – tas in på debatt- eller insändarsidorna i papperstidningen.
Det kan ju för tusan inte vara odemokratiskt! I så fall är ju alla partiers hemsidor odemokratiska – där presenterar ju partierna själva det som de vill framföra utan några journalisters inblandning. Precis som i bloggen.
Det finns säkert avigsidor med bloggning också, ur politisk synvinkel. Det skrivna kanske inte alltid blir så genomtänkt som man skulle önskat. Men det får man ta.
Min enda fundering är just om det blir bloggning mellan de redan frälsta. Jag tar mig själv som exempel. Innan jag själv började blogga för några veckor sedan läste jag inte en enda blogg. Tyckte mest att det verkade ta för mycket tid att sitta och skriva inlägg på inlägg. Tänk om andra resonerar på samma sätt som jag gjorde? Det blir ju mindre meningsfullt om det skulle visa sig att jag, Lennart Holmlund, Nordebro, Lövgren och Djärv sitter och läser varandras bloggar med stort intresse – medan ingen annan bryr sig.
Riktigt så illa är det nu förhoppningsvis inte, men tanken finns där…..